Att förbereda studerande för att tjänstgöra i mångkulturella klasser

Syfte

Lärarstuderande förbereds i sin utbildning inte tillräckligt för att kunna arbeta i mångkulturella klasser. Detta diskuterdes bl a av den av regeringen tillsatta skolkommittén i ett delbetänkande om den mångkulturella skolan i Sverige (SOU:1996:143). Trots att behovet av interkulturella perspektiv i lärarutbild- ningen uttryckts under lång tid visar utvärderingar att området har en undanskymd plats.

Studerande vid Lärarhögskolan i Malmö har praktikplatser i en av de mest invandrartäta regionerna i landet. De flesta studerande söker även tjänst i den- na region efter sin utbildning. Utbildningen bör därför, både i de teoretiska och de praktiska delarna, förbereda för detta. Hur kan den praktiskt pedagogiska utbildningen, PPU, inklusive praktiken, förbereda studerande inom grund- skollärarutbildningen för att kunna arbeta i mångkulturella klasser?

Slutsatserna av utvecklingsarbetet ska kunna användas i det revideringsar- bete av lärarutbildningen som nu planeras. Det huvudsakliga resultatet av utvecklingsarbetet förväntas bli att det mångkulturella perspektivet i lärarut- bildningen ska öka.

Begreppet mångkulturell har många betydelser. I denna rapport används det både av studenter och lärare i betydelsen multietnisk, dvs att det i mångkultu- rella klasser finns det elever med olika etnisk bakgrund.

Metod

Utgångspunkten för rapporten var att kartlägga i vilken omfattning grundskol- lärarutbildningen förbereder de studerande att tjänstgöra i mångkulturella klas- ser samt att se vilken erfarenhet studerande har av att möta människor med annan kulturell bakgrund än den egna, både i praktikskolor och i sitt privata liv. För att kartlägga studerandes erfarenhet använde jag enkäter och därefter inter- vjuade jag vissa studenter. Analysen av denna kartläggning ligger till grund för

de slutsatser jag drar av hur utbildningen ska kunna förändras i detta område. Under läsåret 1997/98 undervisade jag i delkurserna två och tre av den prak- tiskt pedagogiska utbildningen, PPU2 respektive PPU3. Delkurserna låg i utbildningens tredje respektive sjätte termin. I varje delkurs deltog en grupp stu- derande med inriktning mot matematik och naturorienterande ämnen för år 1–7. De studerande var redan före delkurserna praktikplacerade i olika kommuner i dåvarande Malmöhus län varför min undersökning inte kunde påverkat detta.

En första intervju, med öppna frågor kring huvudfrågan Att förbereda stude- rande för att tjänstgöra i mångkulturella klasser, gjorde jag med två språkstu- derande som under sin sista termin, höstterminen 1997, deltog i kursen Training for Teaching in Multicultural Institutions. Denna intervju blev en förberedelse till de enkäter och intervjuer jag därefter gjorde med två grupper av studerande. Under PPU2 fick de studerande besvara en enkät som försökte visa deras kunskaper om olika kulturer, deras erfarenheter av att möta dessa samt deras attityder till och värderingar av olika kulturer. Enkäten innehöll även frågor om vilken förberedelse de studerande fått respektive känt behov av för att möta elever med annan kulturell bakgrund.

Enkäten besvarades mellan praktiken i de första respektive mellersta årskur- serna. De studerande som haft praktik i mångkulturella klasser samtalade jag med under och efter praktikperioden för att följa deras möten med klasserna.

Under PPU3 fick de studerande före praktiken besvara samma enkät som de studerande i PPU2. I slutet av PPU3 fick de studerande en reviderad ver- sion av enkäten. Liksom under PPU2 samtalade jag under och efter praktikpe- rioden med de studerande som haft praktik i mångkulturella klasser för att följa deras möten med klasserna.

Slutligen har jag bearbetat och analyserat materialet för att se om och i så fall hur den praktiskt pedagogiska utbildningen, inklusive praktiken, kan för- bereda studerande på grundskollärarutbildningen för att kunna arbeta i mång- kulturella klasser. Resultaten av enkäterna samt referat av intervjuerna presen- teras i bilagor.

Resultat

Enkät i PPU2

Enkäten besvarades under de studerandes första praktikperiod, mellan perio- den i de första respektive mellersta årskurserna.

Följande frågor ställdes:

1. Vilken skola har du praktik på? 2. Vilka årskurser?

3. Hur många invandrare finns det i dessa klasser? 4. Från vilka länder kommer eleverna?

5. Vilken förberedelse för att möta dessa elever har du hittills fått i din utbildning?

6. Vilken förberedelse har du känt behov av att få?

7. Om du ännu inte mött elever med annan kulturell bakgrund, vilken förberedelse tror du att du skulle behöva?

8. Vilken erfarenhet har du av att möta människor med annan kulturell bakgrund?

Kommentarer till enkätsvaren i PPU2

Många av de studerande i PPU2 hade praktik i klasser som helt saknat barn med utländsk bakgrund. Dessa klasser finns i förorter runt Malmö, där få invandrare bor. Två studerande var i klasser som helt eller nästan helt bestått av elever med utländsk bakgrund. Dessa två studerande har jag särskilt intervjuat.

Förberedelser för att undervisa i mångkulturella klassrum hade de stude- rande främst fått genom kursen Tala, läsa, skriva i ett utvecklingsperspektiv. De återkom ofta till denna kurs, var överlag nöjda med den, men önskar att den vore längre och särskilt att momentet om tvåspråkighet kunde utökas. Momentet behandlades under fyra timmar.

De flesta studerande kan inte ange vilken förberedelse de känt behov av att få. Detta svar är ganska naturligt med tanke på att de inte mött elever med utländsk bakgrund i praktikklasserna. De andra studerande önskade förbere- delse om språk, kultur samt invandrares syn på Sverige .

När frågan vidgades till vad de studerande trodde att de skulle behöva, gavs samma svar som ovan, dvs språk, kultur och värderingsfrågor kompletterat med konfliktlösning, individualisering och hur vi kan dra nytta av människors med utländsk bakgrund kunskaper.

De studerandes egen erfarenhet av att möta människor med annan kulturell bakgrund var skiftande. En tredjedel av dem hade liten erfarenhet av detta. Några studerande hade bott och/eller studerat utomlands och några hade stu- derat eller arbetat tillsammans med invandrare i Sverige. Endast en studeran- de angav att hon hade invandrare i släkten.

Enkät 1 i PPU3

Enkäten gavs cirka en vecka innan slutpraktiken började.

Följande frågor ställdes:

1. Vilken skola har du praktik på? 2. Vilka årskurser?

3. Hur många invandrare finns det i dessa klasser? 4. Från vilka länder kommer eleverna?

5. Vilken förberedelse för att möta dessa elever har du hittills fått i din utbildning?

6. Vilken förberedelse har du känt behov av att få?

7. Om du ännu inte mött elever med annan kulturell bakgrund, vilken förberedelse tror du att du skulle behöva?

8. Vilken erfarenhet har du av att möta människor med annan kulturell bakgrund?

Kommentarer till Enkät 1 i PPU3

Att mer än tio studerande inte visste från vilka länder eleverna i deras praktik- klasser kom, berodde på att de ännu inte hade besökt praktikklasserna. Frågan stimulerade dem emellertid att noggrant ta reda på detta.

Det kändes bra att de studerande angav att förberedelsen för att möta elever med utländsk bakgrund hade ökat i jämförelse med svaren från PPU2. Under PPU3 hade språkutvecklingsmomentet samt en föreläsning av socialsekrete- rare Anders Wennerström behandlat frågorna. Några studerande nämnde även föreläsningar och litteratur ur tidigare kurser samt praktiken i PPU2.

På frågan om vilken förberedelse de känt behov av angav fler än hälften, med olika formuleringar, religion och övrig kultur. Flera studerande angav att ämnesstudierna borde behandlat dessa frågor.

Av de studenter som inte mött elever med utländsk bakgrund, angav också över hälften kulturella frågor. Liksom i PPU2 var det stor variation bland de studerande vilken erfarenhet de hade av att möta människor med annan kultu- rell bakgrund. Nästan hälften sade att de har liten erfarenhet. De andra hade genom utlandsvistelse eller genon skola/arbete här hemma mött människor med annan kulturell bakgrund än den egna.

Enkät 2 i PPU3

Enkäten gavs när de studerande återkommit till lärarhögskolan efter 10 veck- ors praktik. Följande frågor ställdes:

1. Vilken skola har du haft praktik på? 2. Vilka årskurser?

3. Hur många invandrare finns det i dessa klasser? 4. Från vilka länder kommer eleverna?

5. Vilken förberedelse känner du nu att du hade behövt få före praktiken för att kunna möta invandrarelever?

Kommentar till Enkät 2 i PPU3

Till skillnad från de svar de studerande gav före praktiken, visste nu alla stu- derande, utom en, vilka elever som hade utländsk bakgrund och varifrån de kom. Det var få studerande som har praktik i en invandrartät klass.

De studerande som hade få eller inga elever med utländsk bakgrund i klas- sen, kände inget behov av mer förberedelse inför praktiken. De andra saknade kunskap om kulturfrågor, språkutveckling och konflikthantering.

Intervjuer

Intervjuerna presenteras i bilaga 4.

De första intervjuer jag gjorde var med två språkstuderande som deltagit i kursen Training for Teaching in Multicultural Institutions under höstterminen 1997. Båda de studerande var starkt engagerade i invandrarbarns skolsituation och uppväxtvillkor och hade svenskt ursprung. Den ena var uppvuxen i en invandrartät del av Malmö och hade mycket gedigen erfarenhet och kunskap om vad detta innebär. De var inställda på att arbeta i en skola med många elever med utländsk bakgrund. Jag hade förväntat mig att deras eget starka engage- mang skulle ha gjort dem kritiska mot vad utbildningen tagit upp i dessa frågor. Men trots vissa brister var de övervägande positiva:

Utbildningen har bidragit till att kurskamrater uppmärksammat och för- stått problematiken och även i vissa fall att de reviderat sina fördomar.

Deras kritiska kommentarer gällde att multikontrastiv grammatik saknades i utbildningen. Kolleger på svenskavdelningen menade dock att detta moment är så omfattande att det inte kan rymmas inom språkkurserna.

Av de studerande i PPU2 var det endast tre som hade praktik i invandrartä- ta klasser. Två av dem hade sina första veckor i en åk 1, med enbart invandra- re. Alla elever var invandrare i första generationen, vilket betydde att det svens- ka språket och den svenska kulturen var främmande både för dem och för deras föräldrar. De studerande utnyttjade sin praktikperiod mycket konstruktivt och tog till exempel upp mina enkätfrågor till diskussion med lärare i arbetsenheten. Det var dock många och svåra problem som mötte de studerande, både med elever och föräldrar så jag är starkt kritisk mot att studerande får den första praktiken i en så svår miljö.

Den tredje studeranden hade en del av sin praktik i en årskurs 6 där mer än hälften av eleverna hade utländsk bakgrund. Även här hade språksvårigheter och kulturmöten skapat problem i klassen. Den hade bytt lärare många gånger under mellanstadiet. Den lärare som nu var i klassen var trots sin ungdom mycket trött. Hennes negativa attityder påverkade den studerande och gjorde det svårt för henne att analysera situationer.

Detsamma gällde en studerande i PPU3 som under vårterminen gjorde sin praktik i samma klass och som kände sådan lojalitet mot handledaren att hon nästan helt avstod att analysera situationen i klassen. Hon ser dock problemen och konstaterar att läraren är trött efter allt slit med konflikter i klassen och att hon är negativ mot eleverna och deras bakgrund.

Två av de studerande i PPU3 som gjorde praktik på en skola i centrum av en storstad var oerhört skrämda av barnens uppväxtvillkor och av hur starkt kommersialism och droger påverkar barn och ungdomar i alla åldrar. Likaså var de studerande djupt förstämda över den maktlöshet och trötthet som för- äldrarna visade inför elevernas livssituation. De var oense om huruvida skolan skulle bemöta detta med skärpta eller fria regler. De såg ingen skillnad på ele- ver med utländsk bakgrund och elever med svensk. Alla behövde träna sitt språk och sin begreppsuppfattning.

Vi ser att för eleverna totalt på skolan är det ett stort problem att de flesta har så liten kontakt med sina föräldrar. Och föräldrarna vågar inte ta sin föräldraroll, de är oftat osäkra själva. Många av eleverna är oartiga, ego- istiska och respektlösa både mot vuxna och mot andra barn.

Föräldrarna är maktlösa mot barnens tjat. Storstaden har många frestelser, både med droger och kommersialism och föräldrarna ger ingen motbild.

Två studerande hade praktik i en förortsskola med många elever med utländsk bakgrund. De hade känt behov av mer kunskaper om svenska som ett andra språk, till exempel hur man möter elever och föräldrar som inte alls kan svens- ka och som då även är ovana i den svenska kulturen. Diskussion om hur man samarbetar med hemspråkslärare samt hur man integrerar elever i förberedel- seklass tog de också upp.

Tre studerande i PPU3 gjorde sin praktik i Malmös mest invandrartäta stads- del. Deras kommentarer till praktiken var mycket positiva. De uttryckte väl- digt starkt att alla studerande skulle ha en motsvarande praktik, främst för att bearbeta sina fördomar mot stadsdelen och mot invandrare över lag. De var upprörda över kurskamrater som "bytt bort" dessa praktikplatser. (Inom grup- pen kunde de studerande byta praktikplatser.) De påpekade också att de själva varit oroliga och undrande inför praktik i en så annorlunda miljö. Deras fördo- mar mot stadsdelen reviderades.

Vi har fått möjlighet att tänka igenom våra egna liv genom att se hur annorlunda människor lever i praktikområdet. Den helt igenom negativa bild som särskilt media målar upp, har vi fått motbilder till. Vi har sett ett härligt folkliv med många spontana aktiviteter och kontakter mellan människor. Våra fördomar är borta. Alla studerande borde vara i praktik i ett sådant område!

I praktikklasserna hade de tre studerande kommit i kontakt med många pro- blem och frågor som blev mycket tydliga i en invandrartät klass, men som i andra proportioner fanns i de flesta klasser; svårigheter för elever att förstå språket och att tyda begrepp samt konflikter som oftast uppstod till följd av möten mellan olika kulturer. De hade fått mycket hjälp att diskutera detta med sina handledare, men från utbildningen hade de önskat mer kunskap om två- språkighet och konflikthantering.

Dessa tre studerande ville gärna arbeta i en skola med många elever med utländsk bakgrund.

Analys och slutsats

Praktikklasserna var väldigt olika. De flesta av de klasser som dessa studeran- de varit i hade antingen inga eller få invandrare. Dessa elever var oftast väl anpassade till svensk skola vad språk och kultur beträffar. I några praktikklas- ser hade övervägande antalet elever utländsk bakgrund. Detta är en följd av

den starka bostadssegregation som finns i större samhällen och som också påverkar skolan. När utbildningen nu lägger om praktikplaceringen så att de studerande ska vara på ett område genom hela utbildningen, är det väsentligt att de också får se skolor med annan elevsammansättning. Dessa så kallade vänskolor måste väljas ut och utnyttjas på rätt sätt, vilket praktikansvariga högskolelärare måste bevaka. Alla studerande bör få ta del av de erfarenheter som finns på skolor som har elever med utländsk bakgrund. Inom de teoretiska delarna av utbildningen måste de studerande ges möjligheter att förbereda sig för att möta dessa elever liksom möjligheter att diskutera och bearbeta sina upp- levelser från praktiken. Ansvaret för föreläsningar, seminarier, diskussioner och erfarenhetsutbyte kan delas av lärare på praktikskolor och på lärarhögskolan.

Det var påtagligt att denna segregation även berör de studerandes situation. Många av dem hade ingen eller liten erfarenhet av att möta människor med annan kulturell bakgrund. Flera angav också att det var via arbete eller studier utomlands som dessa möten ägt rum. Vardagskontakten mellan invandrare i Sverige och svenskar är liten. Därför är det ännu viktigare att alla studerande får möta klasser med många elever med utländsk bakgrund. Genom ett samar- bete mellan olika partnerområden och/eller så kallade vänskolor måste detta kompenseras. Lärarutbildningen behöver ta ett aktivt ansvar för att detta sker. I de kontakter jag hade med de studerande var det sällan det direkt framkom att någon hade utländsk bakgrund eller hade erfarenhet av en mångkulturell uppväxt. Om detta kunde bli tydligare skulle de studerandes kunskaper och erfarenheter kunna tas tillvara i utbildningen.

De studerande som hade haft praktik i invandrartäta klasser var över lag mycket nöjda med sin praktik. De uttryckte att de med hjälp av litteratur och vissa föreläsningar, men framförallt av sina handledare, fått en god förbere- delse för att inte enbart arbeta med elever med utländsk bakgrund utan med alla elever.

Den förberedelse de studerande fick före sin praktik upplevde de olika, beroende på sin praktikplacering. Först när de studerande mötte många elever med utländsk bakgrund i en klass, såg de mer preciserat vilka kunskaper de behöver. Dessa sammanföll dock med de övergripande svar andra studerande gett. Att kulturfrågor nämndes så tydligt kan bero på att jag enbart diskuterade med studerande med inriktning mot matematik och naturorienterande ämnen. Några av dem kom den sista terminen att läsa en kurs som är riktad mot sam- hällsorienterande ämnen, men de flesta har enbart samhällsinriktade kunska- per från sin tidigare skoltid.

Det var vissa kurser och föreläsningar som många studerande nämner på frågan var i utbildningen de fått förberedelse för att arbeta i en mångkulturell skola. Kursen Tala, läsa, skriva i ett utvecklingsperspektiv tog upp tvåspråkig- het, men upplevdes som alldeles för kort. Momentet behandlades under fyra lektionstimmar. Föreläsningar och litteratur inom PPU-kurser angavs också som svar på frågan, liksom tidigare praktik.

De studerande som hade praktikplats i en invandrartät klass, använde ofta den valbara litteraturen för denna förberedelse. Detta var de nöjda med, men de menade att denna litteratur vore värdefull för alla studerande.

Avslutande diskussion

Varje student måste få kunskap om språkutveckling inklusive svenska som andraspråk, kännedom om andra kulturer samt konflikthantering i sin grun- dutbildning, vilket de också sade sig känna behov av. Detta måste vara ett vill- kor och en förutsättning för att de ska kunna arbeta som lärare i ett mångkultu- rellt samhälle. Även i områden där det inte finns elever med utländsk bakgrund måste lärare kunna hantera dessa frågor för att förbereda sina elever på att möta och respektera andras levnadsvillkor.

Eftersom studerande så tydligt uttryckte att det är först när man är i praktik i invandrartäta klasser som man kan precisera dessa behov, är min slutsats att utbildningen bör innefatta grundläggande moment i dessa frågor, t ex med lit- teraturlistor som vid behov kan hjälpa de studerande vidare. Även ämneskur- serna bör behandla undervisning för elever som inte behärskar svenska språket.

Jag rekommenderar att det under praktiken hålls seminarier där handledare och annan skolpersonal kan diskutera dessa frågor med studerande. I dessa seminarier bör alla studerande delta. Då kan det bli möjligt även för studeran- de som inte har praktik i klasser med många elever med utländsk bakgrund att ta del av dessa frågor och på så sätt få en beredskap att tjänstgöra i mångkultu- rella klasser.

Utbildningen måste utmana de studerandes tankar och reflektioner. Enkäterna visar att de flesta studerande inte kom i kontakt med ungdomar med utländsk bakgrund i sitt eget vardagsliv eller som lärarkandidater. Därför bör lärarstuderande under utbildningen komma i situationer som ger dem nya erfa- renheter. Dessa erfarenheter bör sedan bearbetas i utbildningen. Detta kan ske i mindre grupper av studerande tillsammans med en lärare. I utbildningen har vi med gott resultat provat att arbeta i basgrupper med en lärare som handleda- re; i grupper med en lärare som mentor samt i "Small Group Talks" med en

lärare som ledare. De studerandes praktiska erfarenheter vävs samman med reflektioner och fakta från föreläsningar och litteraturläsning. Varje studerande tvingas härigenom att bearbeta sina egna tankar och föreställningar.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Utbildningen har ett ansvar att förbe-