En grupp invandrade akademikers väg till läraryrket i Sverige

Sammanfattning

I denna artikel ges en beskrivning av en utbildningsprocess, vid Malmö högskola, Lärarutbildningen, som syftat till att ge en grupp invandrade arbets- lösa akademiker möjlighet att bli lärare på grundskolans senare årskurser och gymnasieskolan. Bakgrunden till den särskilda utbildningsinsatsen, antag- ningsfrågorna och utbildningens uppläggning samt resultat beskrivs. Författ- aren har som medverkande lärare i utbildningen fått följa utbildningsproces- sens olika steg. Framställningen bygger på hans dokumentation, analys och reflektion.

Bakgrund

Bakgrunden till den satsning på vidareutbildning av invandrade arbetslösa aka- demiker kan sökas dels i arbetslösheten som ett problem för den drabbade indi- viden och för samhället, dels i arbetskraftsbrist inom vissa yrken också som ett samhällsproblem.

Lärarbrist Allmänt

Läraryrket har sedan länge varit ett bristyrke. Särskilt inom vissa ämnen, t ex naturvetenskapliga ämnen och matematik, är det en stor brist på behöriga lära- re. Prognoserna i många kommuner visar att lärarbristen kommer att kvarstå under den närmaste framtiden.

Brist på invandrade lärare

I många skolor med en stor andel elever med invandrarbakgrund saknas också lärare som representerar elevernas etniska och kulturella bakgrund och som kan utgöra goda förebilder. Att ha ”en-kulturell” personal i en mångkulturell skola medför stora begränsningar att möta elever på ett adekvat sätt och till-

fredsställa deras behov. Andelen lärare med invandrarbakgrund skulle idealt motsvara elevernas andel. När hemspråksreformen infördes 1975 och hem- språkslärare/modersmålslärare rekryterades och utbildades skulle dessa lärare – förutom undervisning i och studiehandledning på modersmålet – spela en viktig roll som länkar mellan hem och skola. Med tiden har modersmålsunder- visningen krympt i omfattning och antalet modersmålslärare minskat. Det är högst önskvärt att lärare med invandrarbakgrund rekryteras i olika skolämnen. Bristen på lärare med utländsk bakgrund påtalas också av Lärarutbild- ningskommittén (SOU 1999:63).

Invandrade akademiker på arbetsmarknaden

Det är väl dokumenterat att arbetslösheten bland invandrare är nästan dubbelt så stor som bland infödda svenskar. Det märkliga är att det går många högt utbildade invandrare arbetslösa samtidigt som det finns brist på utbildad arbetskraft inom många områden. Denna sysslolöshet är förödande för den enskilde individen. Den leder till social isolering och motverkar en konstruk- tiv integration i samhället samt inverkar negativt på individens självtillit och hans/hennes tillit till samhället. För samhället är detta också en stor ekonomisk förlust.

Åtgärder

Det är därför nödvändigt, inte bara för individerna utan även för samhället, att vidta åtgärder som underlättar för invandrare att komma ut i arbetslivet. Aktiva och medvetna åtgärder kräver att man tar tillvara den utbildning och de erfa- renheter individen har med sig från ursprungslandet, med en eventuell anpas- sad kompletterande utbildning för att göra dessa användbara på den svenska arbetsmarknaden. Det är en stor förlust för samhället att ha utbildade läkare och lärare (för att bara nämna ett par yrken) som går arbetslösa, när det finns en stor brist på arbetskraft inom dessa yrken.

Både centrala och lokala myndigheter tycks ha insett detta och har under de senaste åren vidtagit åtgärder för att hjälpa bl a arbetslösa akademiker att ta sig in på arbetsmarknaden. Som en uppföljning av utredningen ”Mångfald i högskolan” (SOU 2000:47) har regeringen nyligen lagt fram sin proposition ”Den öppna högskolan”. Regeringen betonar där vikten av tillvaratagande av utländska akademikers kompetens och säger bl a:

”En nationell kartläggning och analys samt kontinuerlig uppföljning av kompletterande högskoleutbildningar för utländska akademiker saknas. Det är därför regeringens bedömning att Högskoleverket bör få i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter kartlägga, analysera och följa upp antagningen av utländska akademiker till kompletterande utbildning samt innehållet i dessa utbildningar (Prop. 2001/02:15, s 171).

Den utbildning av invandrade akademiker som beskrivs i denna rapport skall ses i detta sammanhang.

Lärarrekryterings- och utbildningsåtgärder

Man kan påstå att lärarutbildningen hör till de svenskaste av alla svenska utbildningar. Det ingår i lärarnas yrkesfunktion att bidra inte bara till föränd- ring/utveckling av samhället utan även till dess kontinuitet. Läraren ska för- medla och gestalta grundläggande kulturella värderingar till nya generationer av samhällsmedborgare. I sin förberedelse för yrket ska läraren därför göras delaktig i samhällets kulturarv och kunskapstraditioner. En lärare med utländsk bakgrund som genom sin uppväxt inte varit delaktig i kulturarvet, behöver därför genomgå en kompletteringsutbildning som förbereder till och stödjer en sådan delaktighet i samhället och dess kulturella värderingar. Utöver detta behövs yrkesspecifika kunskaper och färdigheter. Att rekrytera och utbil- da lärare kräver därför en väl genomtänkt strategi.

Tyvärr är det först nu som man börjar utveckla speciella utbildningsprogram för att slussa in akademiker med utländska examina och yrkeserfarenhet till läraryrket. Regionala och lokala arbetsmarknadsmyndigheter har börjat utveck- la och genomföra aktiva åtgärder. Sedan början av år 2000 gör Högskoleverket på uppdrag av regeringen värdering av utländska lärarutbildningar och utfärdar behörighetsbevis till personer med utländsk lärarutbildning, om utbildningen ensam eller med yrkeserfarenhet motsvarar svensk lärarexamen.

Egentligen skulle dock dessa lärare behöva en kortare kompletteringsut- bildning för att, som tidigare nämnts, kunna bli delaktiga i den svenska kul- turtraditionen och verka med bättre yrkeskompetens. Bl a från Göteborgs uni- versitet rapporteras en beskrivning och utvärdering av en utbildningsinsats. Det gällde en kompletteringsutbildning för invandrare med lärarutbildning från hemländerna (Bredänge, 1998). Lärarhögskolan i Malmö har också vid flera tillfällen anordnat enstaka kurser, om 20 poäng, i pedagogik och metodik för modersmålslärare med lärarutbildning från hemlandet.