Fördelar och effektivitet i samverkan

6.4 Fördelar och effektivitet i samverkan

Svaren skiljer sig mellan informanterna på frågan om vad som ses som en effektiv samverkansinsats i det brottsförebyggande arbetet. Socialarbetare Marie ser en effektiv samverkansinsats som något mätbart vilket är svårt i det förebyggande arbetet. Detta kan kopplas till Johanssons (2014) studie som visar forskningsbrist gällande hur det brottsförebyggande arbetet fungerar.

Resterande informanter ger inget direkt svar på vilken samverkansinsats som är effektivast, men ger förslag på hur samverkan kan effektiviseras. Alla informanter är positiva till samverkan mellan myndigheterna i Malmö och ser

många fördelar med det. Nedan redovisas fördelar och effektiva faktorer i samverkan mellan myndigheterna som informanterna nämner.

6.4.1 Tidiga och snabba samverkansinsatser inklusive informationsutbyte

Flera informanter tar upp tidiga och snabba insatser som både effektivt och fördelaktigt i samverkan kring förebyggandet av ungdomsbrottslighet. För Peter från polisen är en effektiv samverkansinsats när polisen får tidig information från socialtjänsten. Han berättar dock att det ligger en problematik i att polisen inte får någon information om främst unga under 15 år men även upp till 18 år, eftersom problematiken stiger ner i åldrarna. Han ser också snabba ingångar till varandras verksamhet som både effektivt och en fördel med samverkan:

Vi hade väldigt stor oro för två individer, och vi kände lite där att socialtjänsten inte riktigt tog vår oro på allvar. Men när vi sedan satt ihop det till ett möte la vi fram att såhär ser det ut, det kommer till att skjutas eller blir skjuten inom en snar framtid om vi inte löser det. Då åkte de här ungdomarna iväg på tre olika HVB- och SIS-hem. Det blev akut omhändertagande samma dag.

Ovanstående citat kan kopplas till den systemteoretiska organisationsteorin om att se helheten istället för skilda delar, vilket möjliggör att se en komplex situations bakomliggande struktur (Öquist 2018). Peter menar via citatet att socialtjänsten inte såg allvaret i ungdomens situation, vilket möjliggjordes genom ett samverkansmöte där myndigheterna såg ungdomens situation utifrån en helhet. Sett till en organisationsnivå enligt Johansson och

Kangasvieri (2015) är samverkan därmed fördelaktigt. Med hjälp av samverkan skapas kortare vägar i arbetsprocessen, där myndigheterna får snabba ingångar till varandras verksamheter (ibid). I detta fall är det främst polismyndigheten som får den snabba ingången eftersom det är socialtjänsten som beslutar om ett omhändertagande. Tom från polisen bekräftar Peter avseende att snabba samverkansinsatser är effektivt, men menar också att det kan finnas en tröghet i myndigheternas system ibland: ‘’[...] När vi väl hittar ungdomarna så är det ofta så att det tar lite lång tid för socialtjänsten att utreda också. Och det gör det för polisen också, så det är inte så konstigt [...]’’.

Viktoria från polisen ser möjligheten till informationsutbyte genom samverkan som effektivt. Tidigare forskning visar att informationsutbyte är det mest gynnsamma samverkansverktyget mellan aktörerna (Söderberg 2016). Edvall Malm (2012) skriver att genom samverkan skapas bättre kommunikationsvägar mellan myndigheterna som i sin tur leder till effektivare verksamheter. Detta kan förstås med den systemteoretiska organisationsteorin där man behöver se de olika delarna i en process (Öqvist 2018) och som underlättas att nå genom samverkan där kommunikation är en förutsättning (Danermark 2000).

6.4.2 Arbeta tillsammans

Socialarbetare Magnus ser en fördel i samverkansarbetet i form av att polisen bidrar med sin polisiära kunskap om hur lägesbilden ser ut i staden och vilka pågående konflikter som råder. Viktoria från polisen tycker att fördelarna med samverkan är att arbetet sker på flera fronter vilket möjliggör en bättre och större effekt i målet att förhindra ungdomsbrottslighet. Socialarbetare Kristina understryker dock vikten av att de som deltar i samverkan ska ha rätt mandat för att förmedla information och ta ansvar för respektive uppdrag och ansvarsområde. I samverkansprocessen är oklara uppgifter och mandat

försvårande faktorer (Danermark 2000). Socialarbetare Marie nämner prestige och beskriver effektivitet på följande sätt: ‘’[…] när det inte finns någon prestige bland yrkeskategorierna […] När människor känner i ett möte att man inte behöver hålla garden.’’ Marie menar att det blir effektivt när samverkansaktörerna ber om hjälp istället för att försvara sina arbetsinsatser.

Magnus menar vidare att det finns en vinst med att samverka och utbyta erfarenheter med varandra eftersom varken socialtjänsten eller polismyndigheten klarar det själva, utan att myndigheterna behöver varandra.

Sigrid från polisen bekräftar Magnus och kompletterar: [...] på något sätt så är ju samverkan så, man måste arbeta för att man ska nå framgång, så någonstans så måste man mötas och hitta riktlinjer för det”. Att myndigheterna behöver varandra nämns av flera andra informanter och kan kopplas till den systemteoretiska organisationsteorin som visar att organisationen är beroende av samarbete med andra organisationer genom att få tillgång till nödvändiga resurser. Detta för att kunna upprätthålla verksamheten (Jacobsen & Thorsvik 2014). Myndigheternas skilda uppdrag och arbetsuppgifter kan vara utvecklande och stimulerande för samverkan (Danermark 2000), vilket kan tillämpas på ovanstående exempel gällande en gemensam lägesbild.

6.4.3 Struktur

Genom ett strukturerat samarbete kan uppgiftslösning i organisationerna möjliggöras (Jacobsen & Thorsvik 2014). Informanterna är eniga om att struktur är en betydelsefull faktor i det brottsförebyggande samverkansarbetet mellan myndigheterna. Samverkansteorin bekräftar detta genom att lyfta vikten av att klargöra samverkansarbetet för att undvika eventuella problem utifrån aktörernas olika uppdrag (Danermark 2000). Socialarbetare Kristina ser struktur som en klargörande faktor i samverkansarbetet: ‘’[...] Har man en stark struktur och en tydlighet så tror jag att det är mycket lättare att möta

varandra i sina olikheter, där strukturen någonstans håller upp det som är det gemensamma målet […]’’. Viktoria från polisen uppskattar när socialtjänsten bjuder in polisen till möte som inkluderar ungdomen och socialtjänsten till följd av en orosanmälan från polismyndigheten, bl.a. utifrån citatet nedanför:

[...] så att man lite kan vara en motpol till ungdomen, så att den inte bara kan sitta och säga: polisen är bara efter mig, jag förstod inte att det fanns narkotika på platsen. Och så kan vi sitta där och säga: fast det är helt orimligt att du inte förstod för att drogerna låg på bordet mitt framför dig när vi kom in [...].

Viktoria menar att samverkansmöten motverkar filtrerad information mellan myndigheterna och ungdomen vilket underlättar samverkansarbetet i form av myndigheternas möjlighet till att erbjuda hjälp och stöd till ungdomen.

Cederberg (2018) bekräftar att samverkansmöten hindrar filtrerad information mellan samverkansaktörerna till följd av att ungdomens situation kan diskuteras öppet. Kristina uppger att genom strukturerade samverkansmöten ges alla aktörer möjlighet av att både ge och ta del av samma information.

Struktur vid samverkansmöten gör mötena tydliga och effektiva (Cederberg 2018), där exempel på verktyg för struktur kan vara en gemensam åtgärdsplan (Andersson 2009). Exempel på verktyg för struktur som ges av informanterna är regelbundenhet, kontinuerliga avstämningar och arbetsbeskrivning.

Socialarbetare Johanna tycker att regelbundna uppföljningsmöten med ungdomen effektiviserar samverkansarbetet. Detta kan förklaras med Johansson och Kangasvieri (2015) som tar upp uppföljning som central i deras diskussion om att motverka återfall i kriminalitet.

6.4.4 Relationsskapande mellan professionella och ungdom

Både socialarbetare och poliser ser relationsskapandet mellan polis och ungdom som effektivt i samverkansarbetet. Kristina från socialtjänsten ser en vinst med samverkansmöten där bl.a. polis och ungdomar möts och där ungdomarnas bild av polisen ändras ifall den är negativ. Kristina menar vidare att detta hjälper ungdomarna att integrera sig i det normala livet. Detta kan kopplas till Cederberg (2018) som skriver att ungdomarna under samverkansmöten upplever vikten av stödet och förstår att alla vill att deras liv ska förändras, vilket förklaras som effektivt. Kristina menar vidare att relationsskapandet mellan polismyndighet och ungdom är viktigt eftersom polisen också får en större förståelse för ungdomarna och inte bara ser dem som förövare. Professionellas möjlighet till att se ett helhetsperspektiv genom samverkan i arbetet med ungdomsbrottslighet har tidigare nämnts. Detta helhetsperspektiv kan även främjas gällande ungdomens förståelse av sin egen situation där olika delar i situationen synliggörs i samverkansmöten. Det kan förstås med den systemteoretiska organisationsteorin (Öquist 2018) och möjligtvis få ungdomen att förstå allvaret i sin situation, vilja förändra sin livsstil och underlätta samverkansarbetet.