Professionellas definition och upplevelse av samverkan

I detta delavsnitt presenteras socialarbetarnas och polisernas definition av samverkan som jämförs med studiens teoretiska samverkansdefinition följt av deras upplevelse av hur samverkan fungerar i det brottsförebyggande arbetet.

6.1.1 Definition av samverkan

På frågan om vad samverkan betyder för informanterna definierar samtliga informanter att det är när flera aktörer arbetar tillsammans mot gemensamma mål. Informanterna menar att både socialtjänsten och polismyndigheten har ett gemensamt syfte och mål i samverkan - få ungdomen att lämna en kriminell livsstil - i likhet med en del av följande teoretiska definition. Samverkan innebär att personer från olika organisationer med olika regelsystem utbyter resurser med varandra och tillsammans arbetar mot gemensamma mål gällande ett specifikt syfte eller problem där samverkan kan ske på olika sätt (Danermark 2000). Socialarbetare Johanna uttrycker det på följande sätt:

‘’Samverkan för mig betyder att olika aktörer arbetar tillsammans för samma mål [...]. [...] Trots att vi har olika uppdrag och syften så tycker jag att alla gör sitt bästa för alla vill ju att ungdomarna inte ska hamna i kriminalitet’’.

Viktoria från polisen nämner vikten av att det blir någon form av effekt mot målet man arbetar mot. Flera informanter belyser även vikten av resursutbyte

mellan respektive myndighet som kan kopplas till den teoretiska samverkansdefinitionen mot bakgrund av att myndigheterna behöver varandra i arbetet mot ungdomsbrottslighet. Informanterna uttrycker det på följande sätt; Tom från polisen: ‘’Samverkan är egentligen oljan i maskineriet. Har man inte samverkan är det som att försöka dra två slippapper mot varandra”.

Socialarbetare Kristina: ‘’[...] Att man hittar punkter i de gemensamma intressena som gör att ens egna verksamhetsarbete kan utvecklas… Att man ser att man behöver andra i olika delar [...]’’. Peter från polisen: ”[...] Att man samarbetar med olika instanser och på så sätt får en gemensam lägesbild om samma händelse. Och jag ser samverkan som något positivt, att vi faktiskt försöker jobba för att få det bästa utav situationerna’’.

Sista delen av den teoretiska definitionen avseende samverkans utförande kan också tillämpas på informanternas svar där Johan från socialtjänsten beskriver samverkan i form av informationsutbyte som han ser som viktigt mellan myndigheterna, vilket socialarbetare Kristina bekräftar. Informationsutbyte ses som en form av resursutbyte och passar även till delen av definitionen gällande resursutbyte. För socialarbetare Marie är samverkan grundstommen till det förebyggande arbetet och beskriver samverkan med ordspråket: “Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något”. På så sätt ser man samverkan i det förebyggande arbetet på ett holistiskt sätt menar Marie, där varje aktör ser helheten istället för att bara jobba med sin egen bit i det. Detta kan kopplas till den systemteoretiska organisationsteorin med grundbegreppet Helheten är större än summan av delarna, där alla delar i helheten har sin mening (Öquist 2018). Systemteoretisk organisationsteori behandlar begrepp som samarbete som används för att visa att organisationer kan vara beroende av varandras resurser för att tillsammans uppnå ett specifikt syfte och motverka ett specifikt problem. Detta styrker kopplingen Marie gör mellan samverkan och helhetsperspektivet som kan förstås med den systemteoretiska

organisationsteorin. Kassman, Wollter och Oscarsson (2016) bekräftar nämnda teorin om helhetsperspektiv och skriver att perspektivet är viktigt att tillämpa i det brottsförebyggande arbetet med unga vilket enligt Edvall Malm (2012) främjas genom samverkan mellan socialtjänst och polismyndighet.

Detta bekräftar Maries påstående. Hur samverkan tillämpas i praktiken utifrån informanternas presentation framförs i nästa avsnitt.

Den teoretiska samverkansdefinitionen har kunnat tillämpats helt på informanternas svar. Informanterna har dock dels gett liknande men också skilda exempel i deras samverkansdefinition. Edvall Malm (2012) kompletterar detta genom att skriva att kontexten styr samverkans innebörd.

Hon menar vidare att samverkansdefinitionerna är svåra att översätta till varandra eftersom samverkan definieras utifrån sitt specifika fält. Detta kopplas till att informanterna i vår studie har olika uppdrag, eftersom de tillhör olika organisationer men också utifrån variationen av deras befattning inom den egna organisationen.

6.1.2 Upplevelse av samverkan

På frågan om hur samverkan fungerar mellan polismyndigheten och socialtjänsten mot ungdomsbrottslighet i Malmö är alla informanterna eniga om att samverkan upplevs som välfungerande. Peter från polisen uttrycker det på följande vis: “För min del så tycker jag att det fungerar bra, sen skulle jag också säga att det beror på att man har byggt upp ett förtroende och att man faktiskt har träffat många av socialarbetarna under flera år [...]’’.

Socialarbetare Kristina och Johanna upplever att polisen är en del av deras kommunala verksamhet i positiv mening. Johanna berättar att man kan bli hemmablind och därav inte alltid ser vad som behöver utvecklas i samverkan.

Vad relationsskapandet innebär i praktiken diskuteras mer i andra avsnitt. De nämner också att samverkan är välfungerande utifrån det förebyggande praktiska arbetet, exempelvis orosanmälningar. Poliserna nämner att responsen från socialtjänsten avseende orosanmälningar har blivit bättre.

Socialarbetarna berättar att poliserna är måna om att skriva orosanmälningar för socialtjänstens möjlighet till att stötta och skydda. Kristina och Marie från socialtjänsten nämner att polismyndigheten står för lite mindre än hälften av de inkomna orosanmälningarna i Malmö trots att andra aktörer träffar fler ungdomar. Detta visar att respektive myndighet tar sitt ansvar i samverkansarbetet där samverkan enligt samverkansteorin (Danermark 2000) bl.a. innebär att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. På så vis ökar också möjligheten till att den egna verksamheten främjas (Jacobsen &

Thorsvik 2014).