Fördelar och hinder kring det estetiska området i förskolan En av informanterna bidrar med sin kunskap i rytmik (estetiska uttrycksformen musik) En av informanterna bidrar med sin kunskap i rytmik (estetiska uttrycksformen musik)

genom att hålla i workshops för kollegorna vilket liknar det resultat Asplund Carlsson m.fl. (2008) presenterar där lärarna med hjälp av kompetensutveckling känner en större säkerhet omkring att arbeta med de estetiska uttrycksformerna vilket gynnar barnen i slutändan. Kollegorna får stöttning i den proximala utvecklingszonen genom att informanten blir byggnadsställningen och hjälper kollegorna vidare så de känner mer självförtroende när det kommer till att ge undervisning med hjälp av estetiska

uttrycksformer. Även Lagerlöf och Wallerstedt (2018) belyser att förskollärare känner en osäkerhet kring ämneskunskaper vilket bekräftas även i denna studie när en av informanterna håller med genom att berätta att hon känner en osäkerhet kring musiken och att sjunga men gör det ändå trots osäkerhet. Flera av informanterna redogör för att estetiska uttrycksformer kan bidra till att det blir prestigeladdat och ska kretsa kring att något är fint, låter bra eller att man gör på rätt sätt vilket kan liknas vid

”duktighetssyndromet” som Asplund Carlsson m.fl. (2008) belyser. De menar vidare att undervisning med de estetiska uttrycksformerna då kan bortprioriteras och att det blir svårt att engagera barnen (Asplund Carlsson m.fl., 2008). Enligt informanterna har pedagogerna på förskolan ett stort ansvar. Det är viktigt att de är uppmärksamma och är närvarande. Prestigeladdade känslor kan drabba både de vuxna och barnen men som en av informanterna utrycker det är det viktigt att ha ett tillåtande klimat på arbetsplatsen och att det alltid ska vara okej att få prova på, såsom Asplund Carlsson m.fl. (2008) poängterar i sin studie där det inte finns några krav på att barnen ska prestera men att pedagogerna känner pressen att de måste lära ut de estetiska uttrycksformerna på rätt sätt. Informant 6 menar att pedagogen aldrig ska behöva känna sig besvärad. En annan aspekt av lärprocessen med estetiska uttrycksformer i förskolan kan vara att vi har tiden mot oss. Med bild och skapande kan det vara tidskrävande att plocka fram material som

39

lera eller målarfärger. Det krävs förberedelser och efterarbete med att städa undan eller tvätta penslar. I likhet med det Häikiö (2007) beskriver när barnen kämpar för att bli färdiga med det de skapar men att de måste avbryta för att lunchen ska dukas fram där barnen sitter.

9.1.7 Sammanfattning

Sett till hela examensarbetet utifrån forskning, teoretiskt perspektiv samt informanternas svar är fördelarna med estetiska uttrycksformer i förskolan många (dock bör vi ha i minnet att urvalet föll på informanter som har ett intresse för de estetiska

uttrycksformerna sedan tidigare och att ett annorlunda svar hade förvånat mig) och enligt Säljö (2015) formas människan av sociala och kulturella händelser. Resultatet av min studie visar att det finns en stor variation i förskolan samt vilken sorts estetiska aktiviteter barnen får ta del av. Resultatet i min studie visar även att estetiska aktiviteter i förskolan oftast är kopplat till pedagogernas personliga intresse för det estetiska.

Barn får enligt Skolverket (2018) med hjälp av de estetiska uttrycksformerna möjlighet att utforska, reflektera och får redskap att beskriva och undersöka sin omvärld. Detta blir synligt i det här examensarbetet när informanterna belyser att när barnen uttrycker sig med estetiska uttrycksformer främjar det kreativitet, fantasi, språkutveckling och självförtroende. De estetiska uttrycksformerna är tacksamma att kombinera med andra mål i läroplanen enligt informanterna. Denac (2014) menar att det estetiska förknippas med något som är vackert vilket även uttrycks av Informant 3 men inte av de andra informanterna. Vidare lyfter Pramling Samuelsson m.fl. (2013) att barnen får prova på och främja nyfikenhet och Andersson (2014) belyser att estetiska uttrycksmedel tillämpas som verktyg för lärande. Häikiö (2007) lyfter att barnen får uttrycka sig med känslor, språk, kroppen och barnen får möjlighet att utforska det som intresserar dem. Bamford (2006, refererad i Andersson, 2014) menar att det finns en tydlig koppling mellan konst och läs-och skrivutveckling. Barnen får ytterligare ett uttryckssätt med hjälp av de estetiska uttrycksformerna (Häikiö, 2007; Informant 5 och 6).

Metoddiskussion

Till studien intervjuades sex personer, det analyserade datamaterialet rör enbart dessa sex personer i resultatet då studien skett utifrån ett målstyrt val. Studien omfattar en liten undersökningsgrupp. Om jag hade intervjuat fler personer med liknande intresse hade materialet gett ett mer omfattande resultat av syftet med estetiska uttrycksformer i

40

förskolan. Vid urvalet av informanter hade jag först tänkt fråga både personer som har ett intresse för det estetiska samt personer som inte delar detta intresse för att få en vidare bild av hur, till vad och varför estetiska uttrycksformer används i förskolans undervisning. För att utmana mig mer hade jag kunnat kontakta personer genom att ringa förskolor eller skicka mejl men valde istället personer i mitt kontaktnät som jag visste hade en bakgrund inom det estetiska. En fördel med mitt urval är att

informanterna var utspridda från norr till söder och hade varierande erfarenheter av förskolläraryrket samt av användandet av estetiska uttrycksformer i förskolans undervisning.

Tanken var först att använda en kvantitativ metodansats med enkät som metod, även kallad surveyundersökning eller strukturerade intervjuer (Bryman, 2018), men det hade inte gett min undersökning de djupa och personliga svar jag var intresserad av, därför föll valet på semistrukturerade intervjuer. Stukát (2011) menar att forskningsproblemet ska styra valet av metod och så är det i den här undersökningen. Hade valet fallit på enkät hade mängden respondenter behövt vara betydligt fler i antalet än vid en

intervjustudie och det hade det varit svårare att få fördjupade svar. En pilotstudie hade varit att föredra, dels för att få träna på frågorna och säkerhetsställa att de fungerar, dels få kunskap om hur intervjun kommer att flyta på (Bryman, 2018). Bryman menar att om problem upptäcks kring frågorna kan de enklare åtgärdas än om valet fallit på enkät (2018). Detta är något jag kan känna igen i min studie då vissa frågor formulerades om medan andra togs bort. På grund av den kvalitativa metodansatsen med telefonintervjuer som metod kunde störningar (Stukát, 2011) upplevas när materialet lyssnades igenom och jag inte kunde uppfatta allt som sades trots att jag spolade tillbaka och lyssnade flera gånger. Några av dessa svårigheter var dialekt och att informanten inte avslutade meningen. Intervjuerna skedde på kvällstid då samtliga arbetar som förskollärare och var upptagna dagtid kunde störningar då handla om familj som påkallade

uppmärksamhet både i mitt hem samt hos informanterna vilket gjorde det svårt att bidra med en ostörd miljö.

10 Slutord

Inledningsvis nämner jag att läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) är en utgångspunkt i det här examensarbetet. När jag nu närmar mig examensarbetets

41

Den omnämns i intervjufrågorna, i syftet och en av frågeställningarna. Den finns med i resultatet där den beskrivs som vår bibel som vi måste följa samt att vi inte kan hoppa över delar bara för att de inte är roliga. Arbetet med läroplanen beskrivs i resultatet som en balansgång och i inledningen som en tolkningsfråga.

”Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas” (Skolverket, 2018, s. 6) och sett till studien jag nämner tidigare av Pramling Samuelsson m.fl. (2013) där de belyser just en stor variation i förskolan i hur mycket och vilken sorts estetiska aktiviteter små barn har möjlighet att delta i samt sett till mitt eget resultat kan vi se att det målet är svårt att nå upp till. Sett till alla olika människor som arbetar inom förskolan och deras olika intressen, glädjeämnen och utmaningar förstår jag att det ser olika ut på förskolorna runt omkring i landet. Anser att det kan ju inte vara på något annat sätt.

Med min studie vill jag belysa vikten av att estetiska uttrycksformer får ta plats i

förskolan och att det inte behöver vara särskilt svårt att kombinera olika mål och ämnen med varandra i förskolans undervisning. Enligt Pramling Samuelsson m.fl. (2013) fanns det inte särskilt mycket forskning kring ämnet för sju år sedan men jag önskar att mitt bidrag kan ge en inblick i hur, till vad och varför estetiska uttrycksformer används i förskolan år 2020.