IKT – Information- och kommunikationsteknik

Tidigare nämnde jag Informant 4 som beskrev att varje pedagog har en egen lärmiljö som de ansvarar för och menar att de täcker hela läroplanen i undervisningen varje dag. Informanten som arbetar i den estetiska lärmiljön Teatern beskriver att de kommer göra sagan Rödluvan och vargen som en greenscreen⁵-film samt att de bekantat sig med boken på lärplattan genom inläsningstjänsten Polyglutt6. Här beskrivs hur informanten kombinerar den estetiskt utformade lärmiljön Teatern med andra mål inom läroplanen. Tidigare kretsade den estetiska lärmiljön kring musik och dans och då fick barnen studera YouTube-klipp på lärplattan och sedan härma danserna. Danserna

kommunicerades genom att visas upp med hjälp av projektor, vilket är en variant av IKT där de estetiska uttrycksformerna dans och musik kombineras med digital teknik som ett medium. Sett till läroplanens (Skolverket, 2018) beskrivning att barnen ska få kommunicera utifrån de estetiska uttrycksformerna och utforska olika tekniker, ”såväl digitala som andra” (s. 9) visar informantens lärmiljö att drama och teater kombineras med olika digitala tekniker. Barnen fick med hjälp av förskolläraren bekanta sig med greenscreen och undersökte den tillsammans, här kombineras bildberättande med drama då en historia skulle utformas i bild och de två estetiska uttrycksformerna användes i arbete med digital utrustning . Informant 4 beskriver att bakom barnen är det en grön duk men på TV-skärmen ser det ut som att barnen befinner sig i en skog. Informant 6 redogör att de brukar göra musikvideos med barnen eller göra filmer med lerfigurer. De har kommit långt med IKT på förskolan och menar att man kan arbeta mycket med de estetiska uttrycksformerna kopplat till appar.

Andra varianter hur IKT som medium och estetiska uttrycksformer kan kombineras visar informanterna när de nämner att de utforskar Just Dance eller Mini-Röris med hjälp av lärplattan som kopplas ihop med projektorn. Barnen får ta del av klippen som

5 Greenscreen - En filmsekvens filmas mot en så kallad greenscreen. Det går till så att man filmar mot en grön bakgrund och efter det låter man datorn/lärplattan byta ut den gröna bakgrunden mot en bild eller film (https://skola.engelholm.se/villan/2017/01/17/greenscreen-som-pedagogiskt-verktyg/).

6 Polyglutt är en digital bilderbokstjänst som användas som verktyg för att arbeta språkutveckling och litteratur i förskolan (https://www.inlasningstjanst.se/tjanster-for-larare/polyglutt-forskola/).

31

visas på en ljus vägg eller en skärm. Informant 2 berättar att hon får inspiration i

grupper på sociala medier och har därigenom hittat QR-koder de använder på förskolan, koderna visar bland annat enkla koreografier och sånger. Informant 3 säger att de gärna vill dansa med hjälp av digitala verktyg men har för närvarande ingen bra plats att sätta upp någonting på. Informanten beskriver att de hade högtalare och projektor på

avdelningen hon arbetade på tidigare men att den nuvarande avdelningen är trängre. Barnen tycker om att dansa så informanten tycker det är synd att detta blir ett hinder. Hos Informant 6 får barnen titta på dansmatte med hjälp av projektorn och barnen får samarbeta genom att programmera varandra till att göra olika rörelser.

8.2.2 Språk

I Polyglutt som nämndes innan av Informant 4 kan barnen lyssna på ljudböcker och se bilder när de bläddrar i de digitala böckerna, de finns inlästa på olika språk och

Informant 2 menar att det är viktigt att ge barnen verktyg att utvecklas utifrån deras förutsättningar. Informant 4 använder Polyglutt som ett hjälpmedel för att läsa sagan om Rödluvan och vargen i lärmiljön Teatern. Språk kombineras med teater och drama. Båda informanterna arbetar i ett mångkulturellt område. Enligt Informant 2 brukar de fylla i målarbilder med siffror eller ord och dessa finns på svenska, engelska eller det modersmål barnen har. Här kombineras språk med den estetiska uttrycksformen bild. Informanten arbetar i ett så kallat blått område⁷ där få barn talar svenska. De samarbetar mycket med föräldrarna och barnen för att få veta hur ord uttalas på deras modersmål. Vid sångstunder visar pedagogerna bilder på till exempel ett får och ett par strumpor när de ska sjunga Bä, bä vita lamm. Det ger barnen en koppling mellan bilden och sången. Informant 2 säger: ”Att barnen blir stolta när de får lära fröken något på sitt språk”.

Informant 3 berättar att de arbetat med språk tillsammans med den estetiska uttrycksformen bild. Dels har de skrivit på kakelplattor, gjort bokstäver i lera och arbetat mycket med rit-berättelser. Det innebär att barnen kan rita vad de är intresserade av och få hjälp av en vuxen att skriva en berättelse till bilden. Antingen skriver

pedagogen på ett papper bredvid och barnet får träna på att skriva i sin berättelse eller så

7 Enligt informanten är ett blått område ett mångkulturellt område där få talar svenska. Informanten beskriver det som ”ett extra utsatt område”. Kommunen anpassar barngruppen till färre antal barn då många barn behöver extra stöd. På avdelningen går 16 barn och fyra pedagoger arbetar tillsammans med gruppen.

32

skriver pedagogen direkt i berättelsen. Informant 3 anser att mötet och processen är viktigast. Berättar om mötena mellan barnen när de diskuterar tillsammans och menar att de kan lära sig mycket av varandra. Samtidigt kan det finnas en fara om vi hjälper barnen för mycket menar informanten, det kan kretsa kring prestige istället och att barnet jämför sin teckning med pedagogens ”perfekta teckning”. Informanten fortsätter att det är viktigt att reflektera tillsammans och lyfter ytterligare ett exempel när hon satte sig ner med ett barn som inte ville rit-berätta. Barnet sade att det inte kunde om ingen hjälpte till men med rätt stöttning från pedagogen ville barnet skapa sin berättelse. Pedagogen hade lyft fram vilka vackra färger barnet hade fått fram istället för att säga ”åh, vad fint du gör”. Enligt informanten är pedagogens förhållningssätt är viktigt i en sådan situation.

Informant 6 berättar att de jobbar med literacy (språkutveckling) som prioriterat mål.

Det är allt - kroppsspråk, sjunga, att dramatisera, att dansa, att skapa med bild. Vi jobbar ju så hos oss så det är inte svårt att få in de estetiska delarna hos oss. Det är jättemånga barn som tar till sig bättre av den här typen av språk där de jobbar med kroppen. (Informant 6)

Informanten berättar vidare att de kombinerar alla ämnen. Om de arbetar med ett tema om ormen så skriver de låtar om den, rappar om ormens delar, skriver faktatexter som de sedan musiksätter och kan göra en dans till eller så arbetar de med TAKK-tecken. ”Hos oss går allting ihop”. Informanten menar att sången är viktig för

språkutvecklingen och berättar om en flicka som sjunger sånger om vad hon har lärt sig varje dag vid lunchen. Informanten berättar att en kollega har skrivit en låt om deras nuvarande tema med spår av djur i vår natur. De ska göra en musikvideo med barnen och sedan ska den ut på YouTube.

8.2.3 Matematik

Matematik i kombination med estetiska uttrycksformer framgår inte lika tydligt i resultatet som vid temat språk och IKT. En av informanterna beskriver att tanken

kanske inte var att jobba med just matematik vid undervisningstillfället med de estetiska uttrycksformerna men när de ser tillbaka vid reflektion så har matematiken ändå vävts in i aktiviteten.

33

Två av informanterna berättar att de kombinerar matematik och den estetiska uttrycksformen dans genom att de har dansmatte med barnen. De får gestalta siffror eller dansa efter andra teman. Informant 6 håller i dansmatten och har det som en valbar aktivitet på eftermiddagarna. Informanten berättar att de brukar ta till dansmatten som mikropauser när barnen blir otåliga eller rörliga, kallar det för rörelsepauser.

Informant 3 redogör att om barnen ska rita av något använder pedagogen begrepp och ger ett exempel med en snögubbe. Informanten berättar att först kan pedagogen fråga hur en snögubbe ser ut? Sedan kan pedagogen beskriva att barnet ska måla en cirkel och fråga om barnet vet hur en cirkel ser ut. De kan räkna hur många cirklar kroppen har tillsammans. Pedagogen frågar var näsan sitter eller hur den ser ut och vilken form har osv. Informanten berättar att de gör siffror i lera också. Informant 2 beskriver att

förskolan arbetar utifrånett årshjul, där året är indelat i månader och varje månad har ett tema som de ska jobba extra med, till exempel matematik. Då ska andra mål i

läroplanen genomsyras av matematik den månaden. Informanten förklarar att de är dåliga på att kombinera de estetiska uttrycksformerna med matematik men att hon försöker hitta saker som kan sammankopplas. Hon söker inspiration på internet i olika forum där annan personal inom förskolan delar med sig av bland annat QR-koder med dans och matematik. Informanten menar att matematik inte bara är att räkna ”1+1=2 utan det här ska vi ju leka fram med hjälp av olika verktyg till exempel estetiska

uttrycksformer som bild, dans och musik. Allt kan vävas ihop bara man har läroplanen i grunden.” (Informant 2).

34

9 Diskussion

Nedan följer en diskussion kring studiens viktigaste resultat samt en metoddiskussion. Resultatdiskussionen tar sin utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar och är kopplad till teoretiskt perspektiv och tidigare forskning som berör ämnet. Nedan beskrivs även på vilket sätt studien är relevant för förskolläraryrket samt ger förslag på vidare forskning.

Resultatdiskussion

Som nämnts tidigare är syftet med denna intervjustudie att bidra till kunskap om förskollärares arbete med de estetiska uttrycksformerna bild, dans, drama och musik i förskolan samt hur dessa uttrycksformer kan sammanlänkas med andra mål i läroplanen. Nedan diskuterar jag studiens resultat i förhållande till didaktiskt perspektiv,

sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning.