Hur och till vad används bild i förskolan?

Informanternas svar visar att det är bild och skapande som får ta mest plats i förskolan. Informant 4 ger uttryck för det genom att säga: ”Jag skulle kunna tänka mig att det oftast bara blir bild för det är det lättaste estetiska”. Skapande kan vara en del av alla de estetiska uttrycksformerna men efter intervjuerna med förskollärarna uppfattar jag att samtliga kopplar samman skapande verksamhet med bilden. Skapandet har även en stark koppling till ateljén.

Bild nämns i samband med tema och projekt samt i kombination med kunskapsfokuset språk. Informant 5 berättar att de jobbar med bilden ur ett undervisningssyfte där barnen får skapa sin familj eller måla självporträtt och informant 2 beskriver hur de rullar ut stora papper på golvet och tejpar fast det så barnen kan rita tillsammans. Flera informanter berättar att de tagit med sig stafflier och material utomhus för att ha skapande verksamhet, flera nämner även rådande pandemi kring Covid-19. Att de har fått anpassa undervisningen och att det inte har sett ut som de är vana vid men försöker skapa lösningar. Informant 2 säger att de arbetar årstidbaserat och just nu arbetar de mycket med hösten. De har plockat löv och lagt löven under ett papper och sedan ritat med en vaxkrita på papperet och sett hur lövet kommit fram på papperet. Även

Informanterna 3 och 4 beskriver att de arbetar mycket med hösten och med

naturmaterial. Informant 4 berättar att de jobbar med hållbar utveckling och säger: ”det som tillverkas på förskolan stannar på förskolan”. Andra förslag på hur informanterna använder den estetiska uttrycksformen bild i förskolan är att barnen gör djur eller bokstäver i lera, mandalas av naturmaterial, målar på kakelplattor eller på plast utomhus.

Sett till förskolans tradition är högtider som till exempel jul och påsk starkt förknippat med pyssel och bildskapande men kring detta går informanternas åsikter isär. Tre av informanterna anser att det är förlegat att arbeta traditionsstyrt och de lyfter att det är fokus på processen och inte slutresultatet. Enligt informant 3 är mötet med barnen det viktigaste. Inför högtider arbetar informanterna på olika sätt med pyssel och högtider uppmärksammas men då inte enbart de svenska traditionella högtiderna utan högtider från andra kulturer uppmärksammas också, till exempel Eid (ur intervju med Informant 4). Informant 6 säger att de dukar fram pyssel och om det är någon som vill göra en

25

tomte så får barnet göra det men det finns inga prototyper eller något krav att alla ska göra lika tomtar. Informant 1 säger:

Det är delvis personstyrt men också det jag var lite inne på att det finns färdiga mallar och sånt och det är ju framförallt vid traditioner som vid jul, påsk, midsommar och halloween eller vad man nu firar. Då hamnar man verkligen i prestation och då ska det ju bli en kyckling och blir det inte det då är det fel helt enkelt. Det tycker inte jag, känner jag att det inte är något lustfyllt skapande vi har nu utan nu måste vi göra detta för på fredag ska allt skickas hem, här är mallarna, det känns som löpande band och bara betar av. Alla ska trycka sin tumme här, nästa, fram med färgen, tryck tummen här. Det finns liksom inget utrymme för barnen att själva vara lite kreativa och tänka att jag vill inte göra den här kycklingen med att trycka min tumme utan jag vill göra så här istället. Det finns liksom inte riktigt…eller jag vill inte göra en kyckling alls, jag vill göra en flodhäst istället, det har man ju inte riktigt känt. (Informant 1)

En av informanterna anser att skapande kring högtider är en viktig tradition att hålla fast vid och säger att:

Jag kommer ihåg själv när man gick på förskolan så var man så stolt när man hade gjort dom där pysselgrejorna och ville ta hem, just dom där traditionella, som till exempel vid jul att man målade kottar eller gjorde något med glitter på, gjorde egna julkulor och så eller ljuslyktor som man fick måla på, sådana här glas. Jag tycker ändå att det är viktigt att man behåller dom här traditionerna på något vis” (Informant 5).

Flera av informanterna berättar att bild och skapande är något som sker löpande under dagen och veckan. Det är material som alltid finns framme och att barnen har det tillgängligt eller att det finns en öppen ateljé. Samtliga nämner att de tar med sig material ut när det har utomhusvistelse.

Samtliga förskollärare säger att de har en ateljé på förskolan men relationen till den ser mycket olika ut. Informant 6 berättar att de har en stor ateljé och får hjälp av en

26

är en av dem. Informant 2 beskriver att det finns en ateljé men att den ligger på

avdelningen där de stora barnen går. De yngre barnen får gå dit men det blir inte av när den inte ligger mer tillgängligt. Känslan informanten har är att de inte får gå dit och att ateljén inte är anpassad till de yngre barnen gällande material. Informanten berättar att de jobbar mycket med skapande ändå, plockar fram material på avdelningen eller tar med sig i en låda ut. Två av informanterna berättar att deras ateljé är under uppbyggnad. Informant 5 poängterar att hon har börjat fixa i ordning en ateljé för det var ett

kaosförråd innan men att de inte hunnit använda den så mycket på grund av rådande läge med pandemin. Flera av förskollärarna har en ateljé som är ett rum i rummet där barnen får vistas fritt och är öppen hela tiden. Informant 4 berättar att de har en ateljé ute också, i ett växthus, där de just nu skapar mycket med material från naturen. 8.1.3 Hur och till vad används musik i förskolan?

Fyra av sex informanter menar att sång och musik är kopplat till samlingen medan övriga två informanter inte arbetar med samlingar. Enligt två av informanterna är de överlag väldigt dåliga på att arbeta med musikundervisning och Informant 2 säger:

Haha, vi är väldigt dåliga på att använda instrument, alltså vi har en jättefin låda med en massa instrument men den står ju på en hylla höööögt upp så att inga barn kan nå och då tänker jag – Vad är syftet med det här? (Informant 2)

Flera av informanterna nämner att sång- och musikmomenten ofta sker spontant, till exempel att barnen sjunger när de är i skogen eller sitter vid matbordet. Tre av

informanterna berättar att de har sångsamlingar med hela förskolan varav Informant 5 berättar att de hade det varje dag innan pandemin.

Svaren från informanterna varierar från att de har vuxenstyrd sångsamling någon halvtimme på fredagarna med inslag av drama, rörelse, musik och sång till att musiken genomsyrar undervisningen under hela veckan. Flera av informanterna berättar att de sätter på musik spontant och att barnen får sjunga och dansa till något YouTube-klipp eller att musiken spelas upp med en musikanläggning. Informant 4 säger att de inte har någon musikundervisning för tillfället. De arbetar med lärmiljöer och undervisning sker mellan 9 och 14 varje dag med undantag för lunchen. Informant 4 undervisar i lärmiljön Teatern (den estetiska lärmiljön) och har planer på att ha med musik när de arbetar med sagan om Rödluvan och vargen. Informanten berättar att de hade en lärmiljö med musik förra läsåret.

27

Informant 6 är den förskollärare som använder musiken mest i undervisningen och på frågan till vad använder ni de estetiska uttrycksformerna bild, musik, drama och dans? blev svaret:

Till allt, vi är en förskola som är väldigt inriktade mot Reggio Emilia, vi jobbar mycket utifrån 100-språkligheten, det finns massor av olika tillvägagångssätt och språk att nå fram till barnen med. Just nu har vi ett prioriterat mål där vi arbetar extra med Literacy, det är ju allt – kroppsspråk, sjunga, att dramatisera, att dansa, att skapa med bild. Vi jobbar ju så hos oss så det är ju inte så svårt att få in de estetiska delarna hos oss. Jobbar vi med matte så sjunger vi eller så dansar vi siffror, alltså vi gör det på alla sätt. Vi gör det i alla ämnen. Det är så skönt hos oss för så har det alltid varit. Vi skriver egna låtar, rappar ormens olika delar, eller skriver en faktatext med barnen om ett djur till exempel och sen så sätter vi musik till den eller så rappar vi den och sen så kan vi dansa till den låten vi gjort, sätta rörelser till eller så gör vi med TAKK-tecken. Hos oss går allting ihop. Jätteflummigt!! Så gör vi, det går liksom inte att säga, utan alla ämnen kan beröras utav det estetiska för det är ett språk. Det är något vi inte får beröva barnen. Det är jättemånga barn som tar till sig bättre av den här typen av språk där dom jobbar med kroppen. (Informant 6)

Informant 6 berättar vidare att runt omkring henne är det alltid musik för att hon sjunger jämt. Vid blöjbyten och påklädning osv. Informanten håller i workshops i rytmik både för kollegor och studenter på lärarutbildningen och önskar att förskolan ska arbeta efter ett musikmål. De rappar, skriver egna låtar, spelar in musikvideos, spelar trummor, har rytmikundervisning, arbetar med barnens rätt till sin röst och håller i

sånguppvärmningar med barnen och mycket annat. Informanten beskriver att det är viktigt att jobba rätt med barnens röster då stämbanden och rösten inte har utvecklats färdigt ännu.