Fördelar och nackdelar vid tillämpning av transspråkande

I detta avsnitt presenteras för- och nackdelar vid tillämpning av transspråkande utifrån vad informanterna berättat.

6.3.1 Fördelar

Majoriteten av informanterna ser att fördelarna är flera. De tycker att de största fördelarna med transspråkande är att eleverna får en känsla av att deras erfarenheter tas på allvar och lyfts fram samt att eleverna känner sig inkluderade snarare än exkluderade i undervisningen. Detta leder till att eleverna utvecklar både sitt första och andra språk och att deras identitet förstärks. Att jobba ämnesövergripande är även en fördel med transspråkande som några informanter även nämnt under intervjuerna. Toni berättar att utifrån de forskningsstudierna de har läst under projektet var det aspekten som är kopplad till transspråkande och som handlar om att arbeta ämnesövergripande och att ha multimodala inslag i undervisningen som var viktig

6.3.2 Nackdelar

Majoriteten anser att den största nackdelen är att möta motstånd av kollegor som inte vill ha ett transspråkande förhållningssätt samt inte anser att transspråkande har en positiv effekt för elever.

Peter och Birgitta menar att de flesta lärare inte vill eller vågar släppa kontroll i klassrummet. De känner att det är skrämmande att höra ett främmande språk i klassrummet som de själv inte behärskar och tillåter därför inte eleverna att använda sig utav sina språkresurser. Ella tror att lärare som har motstånd mot ett transspråkande förhållningssätt är de lärare som inte anammat modersmålets betydelse för individen medan lärarna som läser eller läst aktuella forskningsstudier om transspråkande är fullt medvetna om den positiva effekten. Toni och Jones tycker att nackdelen kan även vara tiden som behövs för att tänka om, förbereda och samplanera med andra lärare eller studiehandledare och modersmålslärare. Irene och Jones tycker att nackdelen är när elever inte har en gedigen skolbakgrund sedan tidigare eller inte gott i skolan alls. Det blir svårt att få dem att använda sitt språk i undervisningen på ett meningsfullt sätt.

Alla informanter nämner att det finns svårigheter som lärare bemöter. Svårigheterna innefattar enstaka elever som är ensamma i sitt språk och som inte tillhör någon språkgrupp. Eleven kan möta svårigheter i att förmedla kunskaper på modersmålet och detta ses som en nackdel. Det har setts som ett stort

27

hinder när det gäller transspråkande eftersom den enstaka eleven kan känna sig exkluderad. Peter specificerar sig angående nackdelen och talar från egna erfarenheter. Han säger att man måste se förbi nackdelen och istället fokusera på att lösa problemet. Peter anser att användandet av multimodala verktyg såsom bilder och filmer är gynnsamt. Vidare säger Peter att det finns duktiga modersmålslärare och studiehandledare som kan användas så att den enstaka eleven känner sig inkluderad. Han tar upp ett ytterligare exempel om en elev som andra lärare inte kunnat tillämpa transspråkande med. Peter anser att lärarens oförmåga att inte kunna tillämpa transspråkande med denna elev kan kopplas till deras uppfattning av transspråkande. Han fortsätter med att säga att när han träffar dessa enstaka elever fokuserar han på att stärka deras identitet, självtillit och att de är lika viktiga som majoritetsgrupperna.

28

7.Resultatanalys

Detta kapitel analyserar studiens resultat med relevant koppling till teorier om att elevernas användning av språkliga resurser i undervisning har positiv påverkan på deras språkutveckling och deras identitet.

Det visar även att lärarens attityd för flerspråkiga elever är viktig för att elevernas ska känna tilltro till deras egna förmågor. Dessutom visar teorier att elevernas samspel med andra individer och med modersmålslärare har stor betydelse för deras inlärning.

7.1 Lärarnas uppfattningar om transspråkande.

Resultatet visar att alla lärare kände till begreppet transspråkande och att det handlar om att ta tillvara på elevernas språkliga resurser. Dock visar resultaten att lärarna har olika uppfattningar om transspråkande där majoriteten betonar att transspråkande innebär att det är lärarens förhållningsätt snarare än metoden som är viktig. Förhållningsättet till eleverna är viktigt för att eleverna utvecklar sitt första och andraspråk menar lärarna. Dessutom anser de berörda lärarna att transspråkande gynnar alla elever under hela skoldagen. Detta går ihop med vad Garcia & Wei (2014) betonar om att det är lärarens förhållningssätt snarare än metod om vad transspråkande innebär. Förhållningssättet bör präglas av ett öppet klimat i klassrummet där elevernas språkliga resurser används för att utveckla inlärningen av första och andra språk. Dock anser minoriteten av lärarna att transspråkande endast gynnar nyanlända elever där modersmålslärare och studiehandledare stödjer de i deras språk. Lärarnas uppfattning här stämmer inte med vad Thomas & Collier, Rosen & Wedin, & Reath Warren (1997, 2017, 2016) som istället hävdar att det inte endast är nyanlända som gynnas utav modersmålsundervisning och studiehandledning i klassrummet utan att det är alla elever. Nils och Jones berättar vidare att transspråkande förvirrar eleverna pågrund av att många språk blandas in i undervisningen. De anser även att elevernas modersmål inte stödjer deras inlärning under undervisningen. De tror inte på transspråkande och utgår enligt enspråkighetsnormen i sitt klassrum.

Båda vill att sina elever håller fokuset på det svenska språket. Deras uppfattning går emot Cummins (2000 – 2017) teori Common underlying proficiency. Enligt denna teori menar Cummins att det inte går att urskilja elevernas första och andra språk och att elever som talar ett annat språk än skolans offentliga språk bör få möjligheter att använda sig av dessa språkliga resurser. Baker (2011) menar vidare att man kan använda sig av det språk man behärskar mest för att kunna kommunicera eller lära

29

sig ett nytt språk. Dock nämner Hyltenstam, Axelssons & Lindberg (2012) att flerspråkiga elever kan ha svårigheter med att veta vilket språk eller kultur dem har tillhörighet till. Detta i sin ordning skapar förvirring hos eleverna. Forskarna påstår att läraren bör känna till elevernas språk och kultur och leda de vidare till att välja rätt språk och kultur och undvika missförstånd och feltolkning. Jonas och Nils är noggranna med att det endast är svenska som används i undervisningen. Detta riskerar eleverna att förlora sitt första språk under tiden de lär sig ett nytt språk enligt Garcia (2009, 2014). Detta benämner Garcia för subtraktiv tvåspråkighet. Dock berättar Jones att han ger eleverna undantaget att översätta ord till sitt första språk för att underlätta förståelsen. Här använder Jones termen kodväxling. Enligt Garcia (2014) handlar kodväxling om att växla, översätta eller pendla mellan två språk medan transspråkande istället handlar om att elevernas språkresurser används på ett dynamiskt sätt.