Lärarnas användande av transspråkande i undervisning

Peter, Ella, Pebbe, Birgitta och Toni berättar att de använder sig av olika strategier för att tillämpa transspråkande. Strategierna innefattar att börja undervisningen med att titta på film som handlar om arbetsområdet. Att skapa språkgrupper för eleverna och att det ska finns olika nivåer på färdigheter inom dessa grupper är en annan strategi. Till exempel kan vissa elever ha ett gott talspråk och stort

24

ordförråd medan vissa har bra läs- och skrivspråk samt skolbakgrund, medan andra kanske har en god nivå i det svenska språket. Detta leder till att de stödjer varandra i språket. Pebbe betonar att han använder sig av olika verktyg som bild, ritprata och Google översättning för att utveckla elevens språkinlärning. Samplanering med modersmålslärare är en tredje strategi som i sin tur leder till att eleverna får en djupare förståelse av ämnets innehåll. Det vill säga att modersmålslärare undervisar inom samma arbetsområde. Där eleverna kan skapa tankekartor av begreppets betydelser i deras modersmål och sedan skriva det på svenska med hjälp av varandra i språkgrupper eller med hjälp av studiehandledaren.

Ella berättar: ”för mig så är det viktigt att diskutera med mina elever i deras språk, det nöjer inte mig att ge de eleverna synonymer för ordet för att det verkar som eleverna inte förstå synonymer och då måste jag som lärare stanna upp och gå ett steg längre för att alla ska förstå förklaringen” (Ella 4-10-2021).

Det finns även strategier där man lyfter fram elevernas erfarenheter och bakgrund. Detta ger eleverna en känsla av att de får möjligheten att presentera något som de kan ta hjälp av sina vårdnadshavare.

Toni berättar att i religionsundervisning finns ett kunskapskrav om att veta hur världen skapades genom olika berättelser. Han brukar börja lektionen med att presentera en film om olika berättelser och därefter får eleverna läxa i att intervjua sina vårdnadshavare om hur världen skapades.

Berättelserna kan handla om vilken religion vårdnadshavarna har. När eleverna har gjort läxan kan de presentera den i klassrummet. Toni berättar att eleverna får möjligheten att presentera på sitt modersmål och därefter arbeta med att översätta samt skriva berättelserna på svenska i språkgrupperna. Det här arbetssättet gör att eleverna och vårdnadshavarna känner sig delaktiga och detta är vad transspråkande innebär. Detta leder till en förstärkning av elevernas identitet. Toni berättar vidare att vi här har en viktig roll som undervisande lärare i att stödja eleverna genom att uppmana dem att översätta och skriva berättelserna på svenska med hjälp av digital teknik eller med hjälp av kamrater och även studiehandledaren. Allt detta kopplas till förhållningssätt som präglas av ett öppet klimat i undervisningen. Lärare kan dock möta svårigheter i att få eleverna att översätta olika texter själva och att det kan bli fel med Google översättningen. Vidare berättar Ella att hon mest använder sig av två strategier i högläsningslektioner: att tillåta eleverna att diskutera ordets betydelse på modersmålet samt att eleverna och lärare använder sig av bild, Google översättning och språkgrupper.

Det vill säga de multimodala verktygen som använts för att visa vad de olika ord en betyder och hur de uttalas på elevernas modersmål. Därtill berättar Peter att han är noggrann med att hälsa på varje elev genom att säga hej på elevens språk vid lektionens start. Peters syfte är att synliggöra att alla språk

25

har ett lika värde. Han ger exempel på att han har visat en film som handlar om vad hej betyder på olika språk. Läraren vill få eleverna att fundera på vad det innebär att alla har lika värde när det handlar om språket. Peter berättar att olika åsikter kom fram, vissa var för och vissa emot att alla språk har lika värde. Alla ser inte att deras språk betyder något eftersom det inte används i det svenska samhället på samma sätt som svenska och engelska som har hög status. Andra elever påpekade att alla språk har lika värde och att vi har rätt till vårt språk som individer. Peter var noggrann med att låta diskussionerna vara levande i klassen med hjälp av följdfrågor. Dessutom lät han eleverna själva övertyga varandra om att deras eget språk har värde eftersom man som person har värde och det är en av människans rättigheter. Diskussionen avslutades med att alla var överens om att det är viktigt att deras språk ska höras i klassen och att man ska ha tillit till sin kultur, språk och identitet. Peter menar att han hade ett förhållningssätt till att elevernas språk lyfts fram med respekt till att alla språk har värde.

Irene berättar att under hennes genomgångar hör hon att några elever i klassen förklarar och samtalar med varandra kring innehållet på deras modersmål. Irene berättar även att eleverna systematiskt skapar ordlistor som innehåller begreppen på svenska, en enkel förklaring och en översättning på modersmål eller elevens starkaste språk. På så sätt används transspråkande i hennes undervisning och att det är hennes förhållningssätt poängterar hon. Däremot, när det gäller elever som inte har ett starkt modersmål, kan hon tycka att det blir jobbigt och påfrestande att uppmana dem att använda sitt modersmål i klassrummet och då används inte elevernas modersmål på ett sätt som gynnar elevernas språkutveckling. Hon menar att det inte bara är talspråket som eleverna bör kunna utan även läs- och skrivspråk för att kunna använda sitt språk som grund att bygga vidare på.

Vid en följdfråga om vad det krävs för att lärarna att kunna tillämpa transspråkande berättade informanterna följande: alla informanter svarade att det behövs mandat från skolledningen och att det är ledningen som har ansvaret att ordna fram modersmålslärare och studiehandledare i den planerade verksamheten. De berättar även att engagera vårdnadshavarna till att vilja hjälpa och delta i skolans verksamhet. Birgitta påstår att det som krävs är ett förhållningssätt där man ser elevernas resurser och att har ett större perspektiv på elevernas resurser och inte på bristerna. Det krävs även ett bra samarbete mellan lärare, modersmålslärare och studiehandledare och att samarbetet ska användas på ett effektivt och genomtänkt sätt för att kunna stödja eleverna.

26