Mer än hälften av samtliga studenter har inga eller neutrala minnen av grammatiken (57 %). Om man lägger ihop kategorierna minus och minus/nollminus respektive minus/nollplus utgör minus-kategorin 27 % och plus-kategorin 16 %. Ungefär var fjärde student har dåliga erfarenheter av grammatik i skolan.
Materialet är så pass stort att fördelningen mellan de fem huvudkategorierna kan signifikansprövas. Då grammatiken tycks ha ett negativt rykte var vår hypotes att snedfördelning skulle förekomma. Signifikanstestning med avseende på de olika ka-te gorierna, med hjälp av Chi2-test visar att det föreligger en statistiskt signifikant skillnad (p<0,001) i för delningen av svarsalternativen. I färre fall än 1 på 1000 skulle slumpen åstad komma en fördelning av det slag vi observerat. Andelen neutrala svar är betydligt högre än förväntat, andelen minus-svar som förväntat och andelen övriga svar är betydligt mindre än förväntat. Snedfördelningen gäller de ”neutrala upplevel-serna” vilka var betydligt vanligare än förväntat. De som hade negativa upplevelser av grammatiken var statistiskt sett som förväntat. Våra statistiska beräkningar visar alltså att de studenter som har neutral uppfattning om grammatik är överrepresen-terade, vilket betyder att vi har belägg för att kunna konstatera att studenter med negativ uppfattning av grammatiken inte utgör någon större andel än den statistiskt förväntade. Grammatikens negativa rykte verkar alltså utifrån vårt material vara starkt överdrivet.
Slutsatser
Analysen av studenternas minnesbilder av grammatik under vis ningen under skol-tiden har – tack vare den nya och annorlunda metodologiska ansatsen – resulterat i en ganska tydlig bild.
Mer än hälften av informanterna förhåller sig ganska neutrala vad gäller gram-matikundervisningen och av det resultatet drar vi slutsatsen att grammatik är som många andra skolmoment. Frågar man en grupp individer vad de minns om ett spe-cifikt moment kanske hälften rycker på axlarna och svarar ”Kommer inte håg”, ”Det var inte så intressant” eller ”Vi hade ingen undervisning om detta”. Vi tror att pratet
om grammatikens avskräckande påverkan och elevers blockeringar mot momentet är tämligen uppförstorat och att detta i sig kan få en avskräckande inverkan.
Telemans (1991) och framför allt Brodows (2000) beskrivningar att skolgramma-tiken oftare väcker negativa känslor än positiva förnimmelser stämmer inte med våra resultat och bekräftar Bergströms (2007) bild av en sval och inte utpräglat negativ inställning till grammatikmomentet. Brodow har utgått från lärarnas uppfattningar om erfarenheter av grammatik hos eleverna och hans slutsatser bygger på andra-handsuppgifter från ett trettiotal lärare. Dessutom har han enbart tillämpat kvalitativ metodanalys. Vårt material härstammar från före detta elever som skriver mer el-ler mindre engagerat om sina erfarenheter från grammatik undervisningen i skolan och de skönmålar den knappast. Även om man skulle kunna ifrågasätta materialets tillförlitlighet och diskutera vad man minns och hur man skriver om det osv., vill vi mena att tre hundra fritt skrivna berättelser säger en hel del om skolans gram-matikunderundervisning. Man ska ha i åtanke att berättelserna hänför sig till olika tider – från 1970-talet till 2000-talet – och det är något som vi inte behandlat i denna analys. Vårt material kan dock ligga till grund för flera studier.
Att en fjärdedel av de studenter som själva väljer att läsa svenska på universi-tetsnivå berättar om negativa, och enbart en sjättedel av dem om positiva upplevel-ser är oroväckande. Det är därför viktigt att analyupplevel-sera och problematiupplevel-sera resultatet.
Lärares kompetens och personlighet tycks vara en viktig faktor för många av de stu-denter som har icke-ljumma minnen av grammatiken i skolan. Att lärares kompetens är avgörande för elevers motivation och resultat vittnar många forskare från många olika discipliner om (Sylwester 1997, Mc Kinsey & Co 2007, Stensmo 2008, Hattie 2009, SOU 2009/10:89). Ytterligare skäl som brukar nämnas är att man inte tar till-räckligt stor hänsyn till elevers särskilda förutsättningar och behov eller att skolans innehåll inte upplevs meningsfullt för många elever (Skolverket 2001, Hugo 2006).
För grammatikdidaktiken specifikt bör lärare dels visa på vikten av gramma-tikkunskaper, dels bli medvetna om olika undervisningsmetoder (Boström 2004).
Grammatikstudier måste enligt Teleman (1991) ges en anständig motivering, så att de blir meningsfulla för såväl lärare som elever. Eleverna har en pragmatisk förfrågan om grammatik undervisning, och detta bör lärare kunna möta. Att grammatiken är ett logiskt moment och att vissa anser sig ha god ”läggning” för detta pekar också på att lärares metodik bör vidgas så att elever med mindre utpräglad läggning får en möjlighet att förstå (jfr Boström & Josefsson 2006).
Vi frågar oss om grammatik inte mera handlar om undervisningsproblem än in-lärningssvårigheter. Undervisning i grammatik bör enligt vårt förmenande ta sin ut-gångspunkt i elevernas lärande, närmare bestämt genom att lägga fokus på de indi-viduella läroprocesserna och lärstrategierna. Viktigt är också att öka lärarstudenters och verksamma lärares förståelse för aktuell forskning.
De ändrade kursplanerna i svenska gör att grammatikens ställning i skolan antag-ligen kommer att stärkas. Vår förhoppning är att studentberättelser anno 2025 inte
kommer att handla om vaga minnen från grammatiklektioner utan om (förhatligt många) textanalyser, andragrads bisatser och vänstertunga meningar.
Litteratur
Alexandersson, Mikael 1994. Metod och medvetande. Göteborg Studies in Educational Sciences 96. Acta Universitatis Gothoburgensis
Alexandersson, Mikael 1998. Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I: Dtarrin, B. & Svensson P-G (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
S.111–138.
Bergström, Annika 2007. Två olika ämnen? Svenska språket på gymnasiet och på hög-skolan. (MISS 59). Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språket.
Bergöö, Kerstin 2005. Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildnings-perspektiv. Malmö studies in Educational Sciences No 20. Malmö högskola.
Boström, Lena 2004. Lärande & Metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med tradi- tionell undervisning i svensk grammatik. Högskolan i Jönköping & Helsingfors Univer-sitet.
Boström, Lena & Josefsson, Gunlög 2006. Vägar till grammatiken. Lund: Studentlitteratur.
Boström, Lena & Strzelecka Elzbieta u.u. Grammatik till heders igen! Om ett nytänkande i grammatikdidaktik. Rapport från ASLA:s symposium 2012, Linköping 11–12 maj 2012.
Brodow, Bengt 2000. En undersökning av svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning. I: B. Brodow, N.-E. Nilsson, S.-O. Ullström (red.), Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatiken. Lund: Studentlitteratur.
S. 67–134.
Hansson, Fredrik 2011. På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolan svenskämne.
Malmö studies in Educational Sciences No 60. Malmö högskola.
Hattie, John 2009. Visible Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. NY: Routlegde.
Hugo, Martin 2006. Liv och lärande i gymnasieskolan: En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Jönköping: Hög-skolan för lärande och kommunikation
Josefsson, Gunlög 2003. Lärarutbildningen borde satsa mer på grammatik. Lärarnas tidning, 18, augusti. S. 39.
Josefsson, Gunlög 2007. Grammatik på högskolan: vad, varför, hur. I: Konferensen Grammatik på högskolan: vad, varför, hur. Konferens om grammatik och grammatikundervisning.
2007, Uppsala. http://www.nordiska.uu.se/konferens/grammatik-hogskolan
Kroksmark, Tomas 1993. Erfarenhet och undervisning. Elevtänkande som innehåll i under-visning – fenomenografisk didaktik. I: T. Kroksmark, G. Strömqvist & S. Strömqvist (red.), Fem uppsatser om grammatik. Lund: Studentlitteratur. S. 69–74.
Malmgren, Lars-Göran 1996. Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Mc Kinsey & Co 2007. How the world’s best performing school systems come out on top.
http://www.mckinsey.com/App_Media/Reports/SSO/Worlds_School_Systems_Final.
Nilsson, Sten-Olof 2000. Varför grammatikundervisning? I: B. Brodow, N.-E. Nilsson, & S.-pdf O. Ullström (red.), Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på
skolgramma-Nilsson, Nils-Erik & Ullström, Sten-Olof 1997. Skolgrammatik i fokus. Om skolgrammatik i läromedel vid grundskola och gymnasieskola. Högskolan i Karlstad. Arbetsrapport 97:2, Humaniora.
Nilsson, Nils-Erik & Ullström, Sten-Olof 2003. Vi sätter språkbruket – inte systemet – i fokus. Lärarnas tidning, 19, augusti. S. 39.
Pettersson, Åke 2001. Innehållet är avgörande – men formen ingen färglös kroppsstrumpa.
Svenskläraren 2. S. 10–14.
Skolverket 2001. Utan fullständiga betyg – varför når inte alla eleverna målen? Skolverkets rapport 202. Stockholm: Liber.
Skolverket 2011a. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (Lgr 11).
Skolverket 2011b. Läroplan för gymnasieskolan. (Lgy 11).
SOU 2009/10:89. Bäst i klassen – en ny lärarutbildning.
Stensmo, Christer 2008. Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Stroh-Wollin, Ulla 2004. Grammatik utmanar. I: Lärarnas tidning, 1, januari, S. 39.
Strömqvist, Göran 1993. Om klasslärarmetodik och svenskans beskrivning. I: T. Kroks-mark, G. Strömqvist & S. Strömqvist (red.), Fem uppsatser om grammatik, Lund:
Studentlitteratur. S. 7–22.
Sylwester, Robert 1997. En skola för hjärnan. Jönköping: Brain Books.
Teleman, Ulf 1987. Det skolgrammatiska arvet. En inledning. I: U. Teleman (red.), Grammatik på villovägar. Stockholm: Almqvist & Wiksell. S. 7–11.
Teleman, Ulf 1991. Lära svenska. Om språkbruk och modersmåls undervisning. Stockholm:
Almqvist & Wiksell.
Ullström, Sten-Olof 2000. Skolexempel på gymnasiegrammatik. I: B. Brodow, N.-E. Nilsson
& S.-O. Ullström (red.), Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skol- grammatiken, Lund: Studentlitteratur. S. 47–66.
Författarpresentation
Lena Boström är docent i pedagogik vid Mittuniversitetet och har arbetat som ämnes-lärare i svenska under tjugo år. Hennes avhandling Lärande & Metod handlade om grammatikinlärning och individualisering i gymnasieskolan och visade på olika metodiska vägar in i grammatiken.
Elzbieta Strzelecka är lektor i nordiska språk vid Mittuniversitetet och har de senaste tio åren undervisat svenska studenter i svenska språkets struktur. Både Lena Boström och Elzbieta Strzelecka är lärarutbildare.