Under rubriken Bedömning i relation till läroplan och kursplaner ska läraren först yttra sig om elevens sociala utveckling. Denna lärare visar tydligt att av sina 11- åriga elever förväntar hon sig förmåga till samarbete, respekt för andra, att vara en god kamrat samt förmågan att ta eget ansvar, delta i samtal och framföra sin åsikt.
Dessutom ska eleven vinnlägga sig om ett vårdat språk och hålla ordning på sina saker.
Läraren formulerar oftast sina uttalanden som påståenden som innebär förtäckta uppmaningar med olika grader av förpliktelse. När läraren skriver
(1) Du kan samarbeta med alla dina kamrater
placeras eleven i en kontext där färdigheter i att samarbeta framstår både som önsk-värda och viktiga. Utan att säga det rakt ut blir det tydligt att samarbetet inte fungerar lika väl med formuleringar som
(2) Du samarbetar bra tillsammans med din grupp och några till i klassen.
I detta fall tycks det underförstådda budskapet vara att eleven i fråga inte kan sam-arbeta med alla klasskamrater, men bör lära sig att göra det. Riktigt tydligt blir budskapet då läraren uttrycker direkta krav som förpliktigar till utveckling av sam-arbetsförmågan:
(3) Du behöver träna dig på att skapa fler kontakter med dina klasskamrater.
Vidare är respekt för andra och gott kamratskap något som tycks värderas högt av läraren:
(4) Du respekterar de andra i klassen och är en god kamrat.
Förutom samarbete och respekt framstår förmåga att uttrycka sig som viktig. Läraren berömmer några elevers förmåga att samtala men uttrycker direkta krav gentemot andra elever att utveckla denna förmåga:
(5) Du kan delta i samtal i klassen, men du kan bli bättre.
(6) Du behöver bli bättre på att framföra dina åsikter.
I avsnittet Social utveckling framgår det tydligt att läraren påtar sig den roll som skolans fostransuppdrag ålagt henne.
Studieförmågan är nästa punkt som ska bedömas av läraren. Att ansvara för sina studier genom att arbeta flitigt och koncentrerat på lektionerna, vara aktiv och att göra sina läxor är positiva faktorer som lyfts fram som studieförmågor:
(7) Du visar att du tar skolan på allvar och vill lyckas med dina studier.
(8) Du tar stort ansvar för dina studier. Lämnar alltid in i tid och planerar din studietid väl. Du visar att du har viljan att lära dig.
Det personliga ansvaret betonas särskilt och läraren gör uttalat värderande beskriv-ningar av elevernas osäkerhet, negativa attityder och brist på ansvar. Läraren betonar att ansvarstagande, vari ingår läxläsning, är bästa vägen till framgång, och det fram-går tydligt att läraren ser den idealiska eleven som den som läser sina läxor och också kommer ihåg dem. Begreppet studieförmåga innefattar här flit, ansvar, viljan att lära sig och koncentration under lektionerna.
I avsnittet om kunskapsutveckling har varje ämne en punktformad beskrivning över vilka moment som legat till grund för bedömningen. Alla elever har samma
beskrivning. Oftast kommenteras endast huruvida eleven nått målen förutom i ämnet svenska respektive svenska som andraspråk som oftast har en fylligare beskrivning.
Medan många individuella utvecklingsplaner är knapphändigt skrivna med endast en kommentar om att eleven nått målen, innehåller de IUP där eleverna inte nått målen ofta längre motiveringar till varför de misslyckats med att nå dem:
(9) Du är på god väg att nå målen, men det är knappt. Din läsförståelse är god, men däremot tar du inte tillvara på de stunder vi har läsning i klassen. Likaså kan du sammanfatta information, men du väljer den enkla vägen som innebär att du inte skriver det med egna ord utan kopiera text. Det är fusk! Du kan föra samtal i både stor och liten grupp. Du kan skriva texter med ett bra innehåll, form och utseende, men även här väljer du den enkla vägen genom att göra så lite som möjligt. Du hastar igenom uppgifter och de blir slarvigt gjorda. Likaså slarvas det mycket när du skrivet vilket gör att många ord blir felstavade och interpunktionen blir fel. Gör det ordentligt och noggrant så kommer du att nå målen.
I ovanstående information till eleven framhålls att denne har god läsförståelse, kan sammanfatta information, kan föra samtal och skriver förhållandevis bra, vilket ty-der på att eleven har förhållandevis goda kunskaper i svenska men inte når målen på grund av lättja och slarv.
Vid diskussion med läraren om hur hon arbetat med bedömningsavsnittet framhöll hon att det inte var lätt att skriva utvecklingsplanerna eftersom hon fått sig förelagt en mall utan instruktion hur den skulle fyllas i och att hon därför skrivit så som hon själv trodde att det skulle vara. Att bedöma social utveckling och studieförmåga i förhållande till läroplanen som det står i rubriken är en ganska otydlig instruktion, och därför har läraren skrivit in exempelvis ambition, arbetsförmåga, uppträdande, uppmärksamhet och samarbetsförmåga trots att sådant enligt skollagen inte ska kommenteras. Att särskilja elevernas sociala utveckling, studieförmåga och kunskaps- utveckling hade inte heller varit lätt eftersom de enligt läraren i flera avseenden för-utsätter och påverkar varandra. I de studerade utvecklingsplanerna syns detta tydligt då likartade uttalanden kan hamna under tre olika rubriker. I bedömningsavsnittet har problem med elevernas uppträdande, flit, koncentration och läxläsning fått betydligt större utrymme än utlåtanden om kunskaper och framgångar.
Den individuella utvecklingsplanen avslutas med utformning av nya utvecklings-mål i samband med utvecklingssamtalet. Vid det tillfället, då oftast också vårdnads-havare deltagit, har läraren via dator noterat direkt i dokumentet. I dessa avsnitt, som många gånger handlar mer om elevens personliga förhållningssätt än kunskaps-utveckling, är det elevens egen röst som träder fram:
(10) Jag ska bli bättre på att stanna upp och tänka igenom hur jag skriver när jag skriver berättelser så att meningen blir rätt.
(11) Våga tro mer på mig själv och inte ge upp när det känns för jobbigt.
Man kan dock undra om det är elevens egna spontana tankegångar som legat till grund, eftersom de formulerade målen oftast utgår från ett icke önskvärt beteende som läraren tagit upp i sin bedömning tidigare i texten.
I såväl avsnittet om bedömning som Nya utvecklingsmål speglar formuleringarna i dessa utvecklingsplaner en kunskapssyn som mer präglas av faktainlärning och färdighetsträning än förståelse och förtrogenhet. Vägen till framgång handlar om flit i skolan och läxläsning snarare än om förlitande på egna erfarenheter, insikt och kreativitet.