12.4.1
Artikel 22 om förenklade ansökningar
Artikel 22 i direktivet bör läsas mot bakgrund av att kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna har delad behörighet att tillämpa artikel 101 i EUF-fördraget. Den som ansökt om eftergift hos kommissionen i samband med en misstänkt hemlig kartell bör av det skälet kunna lämna in förenklade ansökningar till nationella konkurrens- myndigheter som gäller samma kartell, förutsatt att ansökan till kommissionen omfattar mer än tre medlemsstater som berörda territorier (skäl 60). Syftet med systemet med förenklade ansökningar är att minska den administrativa bördan för den som lämnar in en ansökan om eftergift till kommissionen (skäl 62).
Av artikel 22.1 i direktivet framgår att medlemsstaterna ska säkerställa att myndigheterna godtar förenklade ansökningar om eftergift. Bestäm- melserna är tillämpliga när ansökningarna omfattar fler än tre medlems- stater som berörda territorier, dvs. minst fyra medlemsstater.
I artikel 22.2 sägs att en förenklad ansökan ska innehålla en kort beskrivning av följande uppgifter:
a) sökandens namn och adress,
b) namn på övriga parter i den misstänkta hemliga kartellen, c) den eller de berörda produkterna och territorierna,
d) det misstänkta hemliga kartellbeteendets varaktighet och art, e) den eller de medlemsstater där bevisen för den misstänkta hemliga kartellen sannolikt finns, och
f) uppgifter om alla tidigare eller eventuella framtida ansökningar om eftergift som gjorts vid andra konkurrensmyndigheter eller konkurrens- myndigheter i tredjeländer vad avser den misstänkta hemliga kartellen.
I artikelpunkt 3 regleras dels frågan om vilken konkurrensmyndighet som det sökande företaget ska ha kontakt med, dels vilken information de aktuella medlemsstaternas myndigheter ska få begära. Bestämmelserna är tillämpliga när kommissionen tagit emot en fullständig ansökan om eftergift från ett företag och de nationella konkurrensmyndigheterna tagit emot förenklade ansökningar rörande samma misstänkta kartell. Det är kommissionen som är den huvudsakliga samarbetspartnern för sökanden till dess det är klarlagt om huruvida kommissionen kommer att gå vidare med ärendet. Särskilt gäller detta om sökanden ska instrueras att genomföra interna utredningar. Kommissionen ska på begäran informera berörda nationella konkurrensmyndigheter om läget. Medlemsstaternas konkurrensmyndigheter möjligheter att begära information är begränsade.
Artikel 22.4 innehåller bestämmelser om vilka åtgärder den nationella konkurrensmyndigheten ska vidta när en förenklad ansökan tas emot. Myndigheten ska först kontrollera om den har tagit emot en förenklad eller fullständig ansökan från något annat företag avseende den misstänkta hemliga kartellen. Har den inte tagit emot någon sådan ansökan ska den, om ansökan innehåller de uppgifter som nämns i punkt 2, informera sökanden om detta.
I artikelpunkt 5 finns bestämmelser om fullständiga ansökningar. Medlemsstaterna ska säkerställa att sökande ges möjlighet att lämna in en
142
fullständig ansökan till den nationella konkurrensmyndigheten när kommissionen informerat myndigheten om sitt beslut att inte driva ärendet vidare. Det anges att det bara är i undantagsfall, när det är helt nödvändigt för avgränsning eller fördelning av ärenden, som myndigheten får begära att en fullständig ansökan lämnas innan dess. Vidare föreskrivs att myndigheten ska ha befogenhet att fastställa en rimlig tidsfrist inom vilken sökanden ska lämna in den fullständiga ansökan, inklusive bevisning och annan information. Slutligen föreskrivs att detta inte påverkar sökandens rätt att frivilligt lämna in en fullständig ansökan i ett tidigare skede.
Tidpunkten för när en fullständig ansökan ska anses ha lämnats till den nationella konkurrensmyndigheten regleras i artikel 22.6. Den ska anses ha lämnats vid den tidpunkt då den förenklade ansökan lämnades in. Detta gäller dock endast om den omfattar samma hemliga kartell som ansökan om eftergift till kommissionen avser i fråga om produkt, territorium och varaktighet.
12.4.2
Gällande ordning
Konkurrensverkets allmänna råd om eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgift (KKVFS 2015:1) innehåller ett avsnitt om summariska ansökningar. Där konstateras inledningsvis att en ansökan om eftergift som lämnats till en konkurrensmyndighet inom Europeiska unionen inte räknas sökanden till godo i andra länder och att det därför är nödvändigt att ansöka om eftergift hos flera konkurrensmyndigheter när den aktuella överträdelsen har effekter i flera länder (p. 66). Om ett företag har anmält eller avser att anmäla en överträdelse till kommissionen, kan anmälan till verket ske genom en mindre omfattande ansökan om eftergift. I ansökan ska företaget lämna följande uppgifter (p. 68):
a) företagets namn och adress,
b) vilka företag som har deltagit i samarbetet, c) vilka varor eller tjänster samarbetet omfattar, d) vilket geografiskt område samarbetet omfattar, e) när samarbetet har inletts och eventuellt avslutats,
f) vad det konkurrensbegränsande samarbetet avser (t.ex. uppdelning av marknader eller fastställande av inköps- eller försäljningspriser),
g) de medlemsstater i vilka bevis kan tänkas finnas, och
h) om företaget tidigare har ansökt eller avser att ansöka om eftergift avseende samma eller en närliggande överträdelse.
I de allmänna råden föreskrivs att företaget ska lämna ytterligare uppgifter om Konkurrensverket begär det (p. 69). Vidare framgår att det är möjligt att ge anstånd med att lämna uppgifter, dvs. en kölapp (p. 71). I den delen anges att anstånd beviljas till dess Konkurrensverket beslutar att inleda en utredning. Om Konkurrensverket inleder en utredning av den anmälda överträdelsen ska den summariska ansökan kompletteras med de uppgifter som krävs för eftergift.
143
12.4.3
Föreskrifter om förenklade ansökningar kan
meddelas i förordning
Regeringens bedömning: Det bör meddelas föreskrifter i förordning om vilken information ett företag ska lämna för att få anstånd med att lämna sådana uppgifter som krävs för att konkurrensskadeavgift ska få efterges när anmälan om eftergift omfattar fler än tre EU-medlemsstater som berörda territorier. Föreskrifterna bör avse fall där en ansökan om eftergift har gjorts till kommissionen. Föreskrifterna bör också omfatta Konkurrensverkets handläggning av en sådan anmälan.
Promemorians förslag: Regeringen bemyndigas att meddela före- skrifter om förenklade ansökningar om eftergift som omfattar mer än tre medlemsstater inom Europeiska unionen som berörda territorier (s. 184).
Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt om promemorians förslag. Skälen för regeringens bedömning: Ett system med förenklade ansökningar i samband med en ansökan om eftergift hos kommissionen tillämpas av Konkurrensverket sedan 2015. Systemet har påtagliga likheter med det som föreskrivs i direktivet. Den information som företaget behöver lämna enligt de allmänna råden i en s.k. summarisk ansökan är begränsad. Genom en tillämpning av konkurrenslagens kölappssystem ges också det ansökande företaget skydd mot ingripande från Konkurrensverkets sida. Det får också anses vara syftet med direktivet som i huvudsak får anses uppfyllt genom den tillämpning som föreskrivs i de allmänna råden.
De allmänna råden är emellertid inte bindande för Konkurrensverket. Det bedöms därför vara tveksamt om de allmänna råden tillsammans med konkurrenslagens kölappssystem ger den rättsliga ram som på bästa sätt säkerställer att det resultat som eftersträvas med direktivet uppnås. I sina enskildheter finns också skillnader på detaljnivå som bör beaktas. Mot den bakgrunden bör en reglering övervägas. Frågan är då hur regleringen bör utformas.
Reglerna om förenklade ansökningar syftar till att ge det enskilda företaget ett skydd mot ingripande från andra konkurrensmyndigheter för den överträdelse som företaget har anmält till kommissionen för eftergift. Enligt artikel 22.1 ska det säkerställas att den nationella konkurrens- myndigheten godtar en förenklad ansökan. Vidare föreskrivs i punkt 2 i detalj vilka uppgifter som företaget ska beskriva i en förenklad ansökan för att den ska kunna godtas. I punkt 3 anges att konkurrensmyndigheten ska få begära vissa förtydliganden från företaget. Punkt 4 föreskriver att företaget ska få viss information som gäller myndighetens handläggning av ansökan och punkt 5 innehåller regler om företagets möjligheter att lämna in en fullständig ansökan om eftergift för den händelse att kommissionen informerat konkurrensmyndigheten om sin avsikt att låta bli att helt eller delvis driva ärendet vidare.
Som nämns ger konkurrenslagens kölappssystem redan i dag ett skydd vid summariska ansökningar. Några särskilda lagstiftningsåtgärder behöver därför inte vidtas i den delen. Det som ska säkerställas är att de krav på information som ett företag ska lämna uppfyller kraven i artikel 22.2 och att den förenklade ansökan handläggs av Konkurrensverket på det sätt som föreskrivs i artikeln i övrigt. I promemorian föreslås att detta
144
ska säkerställas genom föreskrifter som riksdagen bemyndigar regeringen att utfärda enligt 8 kap. 3 § regeringsformen. Regeringen bedömer dock att det är fråga om verkställighetsföreskrifter som gäller handläggningen av en anmälan om eftergift enligt 3 kap. 12 § konkurrenslagen och att det gäller vilken information som företaget ska lämna för att få anstånd enligt 3 kap. 14 a §. Sådana föreskrifter kan regeringen meddela med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen (jfr avsnitt 12.3.3). Av det sagda följer att det bör meddelas föreskrifter i förordning om vilken information ett företag ska lämna för att få anstånd med att lämna sådana uppgifter som krävs för att konkurrensskadeavgift ska få efterges när anmälan om eftergift om- fattar fler än tre EU-medlemsstater som berörda territorier. Föreskrifterna bör avse fall där en ansökan om eftergift har gjorts till kommissionen. Föreskrifterna bör också omfatta Konkurrensverkets handläggning av en sådan anmälan.