Förförståelse

Enligt Ulf Bjereld m.fl. (2009) så består en forskares förförståelse av två delar: dels den uppfattning som forskaren själv finner anledning att utmana och dels den alternativa

uppfattning som forskaren avser att föra fram som ersättning, alternativt komplettering till den tidigare uppfattningen (ibid).

Ämnet incest var för mig som författare till den här uppsatsen, ett helt främmande tema inom socialt arbete. Jag hade varken personlig erfarenhet av incest, eller en yrkeserfarenhet inom området. Detta innebär även att jag saknar professionell erfarenhet som socialsekreterare, eller som volontär på en av dessa frivilligorganisationerna. Att jag valde att studera ett för mig främmande ämne beror på två olika personliga tillfällen som jag fått möta.

Det första tillfället då jag kom i kontakt med far- och dotter-incest var när jag läste boken av Somaly Mams (2008) De oskyldigas tystnad. Boken baseras på författarens egna erfarenheter av trafficking, samt om hur hon arbetar med att nu i vuxen ålder försöka motverka

24 människohandel i sitt hemland. Författaren ställer en fråga i boken till en av alla de män hon möter i boken, under sitt arbete mot trafficking och som hon intervjuar i boken. Hon ställer frågan om hur han som far kan utsätta sin egen dotter för sexuella övergrepp, och får ett svar tillbaka som kan förstås genom att studera faderlig incest ur förövarperspektiv.

Medan det andra tillfället då jag kom i kontakt med incest var när en kvinna i min närhet berättade för mig att hon blivit utsatt av sin far. Det var med anledning av dessa två skilda tillfällen som jag senare bestämde mig för att skriva om ett ämne som incest, och volontärer som arbetar med problematiken. Innan dessa två tillfällen saknade jag helt kännedom om den här varianten av sexuella övergrepp på kvinnor och barn. Och incest överhuvudtaget.

5.7 Metoddiskussion

I den här diskussions delen kommer jag att lyfta fram, fördelarna och nackdelarna för den utvalda forskningsmetoden, som ligger till grund för den här studiens analysdel. Jag kommer även att diskutera valet kring denna undersökningsmetod samt på vilket sätt denna metod kan ha för påverkan på studiens resultat (se Bjereld m.fl. 2009, s.108).

Den här studien grundar sig på informantundersökningar, utifrån en kvalitativ

forskningsmetod där Esaiasson m.fl. (2002) menar att antalet personer som ska intervjuas för själva studien saknar betydelse. Mina informanter till studien var två mycket erfarna och professionella volontärer. Volontärernas professionalitet bygger på deras professionella förhållningssätt gentemot stödsökande kvinnor som de möter. Deras profession ligger i deras yrkesroll som volontär i hur de eliminerar maktbalansen som kan vara synlig, i relation till stödsökande kvinnorna. De yrkesvolontärer som arbetar med stödsökande kvinnor har själva erfarenhet av incest, och är under den här studiens gång fåtaliga, därmed var informanterna två till antalet. Informanterna som intervjuas här, har en ledande position i varsin verksamma organisation och är därmed av betydelse för denna studies genomgång.

Den valda kvalitativa forskningsmetoden inbegriper en innehållsanalys som innebär att den är induktiv och bygger på utforskandet av studier och huvudfrågor och därefter dras slutsatser från analyserad empiri. I en del fall kan kvalitativ innehållsanalys grunda nya teorier (Wildemuth Barbara M. 2009, s.308). Denna kvalitativa innehållsanalys som metod valdes därmed till den här studien, då det var en möjlig genomförbar metod till antalet informanter samt deras egenskaper.

25 Fördelen med den här analysmetoden är alltså att den inte lägger tyngd vid antalet informanter och deras egenskaper, utan fokus läggs på vad som sägs under intervjun. Nackdelen med metoden kan relateras till den induktiva ansatsen, vilket innebär att slutsatser som grundar sig på induktion inte nödvändigt behöver vara sanna. Detta med hänvisning till två anledningar.

Dels så bygger det på observationer och våra sinnen, dels så är det empiriska materialet begränsat och i detta fall inte nödvändigtvis representativ, det vill säga generaliserbart (se Patel & Davidson 2011, s. 14). Dessutom så förespråkar informanterna utifrån sina egna erfarenheter och känslor, vilka Patel och Davidson menar kan variera från individ till individ.

Med andra ord så utgörs informanternas berättelser av vad som kan förstås som ett subjektivt perspektiv där dom inte är objektiva under intervjun (Allwood & Erikson 1999, s. 237).

Det vetenskapliga studiet av människans subjektiva erfarenhet som till exempel emotionella upplevelser, åsikter eller värderingar behandlar Allwood och Eriksson (1999) som subjektiva upplevelser som utgörs av en objektiv verklighet. Författarna menar alltså att det finns en verklighet som är objektiv och som vi kan ha mer eller mindre kunskap om (ibid).

26 6. Resultat

I den här delen presenteras studiens resultat. Resultatet kommer att redogöras genom totalt sex

övergripande indelningar, där dessa relateras till studiens syfte och frågeställningar. Detta för att texten till studien ska bli mer sammanhängande och tydlig i sitt budskap. Jag redogör även för resultatet till studien genom en redovisning av, det empiriska materialet som kommer att utgöra tre till åtta blockcitat under respektive indelning.

Resultat delen inleds med att jag redovisar volontärernas perspektiv, på hur de upplever de

stödsökande kvinnorna som de arbetar med. Detta för att i sin tur redovisa hur de även, upplever de fäder som utsätter sina döttrar för incest. Jag avslutar sedan med att redogöra för volontärernas perspektiv på själva arbetet med de stödsökande kvinnorna, och hur volontärerna ser på ett eventuellt samarbete med socialtjänst. Slutligen kommer denna resultatdel att resumeras i en sammanfattning.

6.1 Hur volontärerna upplever de stödsökande kvinnorna

I detta avsnitt ska jag försöka redogöra för hur de stödsökande kvinnorna upplevs, av själva volontärerna inom frivilligorganisationerna, samt försöka lyfta fram hur känslan av att möta dessa kvinnor utifrån volontärernas perspektiv kan se ut. En av volontärerna gjorde följande beskrivning kring hur hon själv upplevde de stödsökande kvinnorna som kommer till Rise:

Det är fantastiskt att se hur oerhört mycket styrka i princip alla som kommer hit bär på. Att hur hemska saker dom än har varit med om, så har dom utvecklat en oerhörd intellektuell kapacitet ofta. Dom har en enorm förmåga att kunna sätta ord på saker och ting, och det är också fantastiskt att vi får följa deras utveckling och se liksom vad som händer (Volontär 2).

Volontären ovan menar att de flesta stödsökande kvinnorna som hon möter i sitt arbete som volontär, har en styrka inombords, oavsett deras traumatiska erfarenhet av incest. Hon beskriver även hur fantastiskt det är för volontären själv, att få vara delaktig och följa dessa kvinnors utveckling, genom de möten som hålls med dessa kvinnor inom organisationen.

Volontären beskriver även hur kvinnorna upplevs i början när de kommer till organisationen för att söka stöd för sin utsatthet av incest. Hon beskriver vidare kvinnorna enligt följande:

Dåligt självförtroende, självkänsla, kroppskännedom, tillitsproblem, trygghets problem, närhets problem, relationella problem det är i princip samma hos alla (Volontär2).

Volontären menar även att förändringsprocesser sker för de stödsökande kvinnorna, genom det sociala förändringsarbetet som bedrivs inom organisationerna, genom den skillnad som

27 kan uppstå för kvinnornas utveckling kring traumat när de stödsökande kvinnorna kommer till organisationen, och får stöd i sin hantering att bearbeta känslor och tankar som uppstått till följd av incest övergreppet:

Och det är ju också fantastiskt att få se hur man går kanske från att stapla in hit eller många kan berätta att dom har kräkts runt hörnet, eller att dom gått fram och tillbaka till busshållplatsen tre gånger innan dom har lyckats ta sig in genom porten, och så måste dom sitta utanför en stund, det är så väldigt stora processer i början (Volontär 2).

Denna process beskrivs även av den andra volontären från nxtME, som en motivation till att hon som volontär orkar fortsätta med sitt arbete som med dessa kvinnor, som utsatts för incest. Hon beskriver även skillnaden mellan de stödsökande kvinnornas egenskaper, före stödet och efter stödet som dessa kvinnor får av volontären som arbetar med kvinnorna:

Ja en del är ju vrak helt enkelt, har aldrig pratat med någon, är livrädda, och fruktar för sitt liv, och det kan vara en sådan katastrof, men vi volontärer är stödet som finns med förhoppningsvis hela vägen. Sen är det många som har varit utsatta, och fått hjälp och som faktiskt kommit som volontärer till oss, och gett igen. Av det som dom har, och faktiskt vill, hjälpa någon annan och det är det som vi volontärer ser som en styrka (Volontär1).

Den andra volontären (volontär 2) hade en liknande upplevelse av stödsökande kvinnor, och perspektiv på kvinnorna som kom till hennes frivilligorganisation för att få stöd till att bearbeta det sexuella övergreppet:

Ja, alltså före besöket, oerhört rädd, oftast rädda, och oroliga. Desperata, i kris, och dom kan känna sig väldigt kaotiska, och ledsna. Men efter besöken med oss, så tycker jag att det är, en synlig förändring som sker. En oerhört positiv skillnad syns på dessa kvinnor efter våra kontakter, därför att dom visar direkt uttryck för, att det är som att de har hittat hem. Att dom plötsligt förstår att dom inte är ensamma om övergreppet. Att dom känner kraft i att inte vara ensamma om övergreppet (Volontär 2).

Båda volontärerna gör gällande att de stödsökande kvinnorna upplevs som rädda i början, innan dom fått stödet och hjälpen från frivilligorganisationerna som arbetar med deras läkningsprocess. Att vikten av att de inte är ensamma om övergreppet anses här vara viktigt i deras läkningsprocess under förändringsarbetet som bedrivs av volontärerna. Några av de kvinnliga stödsökande kommer även åter själva som volontärer till organisationen för att stödja andra som kommer till organisationen för samma art av övergrepp. Dessa

återkommande kvinnor vill hjälpa andra stödsökande kvinnor som varit utsatta, vilket kan ses

28 ur de volontärer perspektiv som ingår i denna studie utstråla en styrka till följd av kontakten med frivilligorganisationen menar volontär1.

Alltså sådant gör ju att vi orkar hålla på, och ett tag tänkte jag, det finns inte en chans att den här människan kommer att klara sig och, jag har ju, jag är ju inte en sån som ger upp, men du vet att man bara känner hur i hela världen kommer den här människan att bli bra, och så blir hon det (Volontär1).

Att få se den positiva skillnaden hos de stödsökande kvinnorna, samt att få se hur

volontärernas arbete har gjort skillnad i kontakten med dessa kvinnor, gör att volontärerna själva får styrka i att kunna fortsätta sitt sociala förändringsarbete som volontärer till dessa stödsökande kvinnor, som de dagligen arbetar med inom frivilligorganisationerna.