Hur arbetar volontärerna med de stödsökande kvinnorna?

Under denna rubrik så har jag valt att fortsätta, med att analysera resultatet, med stöd av tidigare forskning samt teoretisk referensram, men under denna analysdel läggs fokus på volontärernas arbete inom organisationerna med stödsökande kvinnor.

Den andra volontären beskriver sin profession till sitt arbete med de stödsökande kvinnorna, som att man i själva arbetet med dessa kvinnor, måste vara begränsad i sin roll som volontär.

Att man måste lyssna till den stödsökande kvinnans berättelse. Vad volontären sedan får höra, ska i sin tur bekräftas, för att skapa hopp hos den stödsökande kvinnan om förändring av den traumatiska upplevelsen. Denna bekräftelse som ges av volontären, är en del i

läkningsprocessen med de stödsökande kvinnorna, menar den andra volontären som intervjuats. Detta påstående går att relatera till George Herbert Meads, rollövertagande och den generaliserade andre (ibid, s.102). Teorin som syftar på att förstå den andres reaktion på ens eget handlande, och därefter utveckla sitt eget handlande, utifrån denna förståelse. Utifrån denna förståelse sker ett rollövertagande när volontärerna i sin tur arbetar med sina

stödsökande kvinnor. Detta innebär en grundläggande förmåga att mentalt projicera hur, både volontär, och stödsökande, kommer att reagera på varandras beteende. Att föreställa sig reaktionerna hos en grupp, är att överta ”den generaliserade andres roll” (Se Andersen &

Kaspersens 2005, s.102).

Vidare beskriver Jägervi och Johnsson (2015, s. 305) rollen som volontär inom

frivilligorganisationer, som en allmän uppfattning, om att hjälp i sig är något positivt. Viljan

44 av att göra goda gärningar präglas för volontäryrket, och är ett vanligt personligt motiv, för att bedriva frivilligt arbete (ibid). I den andra volontärens beskrivning kring de stödsökande kvinnorna, så menade hon att det är fantastiskt, att som volontär få följa stödsökande kvinnors positiva utveckling under det sociala arbetets förändringsarbete som bedrivs inom

organisationerna. Av båda intervjuerna med volontärerna, så framkommer det även att, volontärerna bland annat vill vara förebilder för stödsökande kvinnor, genom att visa hur dom själva som utsatta kvinnor, nu själva arbetar med andra kvinnor, som har blivit utsatta för liknande erfarenhet. Jägervi och Johnsson (2015) lyfter även fram att man som volontär, har moral och personliga egenskaper samt en förmåga av att vara en förebild till stödsökande (Jägervi & Johnsson 2015).

Den andra volontären i den här studien, beskriver vidare sitt arbete med kvinnor som kommer till organisationen, och som söker stöd, och påpekar att dessa kvinnor erbjuds stöd i olika former av aktiviteter som exempelvis stödgrupper.

Tanken kring arbetet som volontär, inom organisationen Rise, är med de stödsökande kvinnorna ett sätt att fungera som ett komplement till specialiserad traumabehandling, som erbjuds av organisationen Wonsa. Stödsökande kvinnor behandlas inte medicinskt inom organisationerna, vilket de erbjuds inom sjukvården och inom organisationen Wonsa. Inom organisationerna Rise och NxtME får stödsökande kvinnorna sitt stöd i sin läkningsprocess, genom att de får delta i olika samtalsgrupper. De får även delta i olika aktiviteter som tidigare nämnts under intervjun. Samtalsgrupperna går ut på att, varje kvinna ska få sin tid, att prata ut, som volontären beskrev det tidigare i studien. Och genom att man som stödsökande kvinna, samlas i samtalsgrupperna så sker ett rollövertagande (se Andersen & Kaspersen 2005). Rollövertagandet sker genom samspelet under samtalsgrupperna som hålls inom organisationerna. Ett rollövertagande innebär enligt Mead en grundläggande förmåga, att mentalt projicera, hur andra kommer att, reagera på ens eget beteende och att man därefter utvecklar sitt beteende efter omgivningens reaktioner (ibid).

Stöd sökande kvinnor får, i samtalsgrupperna med volontärerna detta rollövertagande, genom att de mentalt återger hur andra stödsökande kvinnor samt volontärerna i gruppen kan tänkas, reagera på deras beteende. Därefter utvecklar de sitt beteende, utifrån denna förståelse. Detta talar också för den förändring som volontärerna i den här studien beskriver, och där man menar att de stödsökande kvinnorna utvecklas i sin läkningsprocess (Herz & Johansson 2019, s. 30).

45 Slutligen går det att se, att det sker ett rollövertagande, (se Andersen & Kaspersen 2005) inom stödgrupperna, som utgör volontärernas arbete med utsatta kvinnor. Volontärerna antyder att, det sker en positiv förändring, i arbetet med, de stödsökande kvinnorna, och tidigare forskning tyder på att, mötet mellan volontär och, stödsökande är viktigt, för arbetet som volontär med stödsökande kvinnor. Enligt studier så lägger man stor vikt vid personligt möte mellan volontär, och stödsökande, vilket i sig är vanligt förekommande inom frivilligt socialt arbete (Jägervi & Johnsson 2015). Det främsta skälet till att en del människor börjar arbeta som volontärer ideellt, är att de vill göra nytta för andra människor, och samtidigt utöva sitt eget intresse (Svedberg, Von Essen & Jegermalm 2010, s.28).

46 7.4 Hur ser samarbetet med socialtjänsten ut?

Under denna rubrik så har jag valt, att fortsätta analysera, på samma sätt som tidigare. Jag har likt tidigare, valt att använda mig av, studiens frågeställning som rubrik, i den här

analysdelen. Fokus kommer därtill, att läggas på samarbetet mellan socialtjänst, och de två frivilligorganisationerna Rise och nxtME.

Meeuwisse och Sunesson (1998, s. 175) menar att en frivilligorganisation, är en organisation som står utanför staten, och den offentliga sektorn, och som på olika sätt arbetar med, och har påverkan på sociala frågor. Den första volontären som intervjuats i den här studien menar att, myndigheterna inte ser organisationen, som en resurs, utan socialtjänsten som myndighet, exkluderar organisationerna som resurs, i arbetet med dessa stödsökande kvinnor. Under intervjun med den första volontären, så berättade hon även om att socialtjänsten, inte visade något intresse för organisationens engagemang, och flexibilitet, genom att erbjuda

socialtjänsten, kunskap kring ämnet, vilket socialtjänsten avvisat enligt volontär1 (ibid).

Enligt Hultén och Wijkström (2006) så driver frivilligorganisationer frågor inom områden, som i annat fall, inte skulle finnas för utsatta grupper i samhället, och där inga röster skulle göras hörda. Socialtjänsten och frivilligorganisationerna som arbetar med samma stödsökande kvinnor, samarbetar inte med varandra idag, av vad som berättats under intervjuerna med volontärerna i den här studien. George Herbert Meads teori om rollövertagande och den generaliserade andre, handlar om förmågan att rikta sig till en annan kräver att man kan sätta sig in i den andre personens ställe, och samtidigt förstå den andres reaktion, på ens eget handlande, och därefter utveckla ens eget handlande, utifrån denna förståelse (se Andersen &

Kaspersen 2005, s.102). Varken socialtjänst eller frivilligorganisation kan utveckla sitt handlande utan interaktion med varandra, som ett eventuellt samarbete skulle ge följd för enligt Meads teori på rollövertagande.

De två intervjuade volontärerna, bekräftar under sina intervjuer, att det inte sker något riktigt samarbete mellan sina organisationer och socialtjänsten sinsemellan, när det gäller arbetet kring de stödsökande kvinnorna. Tidigare forskning menar att, frivilligorganisationer står utanför staten, vilket i sin tur kan förklara, varför det inte sker någon önskan till samarbete från socialtjänstens sida (Meeuwisse & Sunesson 1998). Men enligt Meads teori om

rollövertagande, så skulle ett samarbete mellan båda aktörerna, gynna både volontärerna inom frivilligorganisationerna, samt även socialsekreterarna inom socialtjänsten. Detta skulle ske genom att de yrkesverksamma för båda verksamheterna, skulle var, och för sig, utvecklas i sitt

47 arbete kring stödsökande kvinnor genom interaktionen som ligger till grund för

rollövertagande (Andersen & Kaspersen 2005).

Sammanfattat med Meads teori så skulle ett samarbete mellan frivillighetsorganisationernas volontärer, och socialtjänstens socialarbetare, vara positiv i den bemärkelsen, att de

yrkesverksamma skulle utveckla varandras arbetssätt kring, de stödsökande kvinnorna. Detta då både socialtjänst och frivilligorganisation enligt Mead, skulle förstå varandras reaktioner genom rollövertagandet som sker i interaktionen mellan båda aktörerna. Utifrån denna reaktion kan man sedan enligt Mead förstå och utveckla sitt eget tillvägagångssätt kring arbetet med de utsatta kvinnorna (Engdahl 2001, s. 44).

48 8. Diskussion

I detta avsnitt kommer jag att diskutera alternativa tolkningar av resultaten från analysdelen, för att se vilka slutsatser som går att dra av dessa tolkningar. Jag kommer även under

diskussionsdelen, att diskutera, hur resultaten kan stå i proportion till jämförbara studier, samt vad resultaten har för betydelse, för de frivilliga organisationerna, som de intervjuade

volontärerna är verksamma inom. Slutligen ska jag diskutera eventuella möjligheter och närliggande forskningsfrågor till att studera ämnet incest vidare.

Resultaten från ovanstående analysdel, har visat att volontärerna upplever de stödsökande kvinnorna som väldigt rädda i början, innan själva kontakten med organisationen har etablerats. Samtidigt som dessa kvinnor drabbas av psykiska åkommor, till följd av övergreppen, vilket får stöd av tidigare forskning som den här studien inkluderat. Dessa stödsökande kvinnors status, som idealiskt offer stärks genom teorin i det idealiska offret, som menar att offret är svag i en av egenskaperna. En av volontärerna gör gällande att, förövaren i det här fallet som vanligtvis är pappa till offret, kan ha olika egenskaper, som även kan stå i kontrast till andra förövare.

Den forskning kring incestförövare som tidigare har tagits upp i analysdelen, menar att majoriteten av dessa förövare, har ett pågående alkoholmissbruk. Samma forskning kan även ge svar på att påståendet om hög alkoholkonsumtion, inte omfattar alla incestförövare. Det finns således förövare som inte uppvisar ett typiskt förövarbeteende offentligt, och gentemot offret, vilket styrks med Christies teori om det idealiska offret, att förövaren kan se olika ut beroende på förhållandet till offret, som även får stöd från den första volontärens beskrivning kring incestförövare.

Volontärerna har under intervjun, beskrivit sitt arbete med stödsökande kvinnor. Det ideella arbetet som volontär, grundar sig bland annat på, till att ge stöd till stödsökande kvinnor.

Arbetet har beskrivits som både positivt, men även som negativt i den bemärkelsen att man som volontär får uthärda väldigt mycket, genom att få lyssna till de kvinnor som söker sig till organisationen. Volontärsarbetet innefattar inget samarbete med socialtjänst kring arbetet med stödsökande kvinnor, däremot samarbetar organisationerna sinsemellan och med ideella insamlingsstiftelsen Wonsa. Under analysens gång, så har det framkommit att,

frivilligorganisationer enligt tidigare forskning, befinner sig utanför den offentliga sektorn, samt grundar sig på frivillig vilja, av att göra goda handlingar och hjälpa andra.

49 Jag anser att resultaten i den här studien, inte går att generaliseras utifrån studiens empiriska underlag. Om denna studie studeras på nytt, så finns möjligheten att resultaten kan komma att bli annorlunda. Detta med tanke på den kvalitativa forskningsmetodens utgångspunkt, som till del bygger på volontärernas egna erfarenheter, och där erfarenheter kan variera från informant till informant. Detta innebär att slutsatsen därmed, skulle kunna visa sig vara differentierad i jämförelse med denna studies resultat. Resultaten i denna studie står därmed inte i god proportion till jämförbara studier, med anledning av den induktiva ansatsen, som används vid kvalitativa studier, vilken i sin tur innebär att hänsyn till människors olika åsikter och

erfarenheter bör beaktas. Och att erfarenheter och känslor är något som kan förändras över tid.

Betydelsen av denna studies resultat, innebär att volontärerna genom intervjuerna, har kunnat reflektera över sin roll, som volontär, i arbetet med stödsökande kvinnor. Volontärerna kan genom denna studie, få insikt i, att deras engagemang inom organisationerna, är viktigt för de stödsökande kvinnorna, men även för samhället. Denna studie visar att volontärerna som intervjuats, är nödvändiga för arbetet med stödsökande kvinnor. Genom att, till skillnad från socialtjänstens socialarbetare, själva bära på erfarenheten, som de stödsökande kvinnorna också bär på. Denna studies resultat, innebär för de frivilligorganisationerna, där volontärerna är verksamma inom, att dessa organisationer är nödvändiga för samhället i sin helhet. Genom att organisationerna kompletterar med kunskap kring samhällsproblemet incest. Genom den expertis de erbjuder och som andra aktörer i samhället saknar. Det har genom bedriven studie framgått att, dessa två organisationer erbjuder stöd i form av en värdefull expertis i arbetet med stödsökande kvinnor som fallit offer för incest.

Avslutningsvis så ser jag en möjlighet till, och även ett behov av, att studera ämnet incest vidare, genom andra infallsvinklar. En intressant problemformulering för kommande studier inom ämnet kan vara att undersöka hur manliga incestöverlevare upplevs av volontärer samt hur arbetet med manlig incestöverlevare kan se ut, och upplevas av volontärer, och om man däremellan finner någon skillnad, bland volontärers arbete med kvinnliga stödsökande och manliga stödsökande. Incest kan även studeras ur ett förövarperspektiv där studien skulle behandla verklighetens incestoffer och manlig mentalitet ur förövarperspektiv, alternativt genusperspektiv för att sätta ämnet incest i en genuskontext.

50 9. Slutsatser

I det här avsnittet kommer jag att göra en kort sammanfattning av analysens slutsatser, utifrån besvarade frågeställningar, samt återigen upplysa om framtida studier inom ämnet incest. Jag kommer således att, dra slutsatser utifrån vad som har framkommit under intervjuerna, som hållits med volontärerna, och deras egna beskrivningar kring arbetet med stödsökande kvinnor.

Det som den här studien gör gällande kring arbetet med stödsökande kvinnor, är att

volontärerna själva arbetar med stödgrupper. Inom dessa stödgrupper är det viktigt, för varje stödsökande kvinna att få prata ut om vad hon vill under en viss avsatt tid. Detta för att kvinnorna ska lära sig att prata, istället för att bära upplevelsen inom sig, och som forskning menar att dessa kvinnor har svårt för att berätta om övergreppet. Dessa stödgrupper i sig, är det stöd som volontärerna erbjuder den stödsökande kvinnan, och som är en del i

läkningsprocessen för stödsökande kvinnor, och som ingår i det förändringsarbete som bedrivs inom dessa organisationer för stödsökande kvinnor.

Volontärerna själva har även gjort gällande, att tanken kring arbetet med stödsökande

kvinnor, är att fungera som ett komplement, till specialiserad traumabehandling, samt erbjuda stöd i form av stödgrupp, som tidigare nämnts. Där varje stödsökande kvinna får sin tid i gruppen med andra stödsökande kvinnor. Volontärerna i den här studien har även, uppgivit vikten av, att skapa förtroende, och hopp, hos de stödsökande kvinnorna. Förtroendet och hoppet som volontärerna skapar hos kvinnorna, menar dom att det ligger i deras egen tidigare utsatthet. Detta innebär att volontärerna själva har haft liknande erfarenheter, som de delar med de stödsökande kvinnor som de möter, och som de menar är grunden till hoppet och förtroendet hos dessa stödsökande kvinnorna.

Av vad volontärerna berättat att de upplever de stödsökande kvinnorna som väldigt rädda, gör att dessa kvinnor uppvisar en svaghet och utsatthet och kan därmed, förstås som ett idealiskt offer. Samtidigt beskrivs de stödsökande kvinnorna att även besitta en styrka inombords, som rädslan inte har övervunnit. Volontärerna ger dessutom skilda beskrivningar av deras egna upplevelser av fäder som utsätter sina döttrar för incest.

Det görs gällande att förövarens egenskap tyder på resonemanget, att alla gärningsmän inte, behöver vara idealiska gärningsmän eller bära på samma egenskaper. Som idealisk

gärningsman är man i motsats till offret, men den ena bilden av förövare som beskrevs av den

51 första volontären, utgör inte någon idealisk gärningsman, då han blir vän med offret, och därmed eliminerar de motpolerna som normalt sett bör, existera mellan offer och förövare, för att kunna ses som en förövare, alternativt ett offer. Finns det ingen motpol mellan dessa karaktärer och de befinner sig på jämnnivå så tyder det på att förövaren försöker eliminera sin förövarstatus då han begår gärningen.

För att kunna förstå, hur volontärerna inom, de frivilligorganisationerna arbetar med

stödsökande kvinnor, så måste man först förstå vad volontärs rollen går ut på. Volontärsrollen bär på en allmän uppfattning, om att hjälp i sig är något positivt. Viljan hos volontärerna av att göra god handling präglas i själva yrkesrollen, och är ett vanligt personligt motiv, för att bedriva frivilligt socialt arbete. Volontärers arbete med stödsökande kvinnor som utsatts för incest, kan därmed kunna ses som viktigt, för dessa kvinnor som söker stöd, och dessutom är volontärsrollen i sig ett viktigt komplement för det sociala arbetet som bedrivs inom dessa organisationer. Att sträva mot ett stabilt samarbete mellan frivilligorganisationer, och socialtjänst med samma klientel, kan öka kunskapen kring incest hos aktörerna men även förbättra kvalitén i hjälpsituationen för stödsökande.

Utifrån denna studie kan man även se hur, ämnet incest är ett allvarligt samhällsproblem, som existerar även, under den här studiens gång. En frivilligorganisation, är en organisation som står utanför staten, och den offentliga sektorn, och som på olika sätt arbetar med, och har inflytande över sociala frågor. Att frivilligorganisationer står utanför den offentliga sektorn kan ge förklaring till varför socialtjänsten i skrivande stund, inte samarbetar med

frivilligorganisationerna samt släpper in dessa organisationer i arbetet kring stödsökande kvinnor som fallit offer för incest.

Volontärerna själva vidhåller att de erbjuder sina kunskaper, samt att de välkomnar ett samarbete med socialtjänster kring, arbetet med de stödsökande kvinnorna.

Frivilligorganisationer kan som komplement till andra myndigheter, lyfta fram frågor inom områden, som i annat fall inte, skulle existera och där inga röster kan göras hörda.

Avslutningsvis så kan jag dra slutsats av, resultatet som vuxit fram, under den här studiens gång. Resultatet kring dessa volontärers arbete, med de stödsökande kvinnor som de möter inom frivilligorganisationerna. Det som går att konstatera är att, stödsökande kvinnor är rädda i början, innan dom fått stöd från en frivillig organisation. Att fäder som utsätter sina döttrar för incest, kan ha olika egenskaper. Det går inte at peka ut en idealisk incestförövare

alternativt en generaliserande karaktär för incestförövaren. Studien kan även konstatera att

52 socialtjänsten under studiens gång inte är, positiva till ett samarbete med

frivilligorganisationerna kring de stödsökande kvinnorna, utifrån volontärernas beskrivning.

Vidare kan man även för den här studien, dra slutsatsen av, att arbetet som volontär, med dessa stödsökande kvinnor, bedrivs till stor del inom, som tidigare nämnt, olika former av stödgrupper. Vikten av dessa stödgrupper utgör i sin tur ett viktigt komplement till helheten av stöd, som är av vikt för dessa stödsökande kvinnor i sina läkningsprocesser.

Stödgrupperna går ut på att varje deltagare inom gruppen får, inför andra deltagare, prata om vad den vill, inom en avsatt tid. Stödgruppen alternativt samtalsgruppen som den även kan benämnas, går ut på att varje stödsökande kvinna, får lära sig att, dels prata ut inför andra, dels att lyssna på andra. Detta är en viktig del som går ut på att kvinnorna som söker stöd inte ska hålla den hemska upplevelsen inom sig, och bära på det i ensamhet. Genom att de

stödsökande kvinnorna får lära sig att lyssna på varandra så kan det öka förmågan att själv vilja prata ut, om sin erfarenhet till andra, vilket är den viktiga grunden till själva

läkningsprocessen, för dessa kvinnor som bär på erfarenheten av incest, och kommer till dessa organisationer.

Utifrån denna studies resultat, så är återigen ett intressant förslag, på att studera ämnet incest, genom andra infallsvinklar. Att undersöka en del av området som inte är lika utforskat som far-dotter-incest. Eventuell kommande forskning kan bedrivas.