• No results found

Hur förhåller sig socialsekreterarna till barnet i samtalen utifrån ett barnperspektiv?

7. Studiens resultat och analys

8.1 Resultatdiskussion

8.1.3 Hur förhåller sig socialsekreterarna till barnet i samtalen utifrån ett barnperspektiv?

Studiens resultat visar att socialsekreterarna arbetar med barnperspektiv på olika sätt. Enligt 1 kap. 2 § SoL och artikel 3 i barnkonventionen ska barnets bästa vara avgörande i alla beslut som rör barnet. Barnets behov behöver vara i fokus varpå ett barnperspektiv är viktigt att beakta. Barnperspektivet tydliggör den vuxnes roll i tolkningen (Sommer & Pramling Samuelsson, 2011). Det är socialsekreterarens tolkningar och uppfattningar som ligger till grund för den skrivna utredningen. För att kartlägga barnets egna upplevelser behöver socialsekreteraren säkerställa att det finns en gemensam förståelse i samtalet. McLeod (2006) fann att definitionen av lyssnande skiljde sig åt mellan socialsekreterare och ungdomar, vilket resulterade i olika uppfattningar av samtalet. I Rasmussons (2006) studie framkommer att barn behöver en engagerad och pålitlig socialsekreterare som visar närvaro för att de ska känna sig trygga i relationen. En dålig kontakt mellan socialsekreterare och barn kan leda till att felaktiga beslut fattas och att barnet inte inkluderas i processen. I denna studie framkommer att socialsekreterarna behöver ha vetskap om barnet och anpassa samtalen efter barnets förmågor, eventuella funktionsvariationer eller diagnoser för att öka barnets känsla av att bli förstådd och känna sig trygg i relationen. När socialsekreterarna låter barnet få uttrycka sin åsikt samt vara delaktig på sina villkor antar socialsekreterarna ett barnperspektiv när de samtalar med barnen. Alla socialsekreterare berättade att att de vill att alla barn ska komma till tals och möjliggöras delaktighet i utredningen. Yngre barn kan observeras genom kroppsspråk och samspel när den verbala kommunikationen saknas, vilket även Lefevre (2015) bekräftar. Av resultatet framgår även att relationsskapande till barnet är den viktigaste delen i barnsamtal. Cederborg (2014a) skriver att barn kan ha egna agendor inför samtalet, bland annat att föräldern uppmanat barnet till att undanhålla vissa saker. Detta är en problematik även socialsekreterarna lyfte som vanligt förekommande i arbetet. Av hänsyn till barnets bästa kunde socialsekreterarna ibland kringgå föräldrarnas motvilja för att tillgodose barnets rätt till delaktighet. Barnet är den viktigaste personen socialsekreterarna samtalar med i en barnavårdsutredning och det är således barnet som ska stå i fokus.

8.2 Metoddiskussion

För att diskutera studiens metodval kan det vara klokt att inleda med vår egen förförståelse om ämnet. Westlund (2015) skriver att förförståelsen kan både vara en tillgång och ett hinder i tolkningsprocessen av empiriskt material och att forskare kan beskriva sin förförståelse för att öka transparensen för läsaren. Vi som författare av denna studie har blandad förförståelse, en av oss har genomfört sin VFU tillsammans med utredande socialsekreterare i deras arbete och kunde därigenom observera hur de arbetade. Detta föranleder till att det finns viss förförståelse för det arbete socialsekreterarna arbetar med som i sin tur kan påverka genomförandet i studien. Det ska tilläggas att detta tagits i beaktning för att i högsta mån hålla en neutral uppfattning som möjligt. Dock är varje människas förförståelse oavsett karaktär ständigt närvarande, det är således oundvikligt att bortse från sin förståelse. Den skilda förförståelsen menar vi kan vara positiv eftersom vi därmed har olika ingångar till ämnet. Vår strävan har varit att ha en öppen ingång till ämnet och låta respondenternas uttalanden styra vår tolkning.

Under studiens gång har syftet ändrats flertalet gånger, dock med socialsekreterares upplevelser

av barnsamtal som gemensam utgångspunkt. Inledningsvis valdes ordet

kommunikationskompetens istället för enbart kompetens som nu är studiens syfte. Ändringen gjordes för att bredda begreppet och möjliggöra användandet av fler teoretiska begrepp. Dock har beskrivningen av studien varit bred och generell för att möjliggöra en senare konkretisering.

Även intervjuguidens utformning har medvetet varit bred och omfattande för att möjliggöra utsagor om olika delar av yrket som utredande socialsekreterare. Den breda intervjuguiden resulterade i en omfattande mängd kvalitativa data att analysera, vilket sågs som positivt. Ämnet barnsamtal är även möjligt att studera kvantitativt, vilket hade resulterat i mer generaliserbara slutsatser. Dock hade en enkätstudie inneburit flera fasta svarsalternativ, vilket hade frångått vår eftersträvan att erhålla fylliga svar utifrån den enskilde socialsekreterarens upplevelser. På grund av detta ansågs en kvalitativ intervjustudie vara den mest lämpliga datainsamlingsmetoden.

Urvalet av respondenter är ytterligare något som kan diskuteras. Majoriteten av respondenterna arbetar i olika städer för att möjliggöra en spridning. Däremot arbetar samtliga inom socialtjänsten då vi undersöker arbetet med barnavårdsutredningar. Som tidigare nämnts finns det en koppling mellan en av oss och två av respondenterna, vilket delvis kan tänkas påverka resultatets trovärdighet då det inte finns en fullskalig neutralitet mellan parterna. Vi bedömde dock att respondenternas svar varken kan påverka oss eller dem på ett negativt sätt på grund av den koppling som finns. I inledningen av en av intervjuerna informerades vi om att en av respondenterna arbetade som konsult med samma arbetsuppgifter som de övriga socialsekreterarna. Detta var inget vi undersökte närmare under intervjutillfället, dock uppmärksammades det att respondenten inte hade tillgång till kompetensutveckling på samma sätt som övriga kollegor.

Intervjuerna genomfördes digitalt via Microsoft Teams där vi båda deltog, det var dock en som höll i intervjun och den andra antecknade och ställde följdfrågor på slutet om behovet fanns. Trots vissa tekniska problem upplevde vi att digitala intervjuer fungerade bra och att vi fick den information som eftersträvades. Som beskrivits har transkriberingen och analysen av materialet genomförts enskilt inledningsvis för att komma fram till en mer objektiv analys. Vi har genomgående under studien varit objektiva i alla dess delar i största möjliga mån och iakttagit en öppenhet i till studiens tillvägagångssätt genomgående i studien. Datamaterialet analyserades därefter i en tematisk analys utifrån den teoretiska tolkningsramen formell och reell kompetens, relationskompetens samt barnperspektiv. Datamaterialet som utgör denna studie är fylligt och kan således analyseras med hjälp av olika teoretiska begrepp för att finna fördjupad förståelse, bland annat kan en fördjupning av relationer med begrepp som tillit och empati användas för att fördjupa sig i relationsaspekten av arbetet. Vi valde dock att begränsa oss till kompetensperspektiv då det är studiens syfte. Barnperspektivet ansåg vi vara en central del som ska genomsyra arbetet, vilket föranledde till att det perspektivet valdes.

9 Slutsatser

Utifrån denna studie kan det finns många slutsatser att dra utifrån socialsekreterarnas uttalanden om barnsamtal men den mest centrala är att socialsekreterare arbetar med sig själv som verktyg. Hur barnsamtalen ska struktureras och anpassas är främst upp till den enskilde socialsekreteraren då arbetet utgår från individuella teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter. Arbetet med barnavårdsutredningar är komplext och kräver i många avseenden personligt engagemang och viljan att lära sig för att erhålla en bred kunskap. Olika förutsättningar på arbetsplatsen kan påverka socialsekreterarnas upplevelser och möjligheter att genomföra bra barnsamtal, exempelvis möjlighet till kompetensutveckling, tillgång till hjälpmedel och anpassningar samt socialsekreterarens arbetsbelastning. Även om socialsekreterare tar hjälp av varandra genom att rådfråga och hämta stöd är barnsamtalet främst beroende av kompetensen hos den enskilda socialsekreteraren.

Hur socialsekreterare inom barnavårdsutredningar upplever sin arbetssituation anser vi är ett viktigt ämne att forska om för att utveckla det sociala arbetet med barn, både för socialsekreterare och barn som är föremål för utredning. Studiens resultat indikerar att kompetensutveckling på arbetsplatsen är efterfrågat av socialsekreterare. Tryggheten i att hålla barnsamtal tycktes bero på en lång arbetslivserfarenhet snarare än en formell kompetens genom utbildning. Med grund i detta anser vi att nyanställda socialsekreterare borde prioriteras i utbildningar om barnsamtal för att lägga en formell grund tidigt i arbetet eftersom det kan tänkas stärka socialsekreterarens känsla av trygghet i att hålla barnsamtal.

Barnsamtal inom socialtjänsten är ett förhållandevis brett forskningsområde som kan studeras med olika metoder och utifrån olika infallsvinklar. Vi valde att undersöka barnsamtal utifrån socialsekreterares synvinkel med anledning av att det bedömdes vara det lämpligaste sättet att generera kunskap och få genomgående beskrivningar om socialsekreterarnas arbete. Tidigare forskning indikerar att det finns en delad bild av hur socialsekreterare upplever sin egen kompetens inom professionella barnsamtal. Upplevd osäkerhet beskrivs bero på såväl bristande kunskap och orealistiska förväntningar som organisatoriska faktorer såsom en hög arbetsbelastning eller byråkratiska krav. I förhållande till tidigare forskning kan vi med denna studie visa på att socialsekreterare efterfrågar kompetenshöjande utbildning i barnsamtal, speciellt socialsekreterare med kortare erfarenhet av yrket. Genom att studera socialsekreterares syn på kompetens utifrån formell och reell kompetens samt relationskompetens kan efterfrågade kompetenser och egenskaper förtydligas och föra forskningen framåt. Hur socialsekreterarna förhåller sig till ett barnperspektiv menar vi dessutom är högaktuellt i och med att barnkonventionen numera är svensk lag. För vetenskapsområdet anser vi att det finns behov av att göra en kartläggning för vilka och hur många som genomgått utbildning i barnsamtal. Då denna studie är kvalitativ till sin utformning kan det motivera en kvantitativ enkätstudie som i större utsträckning kan generera generaliserbara slutsatser om såväl organisatoriska som individuella faktorer som påverkar utredande barnsamtal.

10 Referenslista

Andersson, G., Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y. (2019). Med blicken framåt. I G.

Andersson, I. Höjer, M. Sallnäs & Y. Sjöblom (red.). När samhället träder in: Barn, föräldrar

och social barnavård (s. 327-339). Lund: Studentlitteratur

Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik. Lund: Studentlitteratur.

Andersson Bruck, K. & Lindström, H. (2018). Barnavårdsutredningen som relationell praktik. I A. Bruhn & Å. Källström (red.). Relationer i socialt arbete: i gränslandet mellan profession

och person (s. 92-106). Stockholm: Liber.

Archard, D. & Skivenes, M. (2009). Hearing the child. Child and Family Social Work, 14(4), 391-399. doi: 10.1111/j.1365-2206.2008.00606.x

Aspelin, J. (1996). Thomas J Scheffs socialpsykologi. En introduktion. Sociologisk forskning,

33(1), 71-86. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25995

Aspelin, J. & A. Jonsson (2019). Relational competence in teacher education. Concept analysis and report from a pilot study. Teacher Development, 23(2), 264-283. doi: 10.1080/13664530.2019.1570323

Astvik, W. & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa? Arbetsmarknad och hälsa, 19(4), 61-73. Hämtad från http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:732846/FULLTEXT01.pdf

Aubert, A. & Bakke, I.M. (2020). Att utveckla relationskompetens: nycklar till förståelse och

rum för lärande. Lund: Studentlitteratur.

Avby, G., Nilsen, P. & Ellström, P-E. (2017). Knowledge use and learning in everyday social work practice: a study in child investigation work. Child and Family Social work, 22(S4), 51- 61. doi: 10.1111/cfs.12227

Back, C. & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (2. uppl., s. 148-161). Stockholm: Liber. Barnrättighetsutredningen (2016). Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19). Stockholm: Wolters Kluwer. Hämtad från

https://www.regeringen.se/contentassets/7bcd0fe8815345aeb2ff0d9678896e11/barnkonventio nen-blir-svensk-lag-sou-2016_19.pdf

Blennberger, E. (2016). Etik för socialt arbete. I A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård (red.), Socialt arbete: En grundbok. (3. uppl., s. 372-392). Stockholm: Natur och Kultur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, övers.). (2. uppl.) Malmö: Liber. (Originalarbete publicerat 2008).

Cederborg, A-C. (2010). Att intervjua barn - vägledning för socialsekreterare. Stockholm: Västra Aros.

Cederborg, A-C. (2014a). Att lyssna på barn och ungdomar. I A-C. Cederborg (red.),

Barnperspektiv i socialtjänstens arbete (s. 141-165).

Cederborg, A-C. (2014b). Inledning. I A-C. Cederborg (red.), Barnperspektiv i socialtjänstens

arbete (s. 7-15).

Ellström, P-E. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: Problem, begrepp och

teoretiska perspektiv. Stockholm: CE Fritzes.

Eriksson, M. & Näsman, E. (2011). När barn som upplevt våld möter socialtjänsten: Om

barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm: Gothia.

Europaparlamentets och rådets rekommendation 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG. Europeiska Unionens Officiella

Tidning, L 119, 1-88. https://eur-lex.europa.eu/legal-

content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&rid=1

Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (3 uppl., s. 16-43). Stockholm: Liber.

Ferguson, H. (2016). What social workers do in performing child protection work: evidence from research into face-to-face practice. Child and Family Social Work, 21(3), 283-294. doi: 10.1111/cfs.12142

Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk

forskning i Sverige, 8(1-2), 12-23. Från

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1196/1045

Hammare, U. (2004). Kompetens i de sociala professionerna. Stockholm: Socialstyrelsen. Handley, G. & Doyle, C. (2014). Ascertaining the wishes and feelings of young children: social workers’ perspectives on skills and training. Child & Family Social Work, 19(4), 443- 454. doi: 10.1111/cfs.12043

Hodgkin, R. & Newell, P. (2007). Implementation Handbook for the Convention on the Rights

of the Child: prepared for UNICEF. (3. uppl.). New York: UNICEF.

Howe, D. (2014). The compleat social worker. London: Macmillian Education Palgrave. Hultman, E. & Cederborg, A-C. (2014). Språkbruk i barnavårdsutredningar. I A-C. Cederborg (red.), Barnperspektiv i socialtjänstens arbete (s. 121-139).

Illeris, K. (2013). Kompetens: Vad varför hur? (S-E. Torhell, övers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 2012).

Johnsson, E. (2008). Yrkesroller och yrkeskompetens. I K. Svensson, E. Johnsson & L. Laanemets (red.), Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete. (s. 94-116). Stockholm: Natur och Kultur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm:

Arbetsmarknadsdepartementet MRB.

Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm: Socialdepartementet.

Leeson, C. (2010). The emotional labour of caring about looked-after children. Child and

Family Social Work, 15(4), 483-491. doi: 10.1111/j.1365-2206.2010.00704.x

Lefevre, M. (2015). Integrating the teaching, learning and assessment of communication with children within the qualifying social work curriculum. Child and Family Social Work, 20(2), 211-222. doi: 10.1111/cfs.12071

Lefevre, M., Tanner, K. & Luckock, B. (2008). Developing social work students' communication skills with children and young people: a model for the qualifying level curriculum. Child and Family Social Work, 13(2), 166-176. doi: 10.1111/j.1365- 2206.2007.00529.x

Leviner, P. (2018). Socialtjänstens ansvar för barn och unga. I T. Fridström Montoya (red.),

Juridik för socialt arbete (3. uppl., s. 117-169). Malmö: Gleerups.

Lindahl, R. & Bruhn, A. (2017). Foster children's experiences and expectations concerning the child-welfare officer role: Prerequisites and obstacles for close and trustful relationships.

Child and Family Social Work, 22(4), 1415-1422. doi: 10.1111/cfs.12362

Lindgren, S. (2014). Kodning. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (2. uppl., s. 45-61). Stockholm: Liber.

Magelungen (u.å). Jag känner mig - känslokort. Hämtad 19 maj 2021 från

https://butik.magelungen.com/samtalkort-forsta-sida/samtalskort-forsta-sidan/samtalskort/jag- kanner-mig-kanslokort/

Maskrosbarn (2017). Det handlar jättemycket om tillit: Ungas röster om kontakten med

socialtjänsten. Stockholm: Maskrosbarn.

McLeod, A. (2006). Respect or empowerment? Alternative understandings of ‘listening’ in childcare social work. Adoption & Fostering, 30(4), 43-52. doi:

10.1177/030857590603000407

Munro, E. (2011). The Munro Review of Child Protection: Final Report: A Child Centred

Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data – halvstrukturerade intervjuer. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 149–165). Malmö: Gleerups.

O’Reilly, L. & Dolan, P. (2016). The Voice of the Child in Social Work Assessments: Age- Appropriate Communication with Children. British Journal of Social Work, 46(5), 1191- 1207. doi: 10.1093/bjsw/bcv040

Sommer, D. & Pramling Samuelsson, I. (2011). Introduktion: Barnperspektiv och barns perspektiv - den skandinaviska kontexten. I I. Pramling Samuelsson, D. Sommer & K. Hundeide (red.), Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik (C. Falk & K. Falk, övers.) (s. 17-43). Stockholm: Liber. (Originalarbete publicerat 2010).

Prop. 2012:13/10. Stärkt stöd och skydd för barn och unga.

http://data.riksdagen.se/fil/7EA90B2B-4039-4606-9602-196148EB7D22

Prop. 2012/13:175. Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och

socialtjänsten. https://data.riksdagen.se/fil/B36CA0ED-A6AA-4A08-B574-91888C766F7E

Qvortrup, J. (1994). Childhood matters: An introduction. I J. Qvortrup, M. Bardy, G. Sgritta & H. Wintersberger (red.), Childhood matters. Social theory, practice and politics (s. 1-23). Aldershot: Avebury.

Rasmusson, B. (2006). Barnperspektiv i den sociala barnavården. Forsknings- och

utvecklingsarbete inom ramen för projekt Kunskapsbaserad socialtjänst. (Meddelanden från

Socialhögskolan; Vol. 2006, Nr. 2). Socialhögskolan, Lunds universitet. http://www.soch.lu.se/Mserien/Fulltext/2006-2.pdf

Regeringskansliet (u.å.). Barnkonventionen som svensk lag. Hämtad 21 april 2021 från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/

Ruch, G. (2007). Reflective Practice in Contemporary Child-care Social Work: The Role of Containment. The British Journal of Social Work, 37(4), 659-680. doi: 10.1093/bjsw/bch277 Ruch, G. (2014). 'Helping Children Is a Human Process': Researching the Challenges Social Workers Face in Communicating with Children. The British Journal of Social Work, 44(8), 2145-2162. doi:

Røkenes, O.H. (2016). Relationskompetens och kommunikation. I O.H. Røkenes & P-H. Hanssen (red.), Bära eller brista: Kommunikation och relationer i arbetet med människor (M. Hoelstad, övers.). (2. uppl., s. 7-42). Malmö: Gleerups.

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.

Signs of Safety (u.å.). What Is Signs of Safety? Hämtad 18 maj 2021 från https://www.signsofsafety.net/what-is-sofs/

Singer, A. (2012). Barnets bästa: Om barns rättsliga ställning i familj och samhälle (6. uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.

Sjögren, J. (2018). Med relationen som redskap? Om socialsekreterare, klientarbete och

professionalitet i socialtjänsten (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för

samhälls- och välfärdsstudier). Hämtad från http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:1247214/FULLTEXT01.pdf

Socialstyrelsen (2015a). Bedöma barns mognad för delaktighet: Kunskapsstöd för

socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2015b). Utreda barn och unga: Handbok för socialtjänstens arbete enligt

socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2016). Krav på behörighet inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård:

Uppföljning av lagändring. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2018). Att samtala med barn: Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och

sjukvården och tandvården. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2019). Barns behov i centrum, BBIC. Hämtad 10 maj 2021 från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i- socialtjansten/barns-behov-i-centrum/

Socialstyrelsen (2020). Kunskapslyft för barnets rättigheter: Redovisning av Socialstyrelsens

utvecklingsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen.

Soltvedt, M. (2005). BOF - Barnorienterad familjeterapi (K. Hopstadius, övers.). Stockholm: Mareld. (Originalarbete publicerat 2005).

Sundell, K., Egelund, T., Andrée Löfholm, C. & Kaunitz, C. (2007). Barnavårdsutredningar:

En kunskapsöversikt. (2. uppl.). Stockholm: Gothia.

Svensson, K. (2008a). Att vara socialarbetare. I K. Svensson, E. Johnsson & L. Laanemets (red.), Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete. (s. 15-31). Stockholm: Natur och Kultur.

Svensson, K. (2008b). Interaktion - människors inverkan på varandra. I K. Svensson, E. Johnsson & L. Laanemets (red.), Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete. (s. 56-73). Stockholm: Natur och Kultur.

Svensson, K. (2008c). Socionomer och socialt arbete. En enkätstudie av ett professionellt fält. (Meddelanden från Socialhögskolan; Vol. 2008, No. 3). Socialhögskolan, Lunds universitet. http://www.soch.lu.se/images/Socialhogskolan/Meddelandeserien20083.pdf

Sveriges kommuner och regioner (SKR) (2021a). Kompetens- och personalförsörjning i den

sociala barn- och ungdomsvården. Hämtad 15 april 2021 från:

https://skr.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/kompetensutveckling.1803. html

Sveriges kommuner och regioner (SKR) (2021b). Samtal med barn inom socialtjänsten. Hämtad 15 april 2021 från:

https://skr.se/skr/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/samtalmedbarn.34406.ht ml

Sveriges kommuner och regioner (SKR) (2021c). Metoder och verktyg vid samtal med barn

inom socialtjänsten. Hämtad 15 april 202 1 från:

https://skr.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/samtalmedbarn/metoderoch verktyg.34408.html

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017). Nallekort för att stödja

familjehemsplacerade barn. Hämtad 2021-05-17 från:

https://www.sbu.se/sv/publikationer/kunskapsluckor/nallekort-for-att-stodja- familjehemsplacerade-barn/

Turnell, A. & Murphy, T. (2017). Signs of Safety: En detaljerad presentation (M. Nordén, övers.) (4. uppl.). Perth: Resolutions. (Originalarbete publicerat 2017).

UNICEF Sverige (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Hämtad från https://unicef.se/rapporter-och-

publikationer/barnkonventionen

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ

analys. (2 uppl., s. 71-89). Stockholm: Liber.

Winter, K., Cree, V., Hallett, S., Hadfield, M., Ruch, G., Morrison, F. & Holland, S. (2017). Exploring Communication between Social Workers, Children and Young People. The British

Journal of Social Work, 47(5), 1427-1444. doi: /10.1093/bjsw/bcw083

Åkerman, I. & Jonsson, L. (2017). Kunskapsbehov inom Socialtjänsten om våld mot barn. Linköping: Barnafrid, Nationellt kunskapscentrum, Campus US, Linköpings universitet. Øvreeide, H. (2010). Samtal med barn: Metodiska samtal med barn i svåra livssituationer (A. Erlandsson, övers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1998)

11 Bilagor

11.1 Bilaga 1 - Informationsbrev

Information om deltagande i examensarbete

Som en del i vår socionomutbildning ingår att genomföra ett självständigt examensarbete. Syftet med arbetet är att undersöka socialsekreterares kommunikationskompetens i samtal med barn. Arbetet utgår från socialsekreterarens perspektiv för att undersöka hur det praktiska arbetet går till i barnsamtalen. Vi vill även undersöka om och hur metoder, hjälpmedel eller andra tekniker används i dessa samtal, samt socialsekreterares upplevelser av barnsamtalen. Vi vill i vårt examensarbete genomföra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar och som håller i barnsamtal. Intervjuerna kommer hållas digitalt via fördelaktig plattform, förslagsvis Zoom, Teams eller Skype. Intervjuerna kommer även att spelas in med utrustning som tillhandahålls av Örebro universitet och kommer sedan att transkriberas. Inspelningarna och transkriptionerna bevaras till dess att det självständiga studentarbetet har bedömts som godkänt av examinator, varefter de raderas.

Det är frivilligt att delta i studien och deltagandet påverkar inte ditt arbete eller din verksamhet. Dina personuppgifter kommer behandlas med ditt samtycke i enlighet med europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Det rör uppgifter om namn, e-post, telefonnummer samt de ljudinspelningar som görs av intervjuerna.

Examensarbetet redovisas i form av en uppsats som presenteras skriftligt och muntligt vid ett examenstillfälle på Örebro universitet. Efter uppsatsens godkännande kan den komma att göras tillgänglig för allmänheten genom att publiceras i databasen DIVA (Digitalt

Vetenskapligt Arkiv). Fram till dess att arbetet har examinerats, godkänts och publicerats på DIVA har du rätt att dra tillbaka ditt samtycke och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund. Alla personuppgifter som samlas in kommer att

Related documents