Förklaringar av begrepp i modellen

På nästa sida gestaltas den sammanfattande idealtypsmodellen och begreppen som bygger upp idealtypsmodellen och en tydlig förklaring till vart och ett av begreppen. I en del fall är

förklaringarna längre då de bedöms i grunden ha en bred definition och därmed behöver en tydligare och därmed mer utförlig beskrivning. Även en mindre modell som designats för att förenkla analysen för varje enskilt dokument kommer att gestaltas med förklarignar.

35 Kulturell reproduktion Reproduktion av normer Nationella myter och berättelser Ceremonier och symboler Kognitiva handlingsmönster Svenska samhällssystemet Svensk historia NP 1878 NP 1889 NP 1900 UPL 1919 U-55 Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11

Ovan: Uppsatsen idealtypsmodell, utformat efter de sociala institutioner som förekommer i den teoretiska litteraturen. Se förklaringar bakom varje institution nedan.

Kulturell reproduktion – I fråga om kultur är inte avsikten att urskilja eller definiera vad

som är svenskt. Det som åsyftas med kulturell reproduktion är om läroplanerna på något sätt säger att skolan ska lära ut svensk kultur, eller om det inte nämns alls. Många forskare och författare benämner sociala institutioner som kultur, men begreppet har en bred definition. Många av de andra institutionerna som studeras utifrån idealtypsmodellen kan på sätt och vis beskrivas som en kulturell kunskap, men vad denna uppsats menar med kulturell reproduktion är mer en fråga om arv. Kultur som arv kan enligt kulturforskaren Kirsten Hastrup ses som något som ärvs från föregående generationer och består av fasta traditioner, men det finns mer i begreppet. Det finns enligt Hastrup föreställningar om att traditioner förändras och att det samtidigt vore ett missförstånd att betrakta traditioner som något som saknar djupare mening. Vem som helst kan helt enkelt inte skapa en tradition som blir kollektivt erkänd.60 Vad som åsyftas med kultur i denna uppsats är Sveriges kulturella rötter och minnen som är kollektivt

36 erkända och att dessa definitioner på något sätt framkommer i de studerade styrdokumenten. Återigen kommer inte denna uppsats gräva i det specifikt svenska, utan snarare omnämnanden på ett generellt plan såsom ”vårt kulturarv” eller ”svensk kultur”, eller dylika formuleringar.

Reproduktion av normer – Det som undersöks är om det antingen i klartext står att de

normer som svenska samhället vilar på ska överföras till eleverna eller om det står att normer ska föras över till eleverna, samt om det dessutom finns exempel på normer som ska

överföras.

Nationella myter och berättelser som en del i lärandet – Enligt uppsatsen teoretiska

utgångspunkt är en vanlig form av sociala institutioner just myter och berättelser som ger medlemmar i en gemenskap mening och syfte. På sätt och vis skulle denna institution kunna ingå i kulturarv men kommer här att betraktas som en separat företeelse då vissa läroplaner kan ha lika mycket kulturell reproduktion men att de kan skilja sig åt i fråga om nationella myter och berättelser.

Ceremonier och symboler – Omnämns ceremonier och symbolik som tillämpas i Sverige i

undervisningsinnehållet?

Omnämnanden som berör kognitiva handlingsmönster – Utifrån den teoretiska

utgångspunkten kan sociala institutioner vara ett sätt att tänka och handla. Därmed undersöks det om det finns innehåll som ska läras ut som berör hur eleverna ska tänka och handla i sociala sammanhang. Hall m.fl. beskriver inte exakt vad kognitiva handlingsmönster är men i Hastrups breda definition av kultur finner vi något som är tillräckligt målande och relevant. Kultur kan enligt Hastrup vara kunskap och kunskapen kan i sin tur vara färdigheter. Dessa färdigheter skulle gemene svensk förmodligen beskriva som social kompetens, vilket kan

37 skilja sig åt i karaktär beroende på vilket land som studeras. Rent konkret är det fråga om kroppsspråk, språkliga formuleringar och sociala beteenden.61

Innehåll som konkret berör det svenska samhällssystemet – Detta behöver nödvändigtvis

inte vara en social institution men det är relevant att undersöka om innehållet i det som ska läras ut har en svensk kontext. Det är inte givet att undervisningsinnehållet behöver utgå från en svensk kontext då formuleringarna kan vara av generell art och därmed finns det en öppning för att innehållet som lärs ut blir olika.

Innehåll som konkret berör svensk historia – Även denna punkt är inte nödvändigtvis en

social institution men för att skapa förståelse för den svenska samtiden är det nödvändigt att det finns centralt innehåll i läroplaner och kursplaner som berör svensk historia. Detta är inte heller givet då det visat sig att innehållet i historieämnet rört sig mer och mer mot allmän historia från att i framförallt folkskolan berört främst svensk historia. Om nu en social institution är kulturarv så kan det tänkas att historieämnet är det lämpligaste ämnet att reproducera kulturarv i.

61 _{Hastrup, Kirsten, Kultur: den flexibla gemenskapen, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010. S. 115.}

Dokumentets namn

Sociala institutioner Hur formuleras innehållet? Medborgarskapsideal Hur stor plats tar den svenska kontexten?

Här redogörs de sociala institutioner som observerats i dokumenten

En sammanfattning av hur innehållet formuleras, i de fall det berör studiens

frågeställningar

Slutsats kring vilket medborgarskapsideal dokumentet uttrycker

En uppskattning om hur stor plats svensk kontext har i undervisningsinnehållet i studerade skolämnen

Ovan: Den mindre tabellen som avslutar analysen av varje enskild dokument med tillhörande förklaringar

38 Den mindre tabellen har som syfte att både förenkla redogörelsen av varje dokument men även göra den mer utförlig. Den stora modellen må ha sina styrkor i sin enkelhet och överblick. Men den lilla modellen kan både redogöra det som uppsatsen vill lyfta fram och faktorer som kan påverka förståelsen av ett analysresultat.

De sociala institutionerna kan nämligen vara tydliga i vissa fall eller otydliga i vissa fall som en följd av dokumentens formuleringar. Det är ytterst sällan det explicit uttalas vilket

medborgarskapsideal som förekommer i ett dokument, därmed kräver detta en utförlig redogörelse som i modellen sammanfattas. Ihop med faktorn om hur stor plats den svenska kontexten utgör i undervisningsinnehållet kan läsaren få en tydlig bild av de olika

styrdokumentens särdrag.

Dessa modeller avslutar introduktionen av uppsatsens teori, kontext, metod och begrepp. I nästa kapitel kommer studiens resultat och slutsatser att redovisas.

39

5. Resultat

I detta kapitel redogörs resultatet av idealtypsanalysen som genomförts med hjälp av det teoretiska ramverket. Resultatet av analysarbetet inleds med en kort historisk tillbakablick för att tydliggöra resultatets sammanhang. Resultatet av den empiriska undersökningen kommer att inledas med att tabellen där idealtypsanalysens samlade resultat redovisas och förklaras utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Därefter följer analys av varje studerat dokument för sig, där varje dokument sammanfattas med hjälp av en tabell för att göra empirin mer hanterbar. Men först bakgrundshistoria!