Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Masteruppsats, 30 hp | Masterprogrammet i statsvetenskap Vårterminen 2020 | LIU-IEI-FIL-A--20/03456--SE
Låt oss prata om det gemensamma
– En idealtypsanalys av sociala institutioner och medborgarskapsideal i skolan Let us talk about the common
– An ideal type analysis of social institutions and citizenship ideals
Pouya Gazerzadeh
Handledare: Johan Nordensvärd Examinator: Lars Niklasson
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige
2
Abstract
For a long time the discourse and orientation of Swedish school research has been focused on rights and democracy as a process, at the expense of the common or the cultural mechanisms that are important for a solid society. The result of the current research has led to this master’s thesis which aims to investigate if the Swedish elementary curriculum is able to reproduce the components that unite the people within a society, what can be referred to as the common. The aim is also to investigate what kind of citizenship ideals the Swedish elementary
curriculum is expressing and intended to be implemented. The theoretical framework for this master thesis is liberal and communitarian citizenship and social institutions. The liberal focus on the individual and her relationship towards the state is opposed to the communitarian focus on the common and its social components. The method applied is ideal type analysis which means that an ideal is being designed and the studied object is being compared to the ideal. In this thesis the ideal consists of social institutions, and all the elementary curriculums since 1878 is being compared to this ideal.
The result of the ideal type analysis is that social institutions exist in all studied documents but to varying degrees and with varying content and clarity in what is intended. The first governing documents were not very comprehensive and relatively general in their
formulations which also is the case of the curriculums from 1962 and onwards. From the breakthrough of parliamentarianism to 1969, the governing documents became much more elaborate and clearer in which citizenship ideal was reproduced and much more open with its intention to reproduce social institutions. Thereafter, the presence of cultural institutions have decreased and the citizenship ideal has moved towards a more liberal ideal. The research provides different answers to why a certain curricula lack social institutions. It is quite possible that the first normal plans were not intended to engage in citizen education. The curricula that constituted the governing document for the modern elementary school may have diffuse formulations and fewer traditional elements because the Swedish school system has become more focused transferring knowledge and not foster. It is not always clear what citizenship ideal the curriculums express. The conclusion is that from 1878 to 1955 the curriculums, with some reservations for guesses, had the intention to implement
communitarian citizenship. The curricula of 1962, 1969, 1980 and 1994 are more or less instances of liberal communitarianism. Today's curriculum is very liberal in its discourse, although it may be that citizenship education is not a purpose. It may be that today's primary school is entirely aimed at transferring knowledge and not fostering, which comes with risks.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1. Skolan och gemenskapen 5
1.1.1. Skolan och medborgarskap – sällan en fråga om skyldigheter 6
1.2. Uppsatsen syfte och frågeställningar 8
1.3. Uppsatsens disposition 9
2. Uppsatsens kontext, en fördjupning, och tidigare forskning 10 2.1. Tidigare forskning om medborgarskap och utbildning 10
2.2. Uppsatsämnets kontext 14
2.3. Sammanfattning och problembild 16
3. Teoretiska utgångspunkter 17
3.1. En introduktion om medborgarskapets grunder 17 3.2. Medborgarskap – enligt den liberala skolan 19
3.3. Kommunitaristiskt medborgarskap 23
3.4. En diskussion om valet av medborgarskapsideal 25
4.5. Sociala institutioner 26
3.5. En fråga om svenskhet? 28
4. Idealtypsanalys, studiens avgränsningar och nyckelbegrepp 29 4.1. Idealtypsanalys – Ramar för att studera ramar 29
4.1.1. Metoddiskussion 32
4.2. Avgränsning av studieobjekt 33
4.3. Förklaringar av begrepp i modellen 34
5. Resultat 39
5.1. Den svenska skolan – en historisk introduktion 39
5.2. Resultatet från idealtypsanalys 40
5.3. Slutsatser utifrån uppsatsens frågeställningar 72
6. Diskussion 74
4
1. Inledning
”Visa kommande generationer vad Amerika betyder. De behöver en förebild.” - Timothy
Snyder1
Timothy Snyder är professor i historia vid Yales universitet och har bland annat publicerat böcker om hur och varför vi ska vara vaksamma kring tendenser som försämrar det
demokratiska styrelseskicket. Citatet i sig skulle kunna betraktas som resonabelt av de flesta. Men vad skulle gemene svensk säga om denne fick veta att rubriken i kapitlet, där citatet hämtades från, lyder – ”Var patriot”? Hur skulle svensken reagera om statsministern
proklamerade att vi ska visa kommande generationer vad Sverige betyder? Lite svepande och kanske med viss raljans kan svaret tänkas vara ”Vad menar han med Sverige? Vad är det vi ska föra vidare?”
Intresseområdet för uppsatsen är hur vi reproducerar den delen av medborgarskapet som berör överföring av kulturella värden, normer, kunskap och färdigheter till nästa generation. Det är inte helt orimligt att det delvis redan sker, eller åtminstone borde ske, genom skolan via dess formande av medborgarskapet och individen. Det råder ingen brist på liknande forskning på området eller liknande områden. I en avhandling av Jan Grannäs har denne låtit elever berätta om sina erfarenheter av skolans demokratifostrande uppdrag.2 I ett annat exempel av Johan Sandahl har samhällskunskapens och historieämnets roll i elevernas medborgarutbildning undersökts.3
Det som denna uppsats vill bidra med är att få en mer övergripande bild om institutionella förutsättningar finns för att kunna reproducera svenska sociala institutioner som utgör det gemensamma i det svenska medborgarskapet. Metodologiskt är skillnaden mot tidigare studier att denna uppsats utgår från ett ideal där det gemensamma mellan medborgare är i centrum, inte bara demokratin som process som så ofta är fallet i tidigare studier.
1 Snyder, Timothy, Om tyranni: tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, Albert Bonnier, Stockholm, 2017. S.
84.
2 Grannäs, Jan, Framtidens demokratiska medborgare: om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2011,Uppsala, 2011. S. 19. 3 Sandahl, Johan, Medborgarbildning i gymnasiet: ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms
5
1.1. Skolan och gemenskapen
Vad har då gemenskapen, de sociala institutionerna, medborgarskapet och skolan med
varandra att göra? Om vi börjar med John Dewey, som tillhör de starkare förgrundsgestalterna som beskrivit skolans roll samt skolans relation till samhället, så säger han att skolan formar våra attityder genom kommunikation. När eleverna efter skolan blir fullvärdiga medborgare kommer de leva i en gemenskap med en hel nations medborgare, det som enligt Dewey håller
samman medborgarna är det gemensamma och kommunikation.4
Skolan finns enligt Dewey för att ett mänskligt samhälle idag, och sedan lång tid tillbaka, är i behov av kunskap om det som sker utanför den egna sfären. Dessutom finns det ett behov av att känna till sådant som ligger utanför den egna generationen. Ett exempel från Dewey är att antikens greker och romare fortfarande har ett starkt inflytande över våra samhällen och hur vi tänker och för att föra över kunskapen och lärdomarna från förr behöver vi ett skolväsende.5 Skolan har med andra ord rollen att överföra den kunskap som producerats bortom den levande generationen som kommande generation har nytta av.
Om vi värderar demokratin, så har vi ett intresse av att utbildningen i vårt samhälle håller hög kvalitet. Sambandet, enligt Dewey, är att en demokrati blir lidande om inte väljarkåren i ett demokratiskt samhälle är utbildade. Om vi inte önskar en auktoritär regim måste skolan skapa medborgare som vill engagera sig frivilligt med ett genuint intresse för att engagera sig. Men demokratin kan enligt Dewey i en djupare bemärkelse också betraktas som en livsform i förening med andra livsformer som utgår från en gemensam erfarenhet.6 En gemenskap kan underlättas av gemensamma normer och andra sociala institutioner för att den ska fungera7 men ger också gemenskapen en tydlig mening.8 Här tillkommer med andra ord rollen att forma de blivande medborgarnas förmåga att samsas, samt kunna hantera och förvalta ett demokratiskt samhällsstyre.
4 Dewey, John, Demokrati och utbildning, Daidalos, Göteborg, 1999. S. 38. 5 Ibid. S. 54f
6 Ibid. S. 175.
7 Rothstein, Bo, Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 3. uppl., SNS förlag,
Stockholm, 2010. S. 175.
8 Hall, Peter A., Rosemary C. R. Taylor, and Rosemary C.R. Taylor. 1996. “Political Science and the Three New Institutionalisms.” Political Studies 44 (5): 936–57. doi:10.1111/j.1467-9248.1996.tb00343.x.
6 I fråga om utbildningsväsendet ska sätta individen i centrum eller om samhällsgemenskapen ska vara i centrum har växlat under historiens lopp. Efter Napoleon-krigen i 1800-talets början intog utbildningen en fostrande prägel med målet att skapa lydnad gentemot nationalstaten. Utbildningsfilosofin försökte med tiden att hitta en medelväg mellan det individualistiska och gemensamma. Resultatet blev perspektivet att individen var ingenting utan samhällets institutioner, med hjälp av institutioner kunde däremot individen utveckla sin personlighet.9
1.1.1. Skolan och medborgarskap – sällan en fråga om skyldigheter
Diskussionen och diskursen runt medborgarskapet har länge kretsat kring temat rättigheter. Vi ser detta genom en mängd olika teoribildningar och perspektiv, exempelvis det sociala
medborgarskapet som inriktar sig mot medborgarens rätt till välfärd.10 Samtidigt har corona-epidemin lyft frågor om individens ansvar. På flera håll inom media, men även från
privatpersoner på sociala medier, har problematiken i att många svenskar inte följer
9 Dewey, John, Demokrati och utbildning, Daidalos, Göteborg, 1999. S. 134f.
10 Jacobson Pettersson, Helene, Creating social citizenship: young people, ethnicity and participation in a Swedish local context, Linnaeus University Press, Diss. (sammanfattning) Växjö : Linnéuniversitetet,
2012,Växjö, 2012. S. 20f. Skolan Det gemensamma Elevens fostran till medborgare Medborgarskap
Figur 1 – Sambandet mellan skolan, medborgarfostran, det gemensamma och medborgarskapet i sig. Grundsynen i uppsatsen är att alla faktorer i modellen. Skolan formar på lång sikt det gemensamma och det gemensamma formar skolan. Skolan fostrar eleverna till medborgare, genom skolan formar det gemensamma eleverna. När eleverna växt upp återskapar de det gemensamma genom interaktion som sedan återigen formar skolan.
7 myndigheternas rekommendationer lyfts på ett sätt som ger intrycket av att diskussion om medborgarens skyldigheter har fått för lite utrymme i våra liv. Ett exempel ser vi här:
”I de Corona-tider vi nu lever, är myndigheternas råd att hålla ordentligt avstånd till andra när man rör sig utomhus, i affären, etcetera. En promenad i centrala Göteborg häromdagen gav dock intryck av att det finns många som inte alls följer råden. Det är fel. Inte främst för att det bryter mot myndigheternas rekommendationer eller riskerar att smitta andra; det är fel av oberoende moraliska skäl…. Med andra ord, de som inte bidrar med att bära sin del av
bördan åker snålskjuts på de andras insatser även om just deras brist på samarbete inte har någon inverkan på huruvida projektet lyckas eller inte.”11
Citatet ovan kommer från Fredrik Hjorthen, postdoktor i politisk teori. Det är genom bland annat ledarsidor från personer som Hjorthen som det går att se en problematik i människors förmåga att inte enbart agera utifrån rättigheter men även utifrån skyldigheter. Denna problematik skulle av vissa forskare kunna förklaras med hjälp av teorier om sociala institutioner, som har sitt ursprung i teorier om sociologisk institutionalism, och då främst förmågan att leva efter normer.
Normer, oskrivna regler, uppfattning om vad som är acceptabelt och önskvärt är enligt
forskare som Bo Rothstein, Charles Taylor och Gerard Delanty viktiga i ett samhällsbygge då lagar inte räcker för att skapa en stabil och ordnad tillvaro för alla medborgare. Sociala institutioner i denna studie skulle i en större samhällskontext kunna beskrivas som det kulturellt gemensamma mellan medborgare i ett land. Historiskt sett har skolan haft en fundamental roll i att reproducera det gemensamma vilket förmodligen ligger till grund för den relativt höga tilliten till både myndigheter och mellan individer i Sverige.12 Tillit och det gemensamma måste dock reproduceras av det enkla skälet att äldre generationer försvinner och nya tillkommer och därmed ska det undersökas hur skolan gjort innan och hur den gör idag, mer om detta i nästa kapitel.
11 Hjorten, Fredrik D. Därför bör du bli förbannad på de som inte följer råden. Göteborgs-posten. 2020-04-28
kl. 18.09.
12Mellanmänsklig tillit i Sverige 1996-2017 [Elektronisk resurs], 2018
8
1.2. Uppsatsen syfte och frågeställningar
Uppsatsens introduktion i form av bakgrundskontext utmynnar här i dess konkreta syfte och frågeställningar. Syftet är att undersöka reproduktionen av det svenska medborgarskapet ur ett perspektiv där det gemensamma är i centrum med skolan som forskningsområde. I denna uppsats undersöks medborgarskapet med utgångspunkt i de liberala och kommunitaristiska skolorna. Valet av just de två skolorna bygger på att individens rättigheter i centrum ställs mot det gemensamma i centrum, de båda synsätten har omväxlande haft dominans för vad som ska vara essensen i ett samhällsbygge och är därmed av intresse att lyfta i denna uppsats. Det social-institutionella perspektivet kommer in genom att studera förekomsten av institutionerna som syftar till att skapa gemenskap.
Det gemensamma kan som nämnt i teoretiska sammanhang benämnas som sociala institutioner, en form av institutioner som är av kulturell art eller som syftar till att skapa gemensamma ramar för identitet, mening och förståelse av tillvaron. Denna uppsats
undersöker förekomsten av kulturella, normativa och kulturellt kognitiva institutioner som ska reproduceras i skolans läroplaner och vilken kontext som lärs och har lärts ut i skolämnena kristendomskunskap, samhällskunskap och historia. Läroplanerna i fråga är de som utgjort och utgör styrdokument för folkskolan (som då benämndes normalplaner eller
utbildningsplaner) och grundskolan. Det allra första dokumentet implementerades 1878 och den senaste som implementerades 2011 utgör dagens styrdokument, totalt tio dokument studeras. Empirin kommer därefter att utgöra underlag för att förstå dagens medborgerliga
Medborgarskap Det gemensamma som förutsättning att uppfylla skyldigheter Skyldigheter uppfylls Förutsättningar för rättigheter Rättigheter
Figur 2 – Tankemodell av hur rättigheter förutsätter att skyldigheter uppfyllts. Medborgarskap kräver
gemensamma ramar som medför att nödvändiga skyldigheter uppfylls vilket är en förutsättning för rättigheterna som kommer med ett medborgarskap. Medborgarskapet kan därefter upprätthållas.
9 reproduktion, som hädanefter benämns medborgarfostran, i skolan och vad den rent teoretiskt kan tänkas åstadkomma för effekt.
Uppsatsens frågeställningar är:
Förekommer det, och i så fall i vilken utsträckning, mål om reproduktion av sociala institutioner i nuvarande och äldre läroplaner och hur har utvecklingen sett ut till idag? Hur väl kan dagens läroplan reproducera medborgarskap ur ett social-institutionellt perspektiv?
Om sociala institutioner saknas i läroplaner och kursplaner, hur kan det förstås? Vilket medborgarskapsideal uttrycks i studerade läroplaner och kursplaner?
1.3. Uppsatsens disposition
Efter genomgången av uppsatsens disposition kommer en mer ingående genomgång av dagens samtal och forskningsläge kring medborgarfostran att redogöras. Mer brukligt är att enbart rådande forskningsläge behandlas i en uppsats av detta slag, men under processen att färdigställa arbetet har en insikt uppkommit om att innehållet även behöver en beskrivning av kontexten som uppsatsämnet uppstod ur. Idén till uppsatsämne formades inte enbart från vad som saknas inom forskningsfältet på området, utan också från vad som framgått i mer informella och formella mediala sammanhang om vad som saknas i dagens samhällsbygge. Efter genomgången av tidigare forskning och medial kontext kommer en omfattande teoretisk genomgång, med syftet att ge er läsare ett vetenskapligt sammanhang kring uppsatsens
övergripande syfte att undersöka reproduktionen av medborgarskapet. Denna del utgörs konkret av teorier om medborgarskap och dess sociala institutioner. Därefter följer en beskrivning av uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt.
Efter den teoretiska genomgången redovisas resultatet av analysen som genomförts på utvalda dokument. Inledningsvis kommer resultatet mestadels vara av beskrivande slag utifrån
idealtypsmodellen som konstruerats, för att vid redovisningen av dagens styrdokument bli mer utredande med hjälp av forskningslitteratur.
Uppsatsens avslutas med en diskussion om resultatet en sammanfattning av resultatet och avrundas med förslag på framtida forskning.
10
2. Uppsatsens kontext, en fördjupning, och tidigare forskning
För att motivera relevansen i uppsatsämne och dess frågeställningar följer nedan en
genomgång av tidigare forskning på temat medborgarskap och skolan, följt av ett avsnitt som redogör kontexten där idén till uppsatsämnet växt fram ur. Syftet med en redogörelse av kontexten är att tydliggöra uppsatsens relevans och sammanhang.
2.1. Tidigare forskning om medborgarskap och utbildning
Innan analysen av uppsatsens empiri påbörjades gjordes en eftersökning på tidigare forskning såsom licentiat, doktorsavhandlingar och material från etablerade forskare. Genom att visa tidigare forskning från flera nivåer, där många av författarna i grunden är lärare, blir det lättare att påvisa luckorna som ska fyllas med hjälp av denna uppsats och hur ett
statsvetenskapligt perspektiv kan lyfta forskningen på området. På så vis blir det lättare att förklara varför det är nödvändigt med en uppsats som betraktar medborgarskap utifrån sociala institutioner och det gemensamma som i sig visat sig vara ett sällsynt forskningsområde, framförallt med idealtypsanalys som metod.
2.1.1. Framtidens demokratiska medborgare
Jan Grannäs har i sin avhandling Framtidens demokratiska medborgare utgått från ett elevperspektiv, elever på olika skolor har fått berätta om sina erfarenheter av skolans
demokratifostrande uppdrag. Grannäs inriktar sig framförallt på de sociala processerna mellan elever och skolpersonal, elevernas erfarenheter, uppfattningar om demokrati och inflytande och hur eleverna ställer sina uppfattningar i relation till skolans uppdrag.13
Grannäs utgångspunkt i sin studie var den vikande trenden för politiskt deltagande med medlemskap i ett parti som främsta markör. Studien genomfördes när 1994 års läroplan var rådande i grundskolan, där demokratifostran hade en primär plats i skolans mål och syfte.14 Studiens genomfördes på tre skolor med helt olika elevunderlag med avseende på
13 Grannäs, Jan, Framtidens demokratiska medborgare: om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2011,Uppsala, 2011. S. 19. 14 Ibid. S. 187.
11 socioekonomisk bakgrund. I resultatet av intervjuerna kan vi läsa att eleverna på alla
studerade skolor värdesätter kunskap och god utbildning, men hade olika synpunkter på vad som inte fungerade. Det fanns institutionaliserat elevinflytande i form av exempelvis elevråd, men tilltron till elevinflytandet och kunskap om vad demokrati innebar varierade stort.15 Studien var utformad som en fallstudie och intrycket är att Grannäs hade ambitionen att beskriva situationen kring demokratifostran på de utvalda skolorna.
Det som denna uppsats vill bidra med är att få en mer övergripande bild om institutionella förutsättningar finns för att kunna reproducera det svenska medborgarskapet genom att
studera alla läroplaner eller motsvarande. Skillnaden är också att Grannäs studie inte beskriver hur en ideal situation ser ut. I och med att analysen i denna uppsats utgår från ett ideal blir det lättare att påvisa brister i skolans roll på ett mer övergripande plan, inte bara i ett par fall.
2.1.2. Medborgarbildning i gymnasiet
En produktion som är relativt snarlik denna uppsats har författats av Johan Sandahl i en avhandling bestående av fyra artiklar som går under namnet Medborgarbildning i gymnasiet. Skillnaden mellan denna studie och Sandahls är att han är mer inriktad mot didaktiken, av naturliga skäl med tanke på hans lärarbakgrund. Utgångspunkten i Sandahls avhandling är skolans uppdrag att forma medborgare och tar avstamp vid folkskolans införande och kristendomsundervisningens roll att skapa normerande ramar. Intressant är att Sandahl ser nationalismens och nationalstatens intåg som en brytpunkt för kristendomsundervisningens framträdande och normerande roll. Skolan skulle istället mer explicit ena folket i de olika landskapen i en enad gemenskap. Dock använde sig Sandahl av källor med en diskurs om ”föreställd gemenskap”, vilket denna uppsats inte gör då gemenskapen betraktas som en förutsättning och något som i sig inte är föremål för kritik (”föreställd gemenskap” tolkas som ett kritiskt förhållningssätt).16 Sandahls fortsatte i sin inledning att beskriva historieämnets och samhällsundervisningens intåg och hur industrisamhället försköt historieundervisningens roll mot en medborgarbildande inriktning. Samhällsinslaget blev dock en fråga om fakta om
15 Grannäs, Jan, Framtidens demokratiska medborgare: om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2011,Uppsala, 2011. S. 193. 16 Sandahl, Johan, Medborgarbildning i gymnasiet: ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms
12 samhällets institutioner och socialt uppförande enligt Sandahl, vilket medförde att
samhällsundervisningen mer blev ett komplement till historieundervisningen.17 Bedömningen är att Sandahl tolkar nödvändiga kunskaper om medborgarskap i en mer nutida kontext medan denna uppsats väljer att betrakta skolans innehåll utifrån den kontext de uppstod i, samtidigt som sociala institutioner betraktas som något tidsneutralt men vars innehåll kan variera. Att inte blanda in dagens syn på vad som är nödvändig kunskap bygger på att dagens normer nödvändigtvis inte behöver vara de mest optimala.
Sandahls syfte med sin studie var att undersöka samhällskunskapens och historieämnets roll i elevernas medborgarutbildning. De konkreta frågeställningarna i Sandahls delstudier inriktar dels på att finna tankeredskap i skolämnena och undersöka om dessa är applicerbara i livet som medborgare. Sandahl andra delstudie syftade till att undersöka resonemangen mellan lärare och elever om relationen mellan politiskt deltagande och ämneskunnande i
samhällskunskap. Den tredje delstudien inriktade sig mer mot skillnader och likheter mellan ämnena med nedslag i innehåll som berör ämneskunnande och medborgarbildning. Den fjärde delstudien hade som syfte att undersöka elevernas egna tankar kring vad som är viktigt i den svenska demokratin och dess framtid.18
Sammanfattningsvis liknar temat i ett par av Sandahls artiklar temat i denna uppsats.
Skillnaden är dock fortfarande markant i teoretisk utgångspunkt och metod med den naturliga följden att resultaten skiljer sig åt mellan denna uppsats och Sandahls avhandling.
2.1.3. Läroplanernas och skolkunskapernas politiska dimension
Tomas Englund genomförde på 1980-talet en studie som några år senare översattes till svenska med titeln Läroplanernas och skolkunskapernas politiska dimension. Englunds ambition verkar ha varit att fånga en mängd olika teman. Exempel på teman är
läroplansteoretiska perspektiv i den medborgerliga och politiska bildningen, i en industrikapitalistisk demokratikontext. Englund ville också studera vad han kallade underliggande determinanter, det vill säga explicita och implicita principer i
17 Sandahl, Johan, Medborgarbildning i gymnasiet: ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms
universitet, Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2015,Stockholm, 2015. S. 13f.
13 undervisningsinnehållet, och han ville också studera utbildningskonceptioner. Englund
genomförde studiens övergripande teman på en mängd olika sätt och att sammanfatta hela studien hade upptagit för stor plats i denna uppsats. Vad som observerats är att Englund verkar ha utgått från ett kritiskt perspektiv och ett klassperspektiv.19
Likt denna uppsats, om än i andra ordalag, ville Englund studera determinanter i skolans styrdokument, som i denna uppsats är de sociala institutionerna och medborgarskapsidealet i undervisningsinnehållet. Skillnaden mellan Englunds studie och denna uppsats är att
utgångspunkten för denna uppsats inte är kritisk i första hand. Kritiken som denna uppsats ger vid studier av läroplaner och dylikt är snarare vid avsaknad av det Englund kallade
determinanter (även om denna studies determinanter är av annat slag än Englunds), inte att kritisera dolda och underliggande mål i skolans innehåll som ett självändamål.
2.1.4. Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle
Emmy Jonasson Ring har i sin licentiat undersökt samhällskunskapens roll i samhället. I egenskap av lärare är det inget märkligt att hon har ett didaktiskt perspektiv i sin studie, men det intressanta är skillnaden mellan hennes betraktelsesätt av medborgarskap jämfört med denna uppsats. Medborgarskapet i Jonasson Rings studie lägger sin tyngdpunkt i det demokratiska deltagandet och är i hennes studie något som utgår från gemenskapen som definieras av rättigheter, skyldigheter, identitet men även deltagande. Författaren utgick främst från Gerard Delanty och två olika medborgarskap: dels marknads- och statscentrerat medborgarskap som Jonasson Ring säger utgörs av nationalitet och det rent formella medlemskapet vilket delvis påminner om det kommunitaristiska. Det andra
medborgarskapsidealet var det så kallade substantiella som utgörs av deltagande, vilket delvis kan sägas påminna om både det kommunitaristiska och liberala medborgarskapet. Jonasson Ring utgick ifrån att individualism automatiskt medför deltagande. Det finns även en stark prägel av Anthony Giddens teorier om den informella demokratin i form av diskussioner och kritiskt tänkande.20
19 Englund, Tomas, Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension, Daidalos, Göteborg, 2005. S. 30f. 20 Jonasson Ring, Emmy, Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle: medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Samhällskunskap, Karlstads universitet,
14 Jonasson Rings studie är på många sätt lik andra studier i syn på medborgarskap, framförallt i fråga om vad som utgör medborgarskap. Demokratin är i hennes studie på förhand given och det centrala, det är där Jonasson Rings studie och denna uppsats allra tydligast skiljer sig åt. Denna uppsats ser inte medborgarskap i första hand som en fråga om demokrati, dessutom måste det finnas något gemensamt i grunden mellan medborgarna i en demokrati för att demokratin ska vara möjlig.
2.2. Uppsatsämnets kontext
Med tanke på att det knappt finns någon nyare forskning som studerar sociala institutioner i skolan, med ett medborgarskapsideal som utgår ifrån det gemensamma, har uppsatsens problemformulering och dess relevans varit svår att formulera på ett sätt som gör den tydlig. Möjligen kan det bero på att Sverige är ett land där diskussioner om vad som är svensk kultur tenderar att bli mediestoff eller politikerstoff där frågan bryts ned till den grad att ämnet urvattnas, det reduceras till ett slags tabu. Ledarskribenten Ivar Arpi beskrev problematiken målande för knappt två år sedan i Svenska Dagbladet:
”En av dem som jag har pratat mest med om identitet och svenskhet genom åren är författaren Qaisar Mahmood, till vardags avdelningschef på Riksantikvarieämbetet. Vi lärde känna varandra när vi båda deltog i en paneldebatt om kulturarv och främlingsfientlighet på Historiska museet i början av 10-talet. Min poäng där var att intellektuella och politiker i sin
iver att vara inkluderande ibland har gått så långt att de förnekar att det ens finns en svenskhet att inkluderas i.
Ett par klassiska exempel på det är Fredrik Reinfeldt besökte Ronna och sade att ”Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.” Eller när Mona Sahlin påstod
att det inte fanns någon svensk kultur. När Fredrik Reinfeldt pratade om ”etniska svenskar mitt i livet” blev upprördheten stor över att han ens påstod att det fanns något som kunde kallas etniska svenskar. Men om svenskheten är helt tom, vad betyder ens integration då?”21
Det som Arpi lyckades sätta ord på var att diskussion om svensk kultur, som en del i att bli medborgare, har varit tabu under lång tid. Om ledande politiker betraktar kulturen i sitt eget
15 land på det sätt som Arpi beskrev i sin ledare, så lär även forskares och människors
uppfattningar delvis vara densamma på många håll. Att sedan i en masteruppsats utan kvantitativ data och kvalitativa intervjuer besvara frågeställningar med hjälp av teorier av ett helt annat slag än den tidigare forskningen har varit en diger utmaning. Men efter Arpis ledare har andra, troligen oberoende av Arpis ledare, lyft vikten av det gemensamma och det som binder ihop människor i ett samhälle. Bland många etablerade forskare har det alltid varit ett faktum att gemensamma normer och ramar är väsentliga i ett samhällsbygge. Ett exempel är ett samtal om det gemensamma i ett avsnitt av podcasten Filosofiska rummet som ges ut av Sveriges Radio. I avsnittet med rubriken Bildning samtalar idéhistorikern Sverker Sörlin och filosofen Åsa Wikforss om grunden till ett nytt bildningsbegrepp som inbegriper både kunskap och värderingar med potential att bilda ram till en samhällsgemenskap. Både Sörlin och Wikforss ser det som ett bekymmer att gemensamma ramar, jämfört med tidigare, för en undanskymd tillvaro och att detta gör det svårt att föra samtal och kommunicera människor emellan.22
Från politiskt håll har exempelvis Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch lyft tankar om normer och det gemensamma. Så här löd ett segment i hennes tal på Kristdemokraternas riksting 2019:
”Normerna är med oss hela tiden och rör oss till att inte bara avstå det som lagen förbjuder – utan också göra det som moralen påbjuder [egen avgränsning av orginaltext]… Hur når vi
då dit? Hur kan vi bidra till uppbyggandet av goda normer och tillit? Hur stärker vi vår samhällsgemenskap? Svarets kärna menar jag finns i den slogan vi gick till val på förra året.
Vi måste skapa ett Sverige man kan lita på. Det absolut första vi måste göra är att se till så att staten löser sina uppgifter. För vad händer när staten inte kan garantera tryggheten eller välfärden? Jo, människor måste kompensera. Man börjar ändra i sina liv och ta andra beslut ”utifall att”. Tilliten avtar. Människors praktiska frihet minskar. Man tar beslut som kan vara
logiska för en själv men som i grunden är ineffektiva eller till och med sliter på samhället.”23
Utifrån hur Ebba Busch beskrev sin problembild blir intrycket att frågan har legat i någon form av dvala inom politiken och framstår nästan som en ny idé.
22 https://sverigesradio.se/avsnitt/1428193. Hämtat 2020-03-11 15.20.
16 Denna kontext kring det gemensamma från det mediala och politiska skrået, ihop med vad som observerats från forskningen, har gemensamt format temat i uppsatsen som ska fylla det tomrum som forskningen inte fyllt.
2.3. Sammanfattning och problembild
Sammanfattningsvis finns det ett flertal studier med liknande teman, dock är
utgångspunkterna, teorierna och metoderna jämfört med denna uppsats av ett helt annat slag. Den tidigare forskningen har främst varit fallstudier men att det även finns forskare som Englund där ett helhetsgrepp tagits om skolans uppdrag, på ett teoretiskt plan.
Problemformuleringarna är allt som oftast av beskrivande slag men de teoretiska
utgångspunkterna är oftast kritiska. I en del fall har forskningen utgått från ett elevperspektiv, men då de är fallstudierna kan resultaten sällan generaliseras.
Denna uppsats vill utgå ifrån att skolan är en del av Sveriges och kommunernas
förvaltningsapparat. För att Sverige stat och samhälle ska existera stabilt och i harmoni med sina medborgare, och medborgare emellan, behöver skolan betraktas därefter. Att studera skolans reproduktion av medborgarskap utifrån ett elevperspektiv eller att rättigheterna föregår skyldigheterna är i denna uppsats mening något som måste problematiseras. För att det ska vara möjligt att garantera medborgare och framtida medborgare sina rättigheter måste staten och dess medborgare ha ett samförstånd kring gemensamma ramar, därmed ska skolans roll i detta undersökas. Hur detta ska gå till redogörs i nästa kapitel.
17
3. Teoretiska utgångspunkter
För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar följer i detta kapitel uppsatsens teoretiska ramar som formar empirins innehåll. Teorierna har dels valts ut med hänsyn till att det är ett statsvetenskapligt arbete men också utifrån den kunskapslucka som tidigare forskning inte täckt.
Vi inleder med medborgarskapets grunder, därefter avsmalnas medborgarskapet till den liberala och kommunitaristiska skolan som valts ut för att kunna besvara uppsatsens
frågeställningar. Efter utläggningarna om de utvalda medborgarskapsidealen tillkommer en teoretisk redogörelse för sociala institutioner och vad denna uppsats avser med de olika institutionerna. Efter att de teoretiska ramverken redogjorts förs en diskussion om varför denna uppsats väljer att tala om sociala institutioner och det gemensamma i allmänna ordalag istället för att undersöka svenskhet, som kan tänkas ligga nära till hands som någon form av tema.
3.1. En introduktion om medborgarskapets grunder
Nedan följer en redogörelse för Rousseaus filosofi kring vad som utgör ett medborgarskap. Att just Rousseau valts ut bygger på att hans synsätt på sätt och vis överensstämmer med denna studies frågeställningar och dess grundläggande syn för vad ett medborgarskap betyder och utgörs av för ett samhällsbygge.
Utgångsläget i tillvaron är enkelt uttryckt en oreda, människan ger därefter bort en del av sin autonomi för allas bästa, men detta kräver vissa förutsättningar som redogörs nedan.
”Hur ska man finna en form av sammanslutning som med hela den gemensamma styrkan försvarar och beskyddar varje enskild medlem till person och egendom, en form där var och
en förenar sig med alla de övriga men ändå bara lyder sig själv och förblir lika fri som förut?”24 – Jean-Jacques Rousseau
Jean-Jacques Rousseaus lösning på ovanstående samhälleliga grundproblem var
samhällsfördraget vars formella innehåll bestäms av dess syfte. Samhällsfördraget var i sin
24 Rousseau, Jean-Jacques, Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder, Natur och kultur, Stockholm, 1994.
18 grund en tyst överenskommelse där dess innehåll möjligen inte uttalades fullt ut och om samhällsfördraget bröts skulle alla individer återgå till vad Rousseau kallade naturliga rättigheter. Men om samhällsfördraget skulle brytas och alla individer tar friheter i anspråk avstår individerna samtidigt de friheter som garanterades av samhällsfördraget.25 Även om denna uppsats inte kommer utgå från Rousseaus läror i sin helhet så finns det vissa punkter i hans syn på samhället som är värda att ta i beaktande.
Essensen i Rousseaus samhällssyn verkar vara att samhällsfördraget i grund och botten är en fråga om att medborgare avstår sina, så kallade, naturliga rättigheter och sitt egenintresse för gemenskapens fortbestånd. Principen bakom samhällsfördraget är att villkoren är densamma för alla och att ingen medborgare ”betungar för de övriga” och skulle någon så att säga göra sig till sin egen domare och gör anspråk på egna rättigheter blir samhällsfördraget
meningslöst.26 En retorisk fråga blir här om sociala institutioner kan vara av nytta för att knyta samman människorna, i syfte att skapa den gemenskap som gör det möjligt att ingå i ett samhällskontrakt? Om statsvetaren Bo Rothstein skulle få frågan så skulle han sannolikt svara jakande, då han hävdar att gemensamma normer och ramar är nödvändiga för att en
samhällsstruktur ska kunna upprätthållas stabilt.27
Rousseaus uppfattning om relationen mellan medborgare och stat kan rimligtvis betraktas som ett ideal. Samtidigt nämnde inte Rousseau symboliska och moraliska institutioner särskilt ofta eller något som påminner om det gemensamma som finns latent, som enligt Peter Hall och Rosemary Taylor lyfter som viktiga företeelser för att skapa mening och ramar för vad som är socialt acceptabelt.28 Det som Rousseau möjligen tog fasta på i form av sociala institutioner var mekanismerna som upprätthåller ett samhällsfördrag. Utifrån Rousseaus formuleringar
25 Rousseau, Jean-Jacques, Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder, Natur och kultur, Stockholm, 1994.
S. 28f.
26 Ibid.
27 Rothstein, Bo, Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 3. uppl., SNS förlag,
Stockholm, 2010. S. 175.
28 Hall, Peter A., Rosemary C. R. Taylor, and Rosemary C.R. Taylor. 1996. “Political Science and the Three New Institutionalisms.” Political Studies 44 (5): 936–57. doi:10.1111/j.1467-9248.1996.tb00343.x.
19 verkar det som att även han ansåg att det krävdes normer, i varje fall en moral, i att hedra ett samhällsfördrag för att den skulle bli meningsfull.
3.2. Medborgarskap – enligt den liberala skolan
Vad innebär det då att vara medborgare, vad medför ett medborgarskap? Dessvärre finns det inget universellt svar och Rousseaus synsätt som redogjordes tidigare var egentligen bara ett av många perspektiv.
Den liberala skolan är ett annat perspektiv, dess syn på medborgarskap kretsar kring att individens frihet, och garantin av den, institutionaliseras. Statens relation till individen inom liberal teori liknas enligt Peter H. Schuck vid en sjukdom, vars enda botemedel är ett starkt och vaksamt civilsamhälle. Inom liberalismen tas det för givet att staten hela tiden eftersträvar att utöka sin makt över medborgare, med egennytta som drivkraft.29
I och med att denna studie utgår ifrån att gemenskapen är nödvändig kan en motfråga till det liberala medborgarskapet vara: hur ska rättigheterna skyddas om inte genom gemensamma ansträngningar och vad säger att medborgarna själva inte har egenintressen? Charles Taylor, en förgrundsgestalt inom teoribildningen kring medborgarskap, har enligt Beckman
ståndpunkten att det liberala medborgarskapet missar just det att det krävs ett samhälle som
29 Schuck, Peter H., Liberal Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 136.
Naturtillståndet
Samhällsfördrag • Lika villkor
• Villkoren respekteras Samhällsfördrag
• Lika villkor eller olika villkor • Villkoren bryts
• Återgång till naturtillstånden
Figur 3 - Sammanfattande modell över förutsättningar för ett lyckat samhällsfördrag enligt Rousseaus teori. När ett samhällsfördrag ingås men bryts av olika skäl återgår allting till naturtillståndets oreda (från svart cirkel till röd och tillbaka till svart), men respekteras alla villkor kan samhällsfördraget upprätthållas (från svart cirkel till grön).
20 tillåter individen att vara fri. För att kunna fortsätta vara fria individer måste det vara en plikt för medborgarna att skydda samhället, vilket innebär att den fria medborgaren genast fått sin frihet kringskuren. Enligt Taylor kan inte absolut frihet uppnås om inte skyldigheten att verka för frihet samtidigt finns. Människan befinner sig enligt Beckman alltid i, och är formad av, sociala relationer. Ideal och värderingar utformade av politiken måste därmed utgå ifrån detta vilket gör att idéer om individen inte kan komma först. Vad som är rätt eller fel handling utgår ifrån idéer om vad som är gott och det bestäms till viss del av samhällets strukturer. Detta är ofrånkomligt då moralisk neutralitet är omöjligt, samtidigt är läran om vad som är gott knutet till en specifik kultur. Vissa saker som är av godo i exempelvis Sverige är inte nödvändigtvis av godo på andra platser i världen.30 Taylor skiljer sig markant från Rousseau som anser att människans frihet är av naturen given och att individen sedan ger upp en del av sin frihet. Dock blir slutsatsen här att Taylor trots allt har en tyngre poäng än Rousseau som samtidigt säger att varje individ med sina naturliga rättigheter skulle vara sin egen domare om det inte vore för samhällsfördraget.31 Framförallt nämner inte Rousseau faktumet att människor nästan alltid befinner sig i ett socialt sammanhang.
Bland liberalismens mer kända filosofer finner vi John Locke vars utgångspunkt var människans inre förnuft. Locke ansåg att alla människor vid födseln var begåvade med ett förnuft, med vilken de tar beslutet att lämna sitt naturliga tillstånd och inträda
samhällsgemenskapen. Locke ansåg inte att frihet var detsamma som att slippa begränsande ramar av olika slag utan han erkände lagars makt, under villkoret att de var förutsägbara, ej godtyckliga, och att individen direkt eller indirekt gett sitt medgivande till dem. Locke fokuserade sin frihetssyn på ägande av egendom. Individerna i samhället kan därigenom definiera sig själva genom ägandeskapet och kan genom ägandeskapet relatera till andra. Med hjälp av ägandet kan individen bygga välstånd för sig själv.32
Kan en individ avstå från att träda in i samhällsgemenskapen? Idag finns förvisso stora möjligheter att flytta till ett annat samhälle, men att avstå ett inträde på grund av exempelvis missnöje med att leva utifrån regler och normer måste i det närmaste betraktas som omöjligt. Även inom den liberala skolan finns det anhängare av olika inriktningar där de negativa
30 Beckman, Ludvig. “Charles Taylor Och Den Sociala Tesen. Är Kommunitarism Förenlig Med Liberalism?”
Statsvetenskaplig tidskrift. 1997.
31 Rousseau, Jean-Jacques, Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder, Natur och kultur, Stockholm, 1994.
S. 28f.
32 Schuck, Peter H., Liberal Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 133.
21 liberalerna är av åsikten att individer har rätt att bli lämnade ifred från statlig inblandning för att kunna uppnå individuella livsmål på egen hand. Positiva liberaler är istället av åsikten att statens roll ska vara att tillgodose det som krävs för att individen ska kunna leva ett fritt liv fullt ut, exempelvis inkomst, vård och utbildning.33 Om statens enbart ska garantera
grundläggande behov innebär det ändå att individen underordnar sig det samhälle som denne befinner sig inom.
John Stuart Mill, en annan filosofisk förgrundsfigur inom liberalismen, utvecklade Lockes tankegångar. Mill ansåg att staten och individen var varandras motpoler. Även om staten genom upprätthållande av lagstyre och allmännytta kan förbättra individers liv, så kan inte risken för korruption och maktmissbruk frångås vilket gör individers egen förmåga och privata aktörer till mer önskvärda inslag.34. Korruption och maktmissbruk finns alltid som en överhängande risk vilket gör Mills tankegångar rimliga. Men det ska också tilläggas att utan ömsesidigt förtroende kommer samhällets transaktionskostnader att bli för höga vilket gör reproduktion av exempelvis normer viktiga som Rothstein hävdar.35
Idag är inte staten den enda aktören som kan ha en relation till medborgare. Sedan andra världskriget har även ett flertal överstatliga organisationer tillkommit med befogenhet att formulera rättigheter och åsidosätta medlemsstaters egna lagar. Flera av dessa överstatliga organisationer har växt och fått befogenheter till den grad att det kan talas om ett
internationellt civilsamhälle. Oftast är rättigheterna som formuleras av överstatliga organisationer redan en del av medlemsstaternas nationella lagstiftning och det är oftast medlemsstaterna som upprätthåller rättigheterna och utfärdar sanktioner mot överträdelser. I vissa fall har dock överstatliga organisationer regelverk som står i strid med enskilda
medlemsstaters lagstiftning, vilket skapar en situation där lojalitetsband gentemot en stat utmanas av en organisation utan nationell förankring.36
Klassisk liberal teori kan sammanfattningsvis sägas kretsa kring många saker men dess allra viktigaste princip i fråga om synen på medborgarskapets utgångspunkt är att individens liv
33 Schuck, Peter H., Liberal Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 132.
34 Ibid. S. 134.
35 Rothstein, Bo, Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 3. uppl., SNS förlag,
Stockholm, 2010. S. 175.
36 Schuck, Peter H., Liberal Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 136.
22 inte ska störas av inblandning från staten. Medborgaren har rätt till integritet, yttrandefrihet, religionsfrihet och enligt Schuck finns det i liberal teori hela tiden ett mått av misstänksamhet gentemot statens utövande av makt över individer. Statens uppgift i liberal teori är att skydda individer från andra individers eventuella skadliga beteende gentemot varandra och
upprätthålla rätten till privatliv, fri marknad och dylikt.37
Det liberala medborgarskapet har uppenbara fördelar för den enskilde individen. I liberala samhällen är det fritt fram att bilda sig en egen uppfattning och leva i frihet. Genom att hålla statlig inblandning åtstramat har många liberala samhällen lyckats nå framgång och
välmående samt fred genom goda förbindelser gentemot andra stater. Men friheten innebär också att individen lämnas utan riktlinjer från statligt håll och i liberala samhällen där den individuella välfärden står i centrum så kan det tänkas att riktlinjer från social interaktion uteblir också. Detta leder till att individen får möjligheten att utforma sitt eget medborgarskap vilket ger denne möjligheten att vara helt passiv trots att ett liberalt samhälle förutsätter aktiva
medborgare som motverkar krafter som vill implementera förändringar som är oönskade.38
Med liberala samhällen medföljer ofta en liberal syn på marknad vilket ofta medför att den fritid som medborgaren har i högre grad jämfört med kommunitaristiska samhällen ägnas åt aktiviteter som ökar ens välfärd och konsumtion istället för politik och andra sociala
aktiviteter.39
Oavsett hur mycket liberalt medborgarskap som önskas, så förefaller det vara så att liberalism alltid utgår ifrån att det finns en stat. Vilken filosof, författare eller forskare som än studeras tar alltid hänsyn till att det finns en stat eller en nation. Så länge som det finns en
övergripande statsapparat iblandad kommer det finnas gemensamma regler och mål, vilket kräver någon form av moral och lojalitetsband av sociala slag. Hade inga normerande institutioner funnits hade det rent teoretisk inte gått att upprätthålla statsapparaten då transaktionskostnaderna återigen varit för höga, någonstans måste de sociala institutionerna reproduceras – skolan.40
37 Schuck, Peter H., Liberal Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 134.
38 Ibid. S. 137. 39 Ibid. S. 132.
40 Rothstein, Bo, Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 3. uppl., SNS förlag,
23
3.3. Kommunitaristiskt medborgarskap
I motsatsförhållande till liberalismens fokus kring individen och dennes rättigheter finns anhängare av kommunitarismen som istället utgår ifrån det gemensamma. Med det
gemensamma avses enligt Gerard Delanty gemensamma kulturella värden och traditioner. Syftet med kommunitaristernas gemenskap är enighet och konflikten står gentemot avsaknad av enighet om så är fallet. Kommunitarismen har sitt ursprung i konservatismen och närmare bestämt funktionalismen. Anhängare av kommunitarism föredrar att prata om ”gemenskapen” hellre än ”samhället” som de menar är ett begrepp som står för en fragmentiserad värld där strukturerna är rationella, intellektuella och individualiserade.41
Kortfattat är de mest grundläggande teorierna inom kommunitarism förkroppsligande av gemenskap genom en ömsesidig känsla av kulturell ordning som uppnås genom konsensus och harmoni. Liberala kommunitarister anser dock att gemenskapen bygger enbart på kultur
41 Delanty, Gerard. Communitarianism and Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 160.
Liberalt medborgarskap
Staten:
Negativ liberalism
-Ett hinder för
individen
Positiv liberalism
-garant för rättigheter
Styrkor:
Grund för
demokrati, fri
åsiktsbildning, tillit
till individen
Svagheter:
Få eller inga
grundtankar kring
hur individens lycka
ska implementeras
och bibehållas
24 och avfärdar teorier som knyter medborgarskap till individualism och kontrakt vilket skiljer de liberala kommunitaristerna från liberaler. Men liberala kommunitarister avfärdar även socialdemokratins kollektivism och förordar istället det privata som utgör det liberala i liberal kommunitarism.42
Gemenskap ligger enligt kommunitarismens grunder i något djupare än den politiska staten och det som ibland kallas det moderna samhället. Enligt många ligger kittet till gemenskapen i en social ontologi som allt som oftast beskrivs genom kulturella termer. Kommunitarister är också av åsikten att den politiska gemenskapen ofta slår rot i en redan rådande kulturell gemenskap vilket är nödvändigt då ingen politisk konstruktion kan långsiktigt upprätthålla normativa band mellan medborgarna och mellan medborgarna och det politiska samhället. Detta skapar en motreaktion till vad som ofta betraktas som det ”moderna” där individen står i centrum och liberala värden som i grunden har en marginell förståelse för gemenskap.
Kommunitarister hävdar att medborgarskap är knutet till en kulturell gemenskap medan liberaler anser att medborgarskapet är knutet till individen själv, att den politiska
gemenskapen är en produkt av sina medborgare. Delanty anser själv att kommunitarister inte utgör ett tillräckligt bra alternativ till den liberala synen på medborgarskap och menar att bägge teorierna bygger på olika men på många sätt lika normer kring vad som är viktigt i sociala processer.43 Denna teori kring denna form av medborgarskap kommer kompletteras med social-institutionellt perspektiv i avsnitt 3.5.
42 Delanty, Gerard. Communitarianism and Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 161.
43 Ibid. S. 160.
Kommunitarism
Viktiga bestånddelar
i samhällsbygget:
•Kultur •KonsensusStyrkor
•Enighet •Gemenskapen starkare än samhälletSvagheter
•På många sätt likliberalismens syn på vad som är viktiga normer och löser möjligen inte de problem som liberalismen inte kan lösa
25
3.4. En diskussion om valet av medborgarskapsideal
Det finns ett flertal olika medborgarskapsideal förutom den liberala och den
kommunitaristiska som hade kunnat tjäna som teoretisk utgångspunkt i denna uppsats. Ett av dessa alternativ till medborgarskapsideal är det sociala medborgarskapet där en av de främsta tänkarna var Thomas Humphry Marshall. Marshall utgick ifrån vad som svåröversatt kallas ”civic citizenship” och politiskt medborgarskap. ”Civic” eller ”civil Citizenship” utgick ifrån grundläggande rättigheter som religionsfrihet, åsiktsfrihet och dylikt i samhällskontraktet mellan medborgaren och staten, vilket får betraktas som det medborgarskap vi finner i upplysningsfilosofin. Definitionen är i vilket fall snarlik Rousseaus filosofi om
medborgarskapet och samhällskontraktet. Politiskt medborgarskap är däremot en fråga om rösträtt och rätten att ställa upp i val som enligt Helene Jacobsson Pettersson kom till efter ”civic citizenship”. Enligt Jacobsson Pettersson är det definierandet av det sociala
medborgarskapet en form av social-liberalt tillägg till ”civil citizenship” och det politiska medborgarskapet. Socialt medborgarskap tar sikte på medborgarens rätt till välfärd, välfärd betraktas som en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig rättigheterna i ”civil citizenship” och det politiska medborgarskapet. Medborgaren ska garanteras ett definierat minimum för att sedan kunna förverkliga sig själva. En observation är att det sociala medborgarskapet
påminner mycket om positiv liberalism vilket är lägligt då Jacobsson Pettersson själv ser Marshalls teorier som ett social-liberalt tillägg i medborgarskapet. Dock förefaller det vara så att socialt medborgarskap i högre grad än det liberala medborgarskapet inriktar sig på
människors rättigheter och i mindre utsträckning relationen till staten och det gemensamma.44 Med tanke på Sveriges omfattande välfärdssatsning under andra hälften av 1900-talet som mycket möjligt präglade minst ett styrdokument i skolan, så borde det sociala
medborgarskapet utgöra en teoretisk grund för att kunna förstå empirin. Men det ingår inte i uppsatsens syfte att förstå medborgarskapet i skolans styrdokument som en fråga om rätten till välfärd, syftet är att undersöka det gemensamma och dess roll i ett samhällsbygge vilket det sociala medborgarskapets grundläggande teori inte räcker till för. Bedömningen är att det
44 Jacobson Pettersson, Helene, Creating social citizenship: young people, ethnicity and participation in a
Swedish local context, Linnaeus University Press, Diss. (sammanfattning) Växjö : Linnéuniversitetet,
26 liberala medborgarskapsidealet och kommunitarismen har bredare ramar och tar tydligare fasta på det gemensamma.
4.5. Sociala institutioner
Medborgarskap rymmer som bekant en mängd olika komponenter, studien avser att fördjupa sig i det som betraktas som det kommunitaristiska medborgarskapets mekanismer – de sociala institutionerna. I denna uppsats kommer sociala institutioner ibland att benämnas som ”det
gemensamma”, för enkelhetens skull beroende på sammanhang.
Sociala institutioner som begrepp i denna studie har hämtats från sociologisk institutionalism. Teorin uppstod inom forskningen kring organisationer men lämpar sig väl för denna uppsats som teoretisk utgångspunkt för hur ett folk genom utbildningsväsendet knyts till sitt samhälle och land.
Sociologisk intitutionalism i sig kan beskrivas som en gren ur institutionalismen. Andra grenar ur institutionalismen är exempelvis rational choice där kalkylerande individers handlingar står i centrum. Rational choice och dess mekanismer bedöms inte räcka till för denna uppsats då den sträcker sig enbart till konkreta strukturer som bygger på lagar och sanktioner mot oönskat beteende. Denna uppsats ämnar snarare att beröra den del av
människans handlingar som styrs av mer abstrakta företeelser som bygger på normer, kultur och myter. Därmed bedöms inte heller den historiska institutionalismen som lämplig som teoretisk utgångspunkt då den teoretiska utgångspunkten är mer inriktad mot att förklara varför en viss form av förändringar sker vilket inte heller är uppsatsens syfte, även om det kan framstå så men inte lika ingående som en studie med historisk institutionalism skulle kräva. 45 Anhängare av sociologisk institutionalism och dess sociala mekanismer hävdar att mycket av institutioners procedurer bygger på kulturella normer vilket betyder att de inte alltid är dem mest effektiva handlingarna. De kulturella normerna springer ur myterna och ceremonierna som omger samhällen eller organisationer. En annan fördel är också att definitionen av som räknas som en institution blir bredare. Förutom normer, kultur generellt, myter och
ceremonier räknas även symboler och de kognitiva handlingsmönstren hos aktörer in. Teorin
45 Hall, Peter A., Rosemary C. R. Taylor, and Rosemary C.R. Taylor. 1996. “Political Science and the Three New Institutionalisms.” Political Studies 44 (5): 936–57. doi:10.1111/j.1467-9248.1996.tb00343.x.
27 kan beskrivas som en normativ dimension av institutioners inverkan, en nyare beskrivning är att de sociala institutionerna ger aktörer en mall för att tolka det som sker framför oss. De sociala institutionerna ger oss också ramar för hur vi ska handla vilket kan betraktas som moral, men det ger oss även ramar för hur vi tänker. De kognitiva, det vill säga mentala, ramarna ger aktörer en identitet, mening och en självuppfattning.46
Sverige betraktas i allmänhet som ett stabilt land och den upplevda korruptionen är låg.47 Bedömningen är också att Sverige omöjligt skulle ha ett gott anseende som rättsstat om det exempelvis inte vore för normer som säger att vår lagbok ska styra.48 Dessa normer uppstår genom institutioner enligt Rothstein och allt börjar med historisk kulturella normer som leder till upprättandet av politiska institutioner. De politiska institutionerna formar ett politiskt beteende som ger strategiska handlingsmönster hos de styrande, som leder till nya politiska institutioner och med tiden nya normer.49 Människan agerar genom normer inte enbart efter sin egen nyttomaximering utan även utifrån sin inre moral för det allmänna bästa, till den grad det gör nytta för individen själv åtminstone. Det villkorliga samtycket som den dubbla
nyttofunktionen ibland kallas är av största vikt för varje stat och samhället då kostnaderna som skulle uppkomma i den extrema situationen där alla enbart ser till sitt bästa skulle vara av enorma proportioner.50
46 Hall, Peter A., Rosemary C. R. Taylor, and Rosemary C.R. Taylor. 1996. “Political Science and the Three New Institutionalisms.” Political Studies 44 (5): 936–57. doi:10.1111/j.1467-9248.1996.tb00343.x.
47 https://www.transparency.org/cpi2019?/news/feature/cpi-2019. Hämtat 2020-04-07 kl. 13.57.
48 https://worldjusticeproject.org/our-work/research-and-data/wjp-rule-law-index-2020. Hämtat 2020-04-07 kl.
14.01
49 Rothstein, Bo, Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 3. uppl., SNS förlag,
Stockholm, 2010. S. 172f. 50 Ibid. S. 175. Önskvärt beteende Ceremonier och kultur Myter och berättelser Normer och kognitiva handlingsmönster
Figur 6 - Förenkling av mekanismerna bakom socioloisk institutionalism
28
3.5. En fråga om svenskhet?
En bedömning som gjordes tidigt i uppsatsarbetet är att uppsatsen inte borde utgå ifrån någon form av idealtypsmodell med utgångspunkt i svenskhet ur ett etniskt-kulturellt perspektiv. Bedömningen var att det fanns en överhängande risk att analysprocessen skulle fastna redan i stadiet där svenskt eller svenskhet ska definieras, det finns för lite underlag till en
vetenskapligt hållbar definition. Mängden litteratur som behandlar vad som konkret är svenskt är obefintlig och det material som finns är av kritisk art där forskare och författare inte ens försöker göra en beskrivning utan bygger sitt innehåll helt på den kritiska debatten. En lösning hade kunnat vara att bygga en definition helt från grunden med ny empiri, dock finns inte utrymmet och tiden till detta i denna uppsats. Slutsatsen som gjordes utifrån de nämnda förutsättningarna är att reproduktion av ”svenske medborgaren” och medborgarskapets anknytning till Sverige sker genom undervisningsinnehåll som berör folkkultur, svensk historia, samhällsundervisning i en svensk kontext eller genom att all undervisning har som målsättning att fostra eleverna in i utvalda normer. Att ha denna utgångspunkt istället för en idealtypsmodell som bygger på ”svenskhet” kan appliceras på vilket land som helst då teorierna om medborgarskap och sociala institutioner i sig är objektiva.
29
4. Idealtypsanalys, studiens avgränsningar och nyckelbegrepp
Med de teoretiska ramarna klargjorda kommer vi i detta kapitel stifta bekantskap med studiens metod som valts ut utifrån uppsatsens syfte, med exempel på studier där metoden använts samt metodens styrkor och svagheter. Studiens avgränsning kommer därefter att redogöras och kapitlet avslutas med en operationalisering av begrepp.
4.1. Idealtypsanalys – Ramar för att studera ramar
Idealtypsanalys utgår ifrån ett på förhand uppbyggt ideal som utgör mätpunkt för analys av olika objekts överensstämmelse med det uppbyggda idealet.51 Som det sades under rubriken
Teoretiska utgångspunkter så kommer inte idealet i denna studie utgöras av konkreta
egenskaper som ska beskriva någon form av objektiv svenskhet. Istället fokuserar uppsatsen på förekomsten av sociala institutioner av kulturellt slag i styrdokumentens innehåll, vad som avses med kultur återkommer vi till senare i detta kapitel.
Idealet som idealtypsanalysen bygger på är med andra ord förekomst av sociala institutioner med ett kulturellt tema men uppsatsen studerar inte innehållet i dessa kulturella institutioner mer än att avgöra om innehållet är av kulturellt och traditionellt slag eller mer
värdegrundsladdat. Värdegrunder, som också skulle kunna vara sociala institutioner, som demokrati, jämställdhet etc räknas inte med, i och med en viss definitionsproblematik i att räkna dessa värden som kultur.
Det kommer inte förekomma några fall av perfektion i idealtypsmodellen, men de i
litteraturen vanligast förekommande sociala institutionerna kan fortfarande utgöra ramar för det som behövs för att implementera grundläggande gemensamma och sociala ramar för alla invånare i Sverige.52 Återigen är det av vikt att det finns grundläggande sociala ramar i
samhället för att det ska finnas enighet mellan enskilda individer, det skapar också mening för individerna i samhället.53
51 McCabe, Helen. 2020. “Navigating by the North Star: The Role of the ‘Ideal’ in John Stuart Mill’s View of ‘Utopian’ Schemes and the Possibilities of Social Transformation.” UTILITAS 31 (3): 291–309. Accessed
February 10. doi:10.1017/S0953820819000074.
52 Ibid.
53 Hall, Peter A., Rosemary C. R. Taylor, and Rosemary C.R. Taylor. 1996. “Political Science and the Three New Institutionalisms.” Political Studies 44 (5): 936–57. doi:10.1111/j.1467-9248.1996.tb00343.x.
30 Enligt Helen McCabe är idealtypsanalysen lämplig i studier där syftet är att utvärdera hur önskvärt ett visst ideal är eller hur nära ett studieobjekt är sitt ideal eller utopi.54 Denna studie har delvis som syfte att slå fast hur stor överensstämmelse dagens och tidigare styrdokument har med uppsatsens idealtypsmodell. Det kan tyckas att idealtyperna som skolans
styrdokument ska mätas mot inte är särskilt specifika, men det är också meningen med metoden. Hade det istället varit en komparativ studie hade kraven på hur förekomsten av sociala institutioner ska mätas troligen varit större och studien hade sannolikt resulterat i att empirin kunnat ifrågasättas i fråga om mätningarna är konsekventa och tillförlitliga.
Dessutom hade empirin sannolikt blivit problematisk då uppsatsen utrymme inte hade räckt för att undersöka huruvida innehållet i läroplanerna haft vad som krävts för att reproducera medborgarskapet i social-institutionell bemärkelse, vilket hade gjort uppsatsens resultat intetsägande. Med idealtypsanalysen är det lättare att se förändring och kunna göra jämförelser utan att mätmetoder och dess felmarginaler tar för stor plats.55
Ett fall där idealtypsanalysen använts på ett i uppsatsens mening konstruktivt sätt är en studie av John Hudson och Stefan Kühner där utfall av policy har undersökts. Metoden applicerades på en rapport från UNICEF där barns välmående i rika länder mättes kvantitativt och
jämfördes. I och med att det var en kvantitativ undersökning utgick mätningarna från relativt specifika ramar till skillnad från denna uppsats som är av det kvalitativa slaget med färre studerade objekt och med stor variation i innehållet. Dock kommer denna uppsats att ta till sig en del saker från Hudson och Kühners studie. Författarna har börjat med att slå fast vilka beståndsdelar som ska ingå i idealtypsmodellen, vilket skedde innan empirin till denna
uppsats undersöktes. Därefter kalibrerade författarna de beståndsdelar som skulle ingå genom att exempelvis sortera bort extremvärden.56 I och med att denna uppsats inte undersöker det utvalda materialet kvantitativt blir detta steg problematiskt. Men då vissa av de sociala institutionerna som ingår i idealtypsmodellen har breda definitioner, exempelvis kultur, har det varit nödvändigt att slå fast vad som avses med exempelvis kultur innan undersökningen
54 McCabe, Helen. 2020. “Navigating by the North Star: The Role of the ‘Ideal’ in John Stuart Mill’s View of ‘Utopian’ Schemes and the Possibilities of Social Transformation.” UTILITAS 31 (3): 291–309. Accessed
February 10. doi:10.1017/S0953820819000074.
55 Kvist, Jon. 2007. “Fuzzy Set Ideal Type Analysis.” Journal of Business Research 60 (5): 474–81.
doi:10.1016/j.jbusres.2007.01.005.
56 Hudson, John, and Stefan Kühner. 2013. “Beyond Indices: The Potential of Fuzzy Set Ideal Type Analysis for Cross-National Analysis of Policy Outcomes.” Policy and Society 32 (4): 303–17.
31 påbörjades. Även medborgarskapet har behövt preciseras då begreppet kan betraktas på en mängd olika sätt inom varje vetenskap och med olika benämningar.
En svaghet som upptäckts med idealtypsanalys är att sociala institutioner kan förekomma, men inte vara särskilt konkreta i vad som avses i dess innehåll eller syfte. Ett exempel från uppsatsens empiri är att reproduktion av normer, mer eller mindre, förekommer i samtliga studerade dokument. Men ju närmare vi kommer nutid övergår normerna från att vara konkret formulerade och beröra social interaktion eller traditionella värden, till att mer beröra
förhållningssätt av mer värdegrundsladdat slag. Samtidigt finns det en viss korrelation mellan utvecklingen mot mer värdegrundsladdat innehåll med en utveckling mot mer flyktiga och otydliga formuleringar. Detta hade kunnat medföra att idealtypsmodellen skulle fungera sämre på läroplanerna efter grundskolans införande, men för att lösa problemet kommer det förekomma kommentarer kring innehållet som berör de sociala institutionerna. Även en bedömning av vilket medborgarskapsideal som uttrycks kommer att genomföras då det kan finnas många sociala inslag, men att skolan kan ha mål som är mer individcentrerade. Medborgarskapsidealets utveckling från kommunitaristiskt mot mer liberalt medborgarskap har också visat sig vara en utvecklingstendens från 1919 års utbildningsplan och framåt. En modell i form av en tabell har skapats för åskådliggöra det samlade resultatet för
idealtypsanalysen men resultatet kommer också att gestaltas i form av en skala som påminner om GAL-TAN som används av media och statsvetare för att gestalta parti-ideologi, se
exemplet nedan:
Figur 7 - Exempel på GAL-TAN-skala som utgjör inspiration för en liknande skala i denna studie (Källa: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-har-m-narmast-sig-sd-i-det-nya-politiska-landskapet hämtat 2020-06-08 14.50)
