Resultatet från idealtypsanalys

Nedan följer resultatet av idealtypsanalysen. De analyserade styrdokumenten redovisas kronologisk där 1878 års normalplan, det första styrdokumentet för folkskolan, är först ut. Alla styrdokument, förutom Lgr 2011, kommer redovisas på ett beskrivande sätt med koppling till uppsatsens teoretiska ramar med kortare utläggningar om kontexterna som låg bakom dokumentens utformning. Lgr 2011 kommer kompletteras med en mer utförlig utläggning om dess kompabilitet till uppsatsens idealtypsmodell och dess potential till att bedriva medborgarfostran.

63 _{Richardson, Gunnar, Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu, 7., rev. uppl.,}

Studentlitteratur, Lund, 2004. S. 51.

41

1878 års normalplan

1878 år normalplan är den första motsvarigheten till läroplan som tagits fram för rikets folkskolor sedan folkskolan blev obligatorisk några decennier tidigare. Carl Ivar Sandström pekar ut tanken om folkskolans potential som verktyg för det nationalistiska målet om ett patriotiskt folk som ett motiv bakom folkskolan.65

Jämfört med efterföljande läroplaner är inte detta dokument särskilt utförlig, merparten av innehållet tar upp undervisningsinnehåll med anvisningar. Det finns inget generellt mål av social slag angivet med vad kristendomsundervisningen ska åstadkomma, förutom sedlig och religiös fostran. Tomas Englund beskriver kristendomsundervisningen och senare

religionskunskapen som ett verktyg för reproduktion av värdegrunder där historieämnet så småningom fick en liknande och kompletterande roll.66 _{Englund menar att författare som} Herbert Tingsten kritiserat denna form av fostran, men det är oklart varför denna form av fostran betraktas som negativ.

Sandström omnämner också en historisk omständighet som enligt denna studies mening måste tas i beaktande – 1800-talets skiftesreformer och urbanisering. I och med storskiftet och enskiftet inom jordbrukssektorn sprängdes den uråldriga bygemenskapen på flera håll och med dem de lokala sedvänjor och traditioner som höll samman människorna. I och med att jordbruket fick ett överskott av arbetskraft flyttade en stor grupp människor till städerna.67 Skolans roll kan ur detta hänseende betraktas som en arena för att återskapa de sociala institutionerna från den gamla bygemenskapen som den nya sociala strukturen i städerna saknade.

Hittills har flera författare från tidigare forskning ofta tillskrivit folkskolan nationalistiska och sociala motiv. I studierna av de tidigaste läroplanerna har denna uppsats varit medveten om att många aktörer betraktat folkskolan ur dessa perspektiv, men sällan hittat konkret innehåll i styrdokumenten som faktiskt säger att det var skolans syfte att tygla folket eller att svenskar

65 _{Sandström, Carl Ivar, Utbildningens idéhistoria: om samhällsförändringarnas inflytande på undervisningens} mål och idéinnehåll genom tiderna i Sverige och utlandet, 3., omarb. uppl., Svensk facklitteratur, Stockholm,

1989. S. 130f.

66 _{Englund, Tomas, Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension, Daidalos, Göteborg, 2005. S. 82.} 67 _{Sandström, Carl Ivar, Utbildningens idéhistoria: om samhällsförändringarnas inflytande på undervisningens} mål och idéinnehåll genom tiderna i Sverige och utlandet, 3., omarb. uppl., Svensk facklitteratur, Stockholm,

42 skulle vara ett överlägset släkte. Åke Isling har ett annat perspektiv, han talar om problemet som dåtidens politiker såg i grupperna med lägst status på landsbygden. Isling ser folkskolans roll mer som en ekonomisk fråga än en social då han anser att det inte går att se några

ideologiska idéer bakom folkskolan. Genom reformer i jordbruket blev det ett överskott på arbetskraft, där överskottet utgjordes av statare, torpare och backstugesittare som ofta saknade resurser att byta levebröd. Dessa grupper hade behov av utbildning för de inte skulle bli konjunkturkänsliga i takt med att den ekonomiska strukturen mer och mer liknande dagens.68 Troligen stämmer alla perspektiv på ett eller annat sätt men det är viktigt att lyfta dessa olika synsätt då uppsatsen mening är att historieskrivningen kring vad den tidiga folkskolan skulle åstadkomma tenderar att bli inriktad mot just det nationalistiska. Men att betrakta den tidiga folkskolan ur ett ekonomiskt perspektiv gör det lättare att förstå varför de sociala

institutionerna lyser med sin frånvaro i styrdokumenten, liksom medborgarskapsideal.

Folkskolan behöver med andra ord inte vara en fråga om fostran till lydnad, nationalism eller för den delen reproduktion av medborgarskap och demokratifostran, det var en fråga om att ”omskola” de grupper som hade det sämst i fråga ekonomiskt kapital.

Historieämnets innehåll är kortfattat och skulle bara översiktligt beröra svensk historia med djupare nedslag i betydande personer och händelser, därefter följer endast metodiska

anvisningar utan redogörelser av konkreta syften eller mål av socialt slag. Dessutom står det uttryckligen att det rör sig om berättelser om historiska händelser vilket medför bedömningen att nationella myter och berättelser reproducerades.69 _{Utifrån vad som studerats i 1878 års} normalplan är slutsatsen att det lärdes ut svensk historia och att kristendomsundervisningen hade som mål att ge eleverna religiös och sedlig fostran.70 Sedlighet är utifrån Svenska Akademins Ordlista en fråga om moraliska normer, därmed görs bedömningen att syftet med kristendomsundervisningen, i sociala termer, var en fråga om reproduktion av normer och kognitiva handlingsmönster.71

68 _{Isling, Åke, Kampen för och mot en demokratisk skola 1 Samhällsstruktur och skolorganisation = [Social} structure and school organization], Sober, Diss. Stockholm : Univ.,Stockholm, 1980. S. 110f.

69 _{Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor [Elektronisk resurs], Stockholm, 1878}

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-898503. S. 26f.

70 _{Ibid. S. 43.}

43

1878 års normalplan

Sociala institutioner Hur formuleras innehållet? Medborgarskapsideal Hur stor plats tar den svenska kontexten?

Sedlig och religiös fostran, vilket tyder på reproduktion av normer och kognitiva handlingsmönster. Nationella myter och berättelser används som en del i undervisningen

Inte särskilt detaljerat men tydligt att det är institutioner av kulturellt och traditionellt slag.

Inget konkret som talar för något medborgarskap men då eleverna inte omnämns utifrån ett individperspektiv, i kombination med sedlig och religiös fostran, kan det tänkas att medborgarskapsidealet är av kommunitaristiskt slag, eller så fanns inget ideal alls.

Svensk kontext utgör hela innehållet i historieämnet. Samhällskunskap förekommer ännu inte som ämne och någon motsvarighet omnämns inte heller i historieämnet

1889 års normalplan

Skillnaden mellan 1878 års normalplan och 1889 års normalplan är främst att den senare är mer utförlig. Kristendomsundervisningen har till synes inte ändrat sitt innehåll men däremot har en lista på personer och händelser lagts till i historieämnet som läraren efter eget tycke fick välja innehåll ifrån till sin undervisning. Formuleringarna kring alternativen tyder på att det i många fall rörde sig om berättelser vilket bekräftas i slutet av historieämnets

undervisningsplan.72

Till skillnad från 1878 års normalplan finns det inget syfte alls med

kristendomsundervisningen. Detta gör att de enda kriterierna för reproduktion av sociala institutioner som uppfylls i 1889 års normalplan är att det lärs ut svensk historia och att det görs genom berättelser. Även om det inte står något om religiös och sedlig fostran i samband med kristendomsundervisningen kan det gissningsvis vara så att lärarna i folkskolan

utformade undervisningen utifrån syftet från föregående normalplan.

72 _{Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor [Elektronisk resurs], Norstedt, Stockholm, 1889}

44

1889 års normalplan

Sociala institutioner Hur formuleras innehållet? Medborgarskapsideal Hur stor plats tar den svenska kontexten?

Troligen bygger dokumentet på den föregående där sedlig och religiös fostran vilket tyder på reproduktion av normer och kognitiva handlingsmönster. Nationella myter och berättelser används som en del i undervisningen

Konkreta alternativ om innehåll har lagts som läraren kan välja ifrån, dock berör de endast de nationella myterna och berättelserna

Inget uttalat som talar för något medborgarskap men då eleverna inte omnämns utifrån ett individperspektiv i kombination med sedlig och religiös fostran kan det tänkas att medborgarskapsidealet är av kommunitaristiskt slag, eller så finns inget ideal.

Svensk kontext utgör hela innehållet i historieämnet. Samhällskunskap förekommer ännu inte som ämne

1900 års normalplan

Det mest slående med kristendomsundervisningen i 1900 års normalplan är att det skulle informeras om farorna med alkoholhaltiga drycker och narkotika och att det skulle ”med

allvar och kraft framhållas”. Dessutom framgår det att i undervisningen ”bör en rätt insikt om människans plikter mot djuren meddelas”.73

Utifrån de nämnda formuleringarna, och att sedlig och religiös fostran åter nämns i

kristendomsundervisningen, görs slutsatsen att det var en fråga om moral och normer som ska reproduceras. Gällande historieämnet är det fortfarande en fråga om korta framställningar med fördjupningar i betydande händelser och personer i svensk historia. Det finns inga ledtrådar till vad syftet skulle vara med studier i historia, mer än återge hur livet såg ut för människor inom olika tidsepoker.74 Det framkommer senare i dokumentet också att

undervisningen skulle genomföras med hjälp av lättbegripliga och målande berättelser.75 De sociala institutionerna var därmed fler till antalet, även om det inte var särskilt innehållsrikt jämfört med kommande läroplaner och normalplaner.

73 _{Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor [Elektronisk resurs], Norstedt, Stockholm, 1900}

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-540208. S. .

74 _{Ibid. S. 40f.} 75 _{Ibid. S. 68.}

45 Nytt är att studier i vad som benämndes som statskunskap har tillkommit som en del i

historieundervisningen i den skolform som benämndes ”Folkskolans högre afdelning”, vilket tolkas som de äldre årskurserna. Dock var det enbart frågan om grunddrag i författningen och dess historiska utveckling samt det mest väsentliga i statlig och kommunal förvaltning, utan något uttalat syfte.76 Sammanfattningsvis är det endast reproduktion av ceremonier och symboler samt kultur som inte förekommer i detta dokument.

1900 års normalplan

Sociala institutioner Hur formuleras innehållet? Medborgarskapsideal Hur stor plats tar den svenska kontexten?

Sedlig och religiös fostran vilket tyder på reproduktion av normer och kognitiva handlingsmönster. Nationella myter och berättelser används som en del i undervisningen

Mer konkret innehållet än föregående normalplaner gällande de sociala institutionerna genom undervisning om alkohol och behandling av djur, inget i övrigt

Inget uttalat som talar för något medborgarskap men då eleverna inte omnämns utifrån ett individperspektiv i kombination med sedlig och religiös fostran kan det tänkas att medborgarskapsidealet är av kommunitaristiskt slag

Svensk kontext utgör hela innehållet i historieämnet. Samhällskunskap förekommer ännu inte som ämne, grunddrag i svenska författningen

Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919

1919 års undervisningsplan är generellt betydligt mer utförlig i sina instruktioner och var dessutom den första undervisningsplanen för skolan som inte bedrev kristendomsundervisning i konfessionellt syfte.77 _{Tomas Englund beskriver läroplaner som ett sätt att reproducera den} dominerande ideologin i samhället, men även så kallade underideologier. I 1919 års läroplan var underideologin som skolan implementerade, eller reproducerade beroende på

betraktelsesätt, det Englund kallar samhörighetsideologi. Englund ser samhörighetsideologin som ett svar på den kapitalistiska industrialismens genombrott. Ideologin slog framförallt rot bland Sveriges intellektuella, oavsett politisk hemvist.78 Denna syn kan i studiens mening

76 _{Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor [Elektronisk resurs], Norstedt, Stockholm, 1900}

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-540208.. S. 54.

77 _{Englund, Tomas, Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension, Daidalos, Göteborg, 2005. S. 159.} 78 _{Ibid. S. 158.}

46 diskuteras och det främsta motargumentet kommer från Englund själv, som är faktumet att demokratin fick sitt slutgiltiga genombrott i slutet av 1910-talet med allmän och lika rösträtt vilket är relativt långt efter industrialismens genombrott i Sverige.79

Men Englund kan ha en poäng, genom industrialiseringen hade en stor arbetarklass växt fram som nu skulle integreras socialt i ett led att föra Sverige mot välfärdssamhället. Med den nya skolan kom nya krav på skolans arbetssätt och innehåll, vars lösning exempelvis blev en sekularisering av innehållet.80 Englund lyfter en konflikt rörande synen på medborgarskapet i det nya samhället där skolan befann sig. Englund betraktar 1920-talets demokrati som explicit borgerlig och att arbetarklassen hade en förpliktelse mot denna borgerliga demokrati, där skolan skulle fostra arbetarnas barn till underkastelse.81 Det framgår inte vad Englund anser pekar på att skolans roll skulle vara av det slaget, om han inte avser parallellskolesystemet som Sverige hade. Folkskolan var ju inte enbart till för arbetarklassens barn, även om det kan vara rimligt att betrakta den radikala skillnaden mellan 1900- och 1919 års läroplaner som en fråga om social integration till följd av demokratin genombrott. Men intrycket är också att det är svårt att förena Englunds teorier med en uppsats som studerar sociala institutioner och kommunitaristiskt medborgarskap som något nödvändigt. Det är först mer än ett decennium efter att Englund släppte sin bok om skolans politiska dimension som exempelvis Henreksson och Wennström släppte sin studie om skolans postmoderna läroplansinnehåll med betoning på dess problematik. Vad Englund däremot ser, som även denna studie ser, är att 1919 års

läroplan verkar vara en kompromiss mellan konservativa, liberala och socialdemokratiska värden.82

Det religiösa och sedliga är fortfarande målet med kristendomsundervisningen men ordet ”fostran” har bytts ut mot ”andlig utveckling” vilket gör bedömningen av kriterierna att

reproducera normer och kognitiva handlingsmönster mer svårbedömda.83 Det framkommer i

kristendomsundervisningens anvisningar tydliga direktiv för att läraren under inga

omständigheter fick göra ”sårande angrepp på andras åskådning eller motverka uppkomsten

hos lärjungarna av en vidhjärtad fördragsamhet mot olika tänkande”.84 Men då ”sedlighet”

79 _{Englund, Tomas, Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension, Daidalos, Göteborg, 2005d. S. 159.} 80 _{Ibid. S. 159.}

81 _{Ibid. S. 161.} 82 _{Ibid. S. 161.}

83 _{Undervisningsplan för rikets folkskolor den 31 oktober 1919 [Elektronisk resurs] ., Norstedt, Stockholm, 1920}

http://hdl.handle.net/2077/51541. S. 19.

47 fortfarande nämns och definieras som en fråga om moral och normer så medför det

bedömningen att det sannolikt var en fråga om reproduktion av normer eller kognitiva handlingsmönster. I anvisningarna om den dagliga morgonbönen står det uttryckligen också att läraren skulle framföra nyttiga religiösa eller sedliga ”lärdomar” vilket ger ytterligare skäl

att bedöma kristendomsundervisningen som normerande.85

Historieämnet har jämfört med föregående normalplaner fått betydligt fler mål och innehåller betydligt mer formuleringar som tyder på ett fostrande syfte:

”Historieundervisningen i folkskolan har till uppgift att giva barnen en efter deras ålder och utveckling avpassad framställning av vårt folks historia, att därvid särskilt göra dem förtrogna med betydelsefulla personligheter, händelser och tidsföreteelser,

som bidragit till kulturens höjande eller äro av större betydelse för förstående av vår egen tids samfundsliv och sociala förhållanden, samt såmedelst hos barnen lägga

grund för, sund fosterlandskänsla och god samfundsanda.”86

Analysen är att historieundervisningen ur ett social-institutionellt perspektiv skulle bidra till reproduktion av kultur, normer, kognitiva handlingsmönster genom ett innehåll som utgick från det svenska samhällssystemet och svensk historia. Undervisningen skulle i framförallt de yngre årskurserna bedrivas med hjälp av olika berättelser vilket tolkas som att det var en fråga om nationella myter och berättelser.87 _{I historieämnets anvisningar har det jämfört med}

föregående normalplaner tillkommit en mängd direktiv och även direktiv i vilket

förhållningssätt läraren ska ha till ämnets innehåll. Läraren fick i detta dokument direkta instruktioner om att inte beskriva historien på sådant sätt att hat mot olika folkslag kan uppstå. Samtidigt ska krig betraktas som något ont vilket i sig är normerande på samma sätt som målet om fosterlandskärlek och samförståndsanda.88 Även om denna uppsats inte helt är överens med Englund kring underideologierna i denna normalplan pekar lärdomarna från hans studier och det som observerats att det rör sig om kommunitaristiskt medborgarskapsideal i denna normalplan. Individperspektivet finns i begränsad omfattning men innehållet är i överhängande grad inriktad mot att bygga gemensamma ramar.

85 _{Undervisningsplan för rikets folkskolor den 31 oktober 1919 [Elektronisk resurs] ., Norstedt, Stockholm, 1920}

http://hdl.handle.net/2077/51541.. S. 29.

86 _{Ibid. S. 100f.} 87 _{Ibid. S. 101.} 88 _{Ibid. S. 106.}

48

1919 års undervisningsplan

Sociala institutioner Hur formuleras innehållet? Medborgarskapsideal Hur stor plats tar den svenska kontexten?

Sedlighet men möjligen inte religiös fostran vilket fortfarande tyder på reproduktion av normer och kognitiva handlingsmönster. Nationella myter och berättelser används som en del i undervisningen

Något tvetydigt kring det religiösa. Historieämnets intentioner och mål är tydliga.

Utifrån den sedliga fostran och historieämnets mål om fosterlands- och

samfundskänsla tyder det mesta på kommunitaristiskt

medborgarskap men mindre individuella inslag då olikheter hos elever framhålls. Englunds studie om samma läroplan tyder också på

kommunitaristiskt ideal.

Svensk kontext utgör hela innehållet i historieämnet. Samhällskunskap förekommer ännu inte som ämne

Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955

”Folkskolan har till uppgift att meddela en allmän medborgerlig bildning, att medverka till en harmonisk utveckling av de ungas individuella anlag och att i samverkan med hemmen fostra

de unga till självständiga och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.”89

Utvecklingen från 1919 års undervisningsplan förefaller vara att folkskolans fostrande syfte tydliggjorts men samtidigt har ett bildningsideal tillkommit som ytterligare ett mål. Intrycket är att det framförallt var läroverken som haft i uppgift att stå för bildning medan folkskolan främst haft i uppgift att fostra. Dessutom verkar den individualistiska synen på eleven blivit mer tydlig jämfört med 1919 års utbildningsplan, genom att utveckling av individuella egenskaper och personlighetsutveckling är framträdande mål i de allmänna anvisningarna. Men det framhålls samtidigt att fostran ska ske genom hela skolans verksamhet. Det är tydligt också vilka normer som avsågs i fostrandet, exempel är ansvarskänsla, ärlighet, uthållighet, punktlighet och att nyttja tid väl. Utförligheten i det fostrande innehållet har varken

89 _{Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955 [Elektronisk resurs], Norstedt, Stockholm, 1955}

49 förekommit innan eller efter denna undervisningsplan.90 _{Tillsammans med en mängd andra} direktiv är det därmed uppenbart att kriterierna för reproduktion av normer och kognitivt handlingsmönster uppfylls i analysmodellen. Fostrandet har en rent moralisk dimension vilket avslöjas under rubriken ”Några särskilda undervisningsmoment” där olika teman i

undervisningen beskrivs och vad eleverna skulle lära sig. Exempel på moraliska moment är att göra eleverna medvetna om begränsningen i samhällets resurser, medansvar och lojalitet gentemot samhället genom förståelse av medborgerliga skyldigheter. Moralen kommer också in under temat ”Ekonomisk fostran” där eleverna exempelvis utifrån ett individ- och

samhällsperspektiv skulle reflektera över vandalism av olika slag.91

Gällande analysen av de utvalda ämnenas kursplaner, så kommer kristendomskunskapen från och med denna undervisningsplan inte längre att analyseras, målet med ämnet var från 1955 inte längre att fostra och vara normerande. I och med att samhällsundervisningen från och med denna undervisningsplan blir ett eget ämne kommer fokus på analys av medborgarfostran och reproduktion av sociala institutioner helt ske inom ramen för allmänna riktlinjer,

historieämnet och samhällskunskap.

Historieämnet var även i denna utbildningsplan främst fokuserad på svensk historia men till skillnad från föregående undervisningsplan var inte målet fosterlandskänsla. Dock finns det anvisningar om att i berättelserna som omgärdar svensk historia så var målet delvis en

moralisk fostran. Den moraliska fostran skulle ske genom att lyfta föredömen som utmärkt sig i fråga om självuppoffring, trohet, pliktuppfyllelse, vidsynthet och tolerans.92 _{Möjligen kan} lärdomarna från Nazitysklands undervisningsinnehåll haft en påverkan på förändringen i formuleringarna.

En fråga som uppstår vid analys av historieämnet är om begreppet ”fosterlandskänsla” ersatts av ”trohet” och ”pliktuppfyllelse”, om de två senare begreppen är omformuleringar av den förstnämnda. Det står aldrig uttryckligen att kulturell reproduktion är ett mål, men i samband med hembygdshistoria skulle de lokala sedvänjorna behandlas samt folkvisor, sagor och sägner.93 I och med att det var fråga om hembygdsundervisning så är innehållet inte detsamma som rikssvensk kultur men de är kulturella inslag från en svensk kontext. Dessutom talas det

90 _{Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955 [Elektronisk resurs], Norstedt, Stockholm, 1955}

http://hdl.handle.net/2077/56231. S. 6.

91 _{Ibid. S. 25f.} 92 _{Ibid. S. 98.} 93 _{Ibid. S. 99.}

50 om lokala minnesmärken vilket leder till frågan om det ska betraktas som en reproduktion av kriteriet ceremonier och symboler. Tolkningen av ”minnesmärken” är att de ofta har

symboliska syften eller utformningar vilket leder till slutsatsen att även kriteriet ceremonier, där sedvänjor kan ingå, och symboler uppfylls.

Det nya ämnet samhällskunskap hade likt historieämnet fostrande element men som var mer tydligt uttalat jämfört med historieämnet. Målet med ämnet var dels att beröra det svenska