Företaget D startades upp från grunden av respondenten år 2003. Företaget har sedan dess haft inriktning mot detaljhandeln. Företaget hade föregående år en omsättning på cirka fem miljoner kronor och på årsbasis tre stycken anställda. Företaget bedriver verksamheten under sommarhalvåret. Respondenten är före detta VD och ägare för Företag D.
Sida 57 av 86
Ägarskiftesprocessen i Företag D
Att företaget D står inför en försäljning var kanske för många en överraskande nyhet. Men för respondenten var det tanken redan från början:
”vi sa faktiskt när vi startade att vi skulle prova i fem år, att det var tanken att vi skulle bygga upp det från noll”
Så när dessa fem år nu har passerat och det sjätte året skulle till att börja blev det både genom den plan som fanns från början och genom andra faktorer bestämt att företaget skulle genomgå ett ägarskifte. Respondenten har sedan tidigare bedrivit fastighetsuthyrning med mera och utökade även denna skara vilket gjorde att ”hobbyn” blev lite för stor. Samtidigt gick nu tankarna i linje med det förutbestämda för fem år sedan. Att syftet från början hade varit att tjäna en slant på verksamheten och som nu även det blivit verkligt var det alltså ett bra läge att genomföra ett ägarskifte.
Förberedelserna för ett ägarskifte började egentligen redan året innan. Att en försäljning skulle ske redan våren innan var en tanke som fanns från början och det anlitades en värderingsman redan innan säsongen drog igång samma år. Men då säsongsstarten kom rusande i snabb takt och att det inte skulle vara möjligt att hinna med en inventering av allt i företaget bidrog till att ägarskiftet fick skjutas på framtiden. När hösten sedan kom började förberedelserna och frågan väckas på nytt.
”Vi inventerade och gjorde klart och stängde butiken och gick hem”
I december 2008 började således ägarskiftesprocessen ta fart igen. De förberedelser som gjordes var bland annat att minska inköpen genom att inte köpa in lika mycket varor. En stor del av varorna införskaffas redan året innan och av denna anledning valde ägarna att minska inköpen för kommande säsong då nästkommande ägare inte ska behöva ha deras val av sortiment. Utöver detta gjordes även ett förbättringsarbete på fastigheten genom att lägga ett nytt tak då de regnade in på vissa ställen i fastigheten. Utöver detta fanns det inte mycket mer att göra utan allt var klart för nästa fas i processen.
En grundläggande kunskap fanns i och med att respondenten sedan tidigare genomfört fastighetsköp och genomgått likartade processer. Rent pappersmässigt var det således inga större bekymmer för respondenten. Exempelvis lagfart och köpebrev införskaffades och upprättades på egen hand. När det således var bestämt för att ett ägarskifte skulle ske så började tankarna komma till vem detta skulle bli. Ett generationsskifte var inte aktuellt då ägarens barn fortfarande är i skolåldern.
Sida 58 av 86
Däremot fanns intresse från anställd men på grund av finansieringsbiten och till vis del kunskapen så blev detta inte aktuellt i slutändan. Det bestämdes således relativt tidigt att företaget skulle säljas till en utomstående. Men där var kraven höga:
”Vi ville inte sälja det till vem som helst, utan vi ville att det skulle fortsätta leva på bygden”
Det har sedan tidigare funnits bra exempel på när utomstående från stortstäder och annat köper någon butik eller något annat, drivit det något år och sen stängt ner och bara skördat kapitalet. Med bidragande anledning till detta exempel, var det en självklarhet att det skulle vara någon som fanns på orten och någon som ägarna dessutom tyckte skulle passa in i företaget. När respondenten i samtycke med anställd hade hittat en lämplig kandidat ringde faktiskt respondenten själv upp och frågade denne om intresse fanns att köpa företaget. Intresset från andra intressenter fanns när det började komma på tal om att företaget skulle säljas, men kraven på köparen var stora och när urvalet skulle göras blev det alltså istället en ”handplockad” intressent och inte någon som på förhand hade visat ett köpintresse.
När allt var bestämt att en försäljning var den bästa lösningen, hann företaget nästan säljas innan extern hjälp kom in i bilden. Respondenten hade sedan tidigare anlitat en mäklare som skulle hjälpa till att få fram ett värde på fastigheten samt företaget. Att värderingen skulle vara till någon hjälp märke respondenten direkt att så inte var fallet. Fastighetsvärderingen var användbar men företagsvärderingen var värdelös. Företagsvärderingen visade sig vara så pass dålig att den vara sämre än vad köparen var villig att betala. Det syntes klart och tydligt att mäklaren värderat utefter en mall, en schablonsmall som ligger i datorn samt att lågkonjunkturen påverkat utfallet. Respondenten valde därför att slänga värderingen av verksamheten i papperskorgen och konstaterade att
”det var som att slänga pengarna i sjön”
Respondenten ansåg att det upparbetade företagsnamnet och således goodwillen var betydligt mer värt än vad som framkom i värderingen. Det var till och med så att respondenten hade valt att driva det vidare något år i väntan på bättre konjunkturläge istället för att sälja det för det som stod på pappret. Anledningen till detta är att respondenten inte anser att lågkonjunkturen påverkar hans verksamhet negativt utan snarare positivt. Efter den ”misslyckade” värderingen var mäklarens arbete utfört. Respondenten hade ju på egen hand funnit en köpare. Men när respondenten sedan berättade för revisorn att en försäljning skulle ske, var rådet från revisorn att ta kontakt med en skattejurist, revisorn hade även en att rekommendera och det gjorde således respondenten. Det första skattejuristen sa var:
”Hur långt har du gjort? Stoppa försäljningen!”
Att en skattejurist skulle få så stort avgörande för försäljningen var inte något som respondenten på förhand kunnat föreställa sig. Det blev nästan helt avgörande för försäljningen i en viss bemärkelse. Att juristen inte hade varit med från början gjorde att processen blev något utdragen, eftersom respondenten var tvungen att bilda ett nytt bolag och sälja ner delar för att undkomma stora delar av skattebelastningen. Att skattejuristen hade fått en betydande roll i processen var uppenbart. Respondenten påpekar:
”vad du ska ha när du säljer ett företag är en skattejurist, det spar du nästan sjusiffriga belopp på”
Sida 59 av 86
Att skatten blev noll berodde på att allt hade gått upp i moderbolaget, detta medför att det först blir skattat den dagen det tas ut från moderbolaget. Hade däremot respondenten sålt företaget direkt hade skatten blivit 26 % på vinsten vilket innefattar värdeökningen och goodwillen. Att respondenten var tacksam för skattejuristens hjälp och till vis del revisorn var förståligt. Att det extrajobb som hade tillkommit i form av att bilda bolag med mera, konstaterar respondenten att det i efterhand var värt allt bekymmer. Utöver kontakten med mäklaren, revisorn och skattejuristen har respondenten även varit i kontakt med köparens revisor för att en smidig övergång gällande papper och liknande ska kunna ske. Företagets tidigare ekonomiansvarige har även varit till förfogande till köparen och skött alla fakturor med mera fram till och med mars månads slut.
När allt kring skattebelastningen var löst gick förhandlingarna och kontraktsskrivandet snabbt. Priset var sedan tidigare bestämt och köparen hade accepterat den köpeskilling respondenten vill ha. Några större förhandlingar blev det inte att tala om. Kontraktet skrevs under och inkråmsförsäljningen var därmed klar.
Betalningen däremot har av olika anledningar blivit något utdragen, både genom att banken har fördröjt det och genom att respondenten ville vara behjälplig och underlätta för den nya övertagaren. Försäljningsprocessen har tills idag tagit fem månader att genomföra och är med tanke på köpekillningen inte fullt ut avslutad. Tidsåtgången har till stor del påverkats av beskattningsproblematiken och att juristen inte kopplades in förrän en bra bit in i processen. Även bildandet av bolag, lagfart och dylikt har bidragit till några veckors fördröjning. Överlämnandet och allt är klart och den nya köparen har varit på plats i de nya lokalerna sedan en tid tillbaka. Att just detta har varit genomförbart bygger till stor del på det förtroende som finns sinsemellan säljaren och köparen. Samtidigt som det bidragit till att processen har varit relativt enkel och problemfri för båda parter. Däremot anser respondenten att:
”om det hade varit någon utomstående så hade man ju aldrig gjort på detta sätt.”
Hade detta varit fallet hade processen förmodligen varit betydligt krångligare anser respondenten. Förmodligen hade situationen blivit och sett annorlunda ut. Nu var det enkelt i den bemärkelsen att där den tidigare ägaren gick ut gick den nye således in. Respondenten berättar även att han fortfarande står till förfogande för köparen. Bland annat hjälper respondenten köparen med diverse inköp nu i början. Eftersom verksamheten har omkring ett hundratal leverantörer kan det i början vara svårt att greppa. Så för att köparen ska komma igång snabbt och smidigt är respondenten behjälplig med detta. Som tidigare nämnt har även en tidigare anställd hjälpt till med den ekonomiska biten fram till och med mars.
Att det upparbetade företagsnamnet och mer där till, nu är överlämnat har av respondenten till viss del redan mentalt förberetts, vilket även underlättat processen. Samtidigt har tankarna kring detta inte riktigt hunnit komma eftersom processen inte helt är över. Samtidigt upplever respondenten att det förmodligen inte hade varit lika enkelt att sälja om det hade inträffat redan året innan. Eftersom det då hade blivit en betydligt snabbare process hade eventuellt den mentala förberedelsen uteblivit. När försäljningen istället blev detta år, har tid funnits att bearbeta det hela. Respondenten medger dock att släppa företagsnamnet har varit det absolut jobbigaste känslomässigt. Detta då respondenten eller snarare dennes dotter hittat på företagsnamnet och att respondenten därefter skapat företaget. Namnet på verksamheten har för respondenten blivit som en identitet. Att respondenten skapat det och ingen annan är kanske den svåraste biten att acceptera för respondenten när nu överlämnandet är över. Även bland företagets kunder har det upplevts som känslosamt då många alltid har identifierat den tidigare ägaren med företaget.
Sida 60 av 86