Företaget har funnits i familjens ägo sedan 1994 och har sedan dess varit leverantör av semesterupplevelser. Företaget C är moderbolaget i koncernen och äger till 100 % kärnverksamheten som utgörs av dotterbolaget Företag C1. Företag
C1 hade föregående års räkenskapsår en
omsättning på cirka 40 miljoner kronor varav företagets kärnverksamhet specifikt stod för 20 miljoner. Företaget har omkring 150 anställda varav 75 arbetar i företaget C1 kärnverksamhet.
Respondenten är familjefar och ägde innan ägarskiftet 100 % i Företag C. Respondenten är även ordförande fram till bolagsstämman i höst.
Sida 54 av 86
Ägarskiftesprocessen i Företag C
Ägarskiftet är fortfarande i sin avslutande fas och kommer vid årsskiftet 2009/10 att genomföras fullt ut. Då har den fem år långa processen som började redan 2004 nått sitt slut. Att det följaktligen är dags för ett ägarskifte är något som respondenten anser är en naturlig del i verksamheten och familjen. Detta då ägarna nått pensionsåldern samt att barnen nu är vuxna och färdigutbildade.
Familjen började redan på ett tidigt stadium väcka frågan för ett ägarskifte. Målet var nästan redan från början att driva verksamheten i tio år för att sedan gå i pension. Frågan och tankegångarna om ett ägarskifte sägs ha startat redan för en sju, åtta år sedan. För att genomförandet skulle bli så bra som möjligt valde respondenten att nästan omgående kontakta en revisionsbyrå efter det att tankegången startat. De föreberedelser som gjordes inför ägarskiftet uppdagar sig längre fram i tiden. Gällande förkunskaper om ägarskiften berättar respondenten att:
”Jag hade väl en del aningar, men ungarna vet ju ingenting”
Att företaget är stort bidrog även det till att den bästa lösningen var att ta in extern hjälp. Respondenten anser att det var det bästa alternativet för att underlätta processen, eftersom de besitter en bred kunskap och kan räkna skatteeffekter och har mallar för hur gåvobrev och sådant skall upprättas.
”Det har väl funnits lite spekulationer, men inget som har varit seriösa som vi har velat jobba ihop med”
Då tankegången och planerna inför ett ägarskifte har funnits, har tvekan för vilken lösning som är bäst uteblivit nästan helt. Det har funnits tillfällen för försäljning, men på grund av bland annat bristande seriositet genomfördes aldrig någon extern försäljning. Ett generationsskifte inom familjen har varit en önskvärd lösning, men i slutändan har barnen själva fått avgöra hur det hela skulle lösas.
Att barnen skulle ta över har alltid varit en fråga som har levt med hela tiden. Barnen har ett antal gånger fått ta ställning kring frågan, men några tveksamheter har det aldrig funnits. Det har tett sig vara en självklarhet för barnen att de skulle ta över verksamheten. Samtidigt berättar respondenten att vid varje bolagsstämma ställs frågan till barnen om deras önskan förändrats. Men det har aldrig blivit någon förändring i deras svar.
Sida 55 av 86
Eftersom det alltid varit nästintill klart att barnen skulle ta över har förarbetet och processen pågått under en lång tid. Dottern började arbeta i företaget redan 2006 och började första året med att gå parallellt med sin mor som då var VD, för att införskaffa sig kunskapen. Året efter gick hon in som VD för företaget. Under 2007 började sonen arbeta i företaget med olika chefsroller och ansvar för bland annat bokningar och andra delar i verksamheten. Att någon konflikt kring vem av syskonen som skulle ta över VD-posten menar respondenten aldrig existerat. Dottern ansågs vara den mest lämpade både med anledning av hennes ålder och att hon hade valt att inrikta sig mot det som är verksamhetens kärna. Att hon dessutom hade arbetslivserfarenheter från företag inom samma bransch var ett extra plus.
När revisorn var kontaktad började således arbetet med genomförandet av generationsskiftet. Bland annat upprättades gåvobrev där aktierna delades ut. När gåvobrevet upprättades vid årsskiftet 2004/05 var det på den tiden alltid svårt med generationsskifte eftersom det var gåvoskatt. Detta medförde för de flesta en rad extra problem. När det första gåvobrevet skulle skrivas under kom även en glad överraskning. Respondenten berättar:
”plötsligt så hörde vi på radion i december att nu hade de varit uppe och klubbat bort gåvoskatten”
Detta kom som en förvåning både för respondenten och för revisorn. Men däremot väldigt lägligt, för när sedan gåvan blev ett faktum några dagar senare var gåvoskatten borta. Efter att de första gåvobreven skrivits under blev nästa steg i processen att upprätta ett så kallat konsortieavtal där det talades om hur det hela, det vill säga kompanjonskapet skulle fungera, och hur många aktier det handlar om och så vidare. Syftet med detta avtal är att exempelvis i det fall ett utav barnen vill köpa en andel eller vill sälja sin andel så ska den andra parten ha förstahandsvalet. Förutom denna klausul belyser avtalet även dödsfall, livförsäkring, tillvägagångssätt vid värdering och mer därtill.
Ett exempel respondenten berättade om beskrev det fall där den ena parten vill köpa ut den andra, kan denne inte gå ut på marknaden och sälja sin del, då det kan handla om ett flertal miljoner och i det fall den andre parten inte kan finansiera ett uppköp av den andre partens aktier, därför måste en värdering göras på ett bra sätt för samtliga parter. En värdering upprättades i samband med konsortieavtalet och som nu ligger fast fram till höstens bolagsstämma. Eventuellt kan värdet då skrivas upp lite med hänsyn till den utveckling som har varit på marknaden.
Vanligtvis skrivs det in i avtalen att en förhandling bör ske, att ett specifikt nyckeltal ska följas eller något som är i linje med utvecklingen för företaget, mycket förändras ju med tiden. Respondenten berättar i samband med detta att:
”man ser det där på olika sätt i olika generationer och olika epoker så därför tror jag att det är viktigt när det gäller värderingen att man lägger in så man återkommer till det ständigt,
kanske inte varje år men kanske var tredje eller var femte år”
Respondenten läser upp från konsortieavtalet:
”I samband med bolagets årsbokslut föreligger färdigt ska mellan parterna eller deras rättsinnehavare gemensamt fastställas de värden som ska gälla i händelse av dödsfall samt
vid hembud och försäljning från part under dennes livstid. Denna värdering ska ske med beaktat av såväl substansvärde som långsiktigt avkastningsvärde. ”
Sida 56 av 86
Utöver detta innehåller konsortieavtalet en mängd formella saker, som rösträtt, bolagsrodning, aktiebok, verkställande direktör och så vidare. Allt detta hjälpte revisorn till med att upprätta och ska således genomgås igen i höst då det sista steget genomförs. Respondenten påpekar gällande konsortieavtalet att:
”just det här avtalet tycker jag är det viktigaste överhuvudtaget där du reglerar framtiden och reglerar olika möjligheter i framtiden i de fall de börjar tvista och så vidare, så har de skrivit
under ett avtal”
Avtalet mellan kompanjonerna menar respondenten är viktigt att samordna tidigt i ägarskiftesprocessen och att detta är en viktig och stabil grund för ett bra genomförande av ett ägarskifte. Det första steget började redan 2004 för att sedan genomföras vid årsskiftet 2005. Då skrevs ett gåvobrev där 49 % av aktieägandet lämnades över till barnen som då fick hälften var. Det andra och sista steget i generationsskiftet ska äga rum vid årsskiftet 2009/10 då resterande 51 % av aktierna ska överlämnas genom gåvobrev. Barnen kommer då att äga verksamheten fullt ut och sålunda 50 % vardera i företaget. Att skiftet så här långt har skonats från problem anser respondenten är mycket tack vare att gåvoskatten försvann i december 2004. Detta medförde att skattebelastningen uteblev helt och att en mängd extra arbete med ”laborering” av skattesaker undveks helt. I sin helhet anser inte respondenten att några problem kring ägarskiftet har figurerat.
När det gäller tidsåtgången för hela genomförandet går inte det med full säkerhet att fastställa då det ännu inte helt genomförts, men då planen är att genomföra generationsskiftet fullt ut vid årsskiftet kan processen sägas ha tagit omkring fem år. Eftersom generationsskiftet inte på pappret har ägt rum helt och hållet, sitter fortfarande respondenten kvar som ordförande i bolaget fram till dess att bolagsstämman sker i höst. Men efter årsskiftet då allt genomförts, vill respondenten inte längre ha en styrande roll i verksamheten. Självfallet kommer respondenten att stå till förfogande vid frågor och liknande, men att lägga sig i styrandet kommer det inte att bli tal om, främst för barnens egen skull berättar respondenten. Några speciella känslor tror inte respondenten heller att det kommer bli tal om. Snarare menar respondenten att vara positiv till att få förmånen att lämna över verksamheten till sina barn är något som bör uppskattas. I och med att respondenten lämnar över sitt ansvar på barnen till hösten konstaterar han att det kommer finnas mer tid över till annat hädanefter.
Avslutningsvis berättar respondenten att det som kanske anses urskilja detta generationsskifte från andra är att planeringen för genomförandet sprider sig över fem år. Detta medförde att ordförandeskapet och den fulla kontrollen funnits kvar och att barnen fått en chans att arbeta sig in i företaget. När barnen således blivit vuxna och tillräckligt fullfjädrade är tiden inne för att ta över alltihop.