Att genomgå en komplex, känslosam och unik process - Ägarskifte

Att genomgå en komplex,

känslosam och unik process

– Ägarskifte

Författare:

Anna Palm Agrotis

Magnus Pettersson

Handledare:

Krister Bredmar

Program:

Ekonomprogrammet

Ämne:

Företagsekonomi

Nivå och termin:

D-nivå, VT-2009

Handelshögskolan BBS

Sida 2 av 86

Förord

Följande uppsats är ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng på D-nivå i Företagsekonomi vid BBS Handelshögskola i Kalmar. Vi vill här passa på att tacka vår handledare Krister Bredmar för all hjälp samt engagemang i vår uppsats. Vi vill även tacka Per Lindström för hans delaktighet. Slutligen vill vi tacka alla våra respondenter som har tagit sig tid och bidragit med mycket intressanta perspektiv och aspekter kring vårt ämnesområde. Tack Ernst & Young, Deloitte, Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, SEB, Företagarna, Swedbank Företagsförmedling, samt de respondenter och företag som av anonymitetsskäl inte kan nämnas.

Kalmar juni 2009

Sida 3 av 86

Sammanfattning

Titel: Att genomgå en komplex, känslosam & unik process - Ägarskifte Författare: Anna Palm Agrotis & Magnus Pettersson

Program: Ekonomprogrammet Handledare: Krister Bredmar

Institution:Baltic Business School, Kalmar

Problem: Att genomgå ett ägarskifte är kantat av en mängd komplicerade, Komplexa och

Känslomässiga händelser. Att varje ägarskifte dessutom är unikt medför till att en mängd fallgropar finns och kan uppkomma under resans gång. Vi ska i denna uppsats undersöka genomförandet och förekommande fallgropar.

Syfte: Vårt syfte är att få en djupare, översiktlig och enhetlig inblick samt kunskap gällande ämnesområdet. Vidare är syftet att erhålla olika perspektiv från ägarskiftesprocessens genomförande.

Avgränsningar: Uppsatsen lägger fokus utifrån överlåtarens situation och således inte övertagarens. Vidare läggs fokus mot mindre, ägarledda och onoterade företag.

Metod: Vi har använt en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsen är

uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från revisionsbyråer, bank, företagsförmedling, företagsorganisationer samt före detta ägare.

Slutsatser: Vi kan utifrån våra undersökningar dra slutsatsen att ett ägarskifte är unikt,

komplext och känslosamt. Det är således inget som forceras fram utan kräver sin tid. Att det är unikt medför inget i sig men leder heller inte till att det är enkelt för den delen heller. Att en mängd faktorer och aspekter har en avgörande betydelse medför en komplexitet, men som vi anser kan förminskas avsevärt om ägaren skapar förståelse för processen samt använder sig av extern expertis. Den känslomässiga aspekten går och ska heller inte förbises, vi anser att det är viktigt att känslorna förmedlas och uttrycks under resans gång för att ägaren och fler därtill efter skiftet ska känna sig tillfreds med utfallet av skiftet.

Sida 4 av 86

Innehållsförteckning

Förord ... 2 Sammanfattning ... 3 1. Inledning ... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Problemformulering ... 7 1.3 Forskningsfråga ... 8 1.4 Syfte ... 9 1.5 Avgränsningar ... 9 1.6 Disposition ... 9 2. Metod ... 10 2.1 Utveckling av problemställning ... 10 2.2 Arbetsmetod ... 10 2.3 Datainsamling ... 11 2.3.1 Intervjuer/vårt urval ... 12 2.3.2 Validitet ... 12 2.3.3 Reliabilitet ... 13 2.4 Forskningsmetod ... 13 2.5 Metodkritik ... 14 3. Teori ... 15 3.1 Företagaren ... 15

3.2 Att genomföra ett ägarskifte ... 16

3.2.1 Ägarstrategi ... 17

3.2.2 Lagstiftning och beskattning ... 17

3.3 Fas 1 – Den förberedande fasen ... 18

3.3.1 Trimma organisationen ... 18

3.4 Fas 2 – Kunskap och reflektion ... 21

3.4.1 Ägarskifte inom familjen ... 21

3.4.2 Ägarskifte till kompanjon eller anställd ... 23

3.4.3 Ägarskifte genom extern försäljning ... 24

3.4.4 Konsekvensanalys ... 26

3.5 Fas 3 – Beslut kring ägarskifteslösning ... 27

3.5.1 Val av rådgivare ... 27

3.6 Företagsvärdering ... 29

3.6.1 Allmänt om företagsvärdering ... 29

3.6.2 Företagsanalys ... 30

3.6.3 Värdering – metoder ... 32

3.7 Fas 4 – Genomförandefasen och ”eftertiden” ... 34

3.7.1 Försäljningsprocessen ... 34 3.7.2 Betalningsalternativ... 38 3.7.3 Hantering av eftertiden ... 38 3.8 Sammanfattning av teorikapitlet ... 39 4. Empiri ... 40 4.1 Respondenterna ... 40

4.2 Intervjuer – Revision, Bank , Företagarna & Företagsförmedling ... 41

4.2.1 Situationen i dag gällande ägarskiften ... 41

Sida 5 av 86

4.2.3 Ägarskifteslösningar och hur dessa påverkar arbetssättet hos rådgivare ... 42

4.2.4 Problematiken kring ägarskifte ... 44

4.2.5 Skattekonsekvenser ... 46

4.2.6 Rådgivarens roll ... 46

4.2.7 Överlåtelsemetoder ... 47

4.2.8 Värdering ... 47

4.2.9 Betalning och finansiering ... 48

4.2.10 Kunskapen hos företagare gällande ägarskiften ... 48

4.3 Generationsskifte i Familjeföretag A ... 49

4.4 Försäljning av Företag B ... 52

4.5 Generationsskifte i Familjeföretag C... 53

4.6 Försäljning av Företag D... 56

5. Analys ... 60

5.1 Att genomföra ett ägarskifte ... 60

5.2 Fas 1 – Den förberedande fasen ... 60

5.3 Fas 2 – Kunskap och reflektion ... 63

5.4 Fas 3 – Beslut kring ägarskifteslösning ... 67

5.5 Värdering... 69

5.6 Fas 4 – Genomförandefasen och ”eftertiden” ... 70

6. Avslutning ... 74

6.1 Diskussion ... 77

6.2 Slutsats ... 74

6.2 Förslag på vidare studier ... 77

7. Källförteckning ... 79

Bilaga (1) – Undersökning från Företagarna ... 81

Sida 6 av 86

1. Inledning

I det inledande kapitlet beskrivs bakgrunden till varför vi finner ägarskiftesområdet relevant. Därefter följer en problemdiskussion som slutligen leder fram till uppsatsens forskningsfråga och syfte. Kapitlet avslutas med valda avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Idag består Sverige av drygt 900 000 företag inom den privata sektorn (Ekonomifakta, 2009-05-21), nästintill 99 % av dessa klassificeras som mindre företag med högst 49 anställda. En stor del av dessa företag kommer förr eller senare till den punkt då ett ägarskifte blir oundvikligt. Detta faktum kommer vi att erfara bland annat på grund av den stora andelen 40-talister som äger och är verksamma inom denna typ av företag. Undersökningar visar att omkring 180 000 företag kommer att beröras när denna generation fram till år 2015 går i pension. När dessa ägarskiften aktualiseras kommer varje enskilt företag sättas på stort prov. I förlängningen kommer det även innebära en förändring för samhället i stort. Pensionsavgångarna kommer att resultera i olika effekter på såväl arbetsmarknaden som den svenska ekonomin. Uppemot 90 000 företag riskerar att gå förlorade om inte ägarskiften genomförs på ett framgångsrikt sätt (Företagarna, 2005).

40-talisterna har genom åren varit väldigt företagsamma och är verksamma inom företagsledningar i drygt en fjärde del av Sveriges aktiva företag. Detta innebär att när de nu närmar sig pension kommer det att krävas stora förändringar inom både samhällsservicen och när det gäller ägarsituationer i företagen runt om i landet. Småföretagen har idag en stor betydelse för Sverige både när det gäller som arbetsgivare samt för den ekonomiska tillväxten. Realiseras förlusten av 90 000 företag kommer samhället att tappa cirka 160 000 arbetstillfällen (Linder, 2005), vilket i dagens lågkonjunktur kan få vida konsekvenser. Exempelvis genom ökad arbetslöshet (mer än redan befarad), vilket i sin tur kan öka påfrestningarna i den service som samhäller erbjuder dess invånare.

Sverige kännetecknas idag av ett svagt företagande. Idag verkar enbart 7 % av befolkningen som egenföretagare. Tyvärr har Sverige i kombination med detta en låg andel nyföretagande. I den ”välrenommerade” GEM-undersökningen finner vi Sverige först på 40:e plats av 42 undersökta. (Global entrepreneurship Monitor, 2008) (Esbri, 2009-05-21). Detta innebär att mindre än 4 % av alla svenskar i arbetsför ålder har just startat eller håller på att starta företag. Med anledning av ovan nämnda faktorer är det oerhört viktigt att de många framtida ägarskiftena inte resulterar i att antalet Svenska företag minskar. Vi bör snarare ta tillvara på och dra nytta av den förändring som företagen står inför och betrakta denna som en unik möjlighet för fler personer att bli företagare. Företagaren å andra sidan bör se detta som en chans att öka sin konkurrenskraft och lönsamhet. (Svenskt Näringsliv, 2005)

Idag äger nio av tio småföretagsledare sina företag. Av dessa äger cirka 30 % företaget ensamma 40 %, äger företaget tillsammans med familjemedlemmar och 20 % ägs tillsammans av affärskompanjoner. Således är majoriteten av svenska små och medelstora företag ägarledda. Givetvis återfinns ägarledda företag i alla storleksklasser, även om de är mest förekommande bland små och medelstora företag.

Sida 7 av 86

Ägarledda företag karakteriseras framför allt av att ägandet är mycket koncentrerat samtidigt som en eller flera ägarrepresentanter leder företaget. Vidare är ägandet ofta sammanlänkat med företagets ledning vilket såväl direkt som indirekt påverkar företagets utveckling. En negativ effekt är dock att ägar- och ledarskiften blir mer komplicerade. Den rådande genomsnittsåldern för företagarna i de ägarledda företagen är idag cirka 50 år. Samtidigt är var sjätte företagare av dessa över 60 år. (Nutek 2007)

När en företagare förr eller senare måste eller har bestämt sig för att sluta som företagare kan ett ägarskifte aktualiseras på en rad olika sätt. I praktiken kan man dela upp de olika ägarskiften i två huvudkategorier. Det vill säga ägarskifte utom familjen – samt ägarskiften inom familjen. I förekommande fall där det handlar om ägarskiften utom familjen kan det exempelvis ske till en kompanjon. Denna har förmodligen varit med och grundat företaget och/eller drivit företaget i samarbete med nuvarande ägare. När det blir aktuellt med en försäljning utanför familjen kan ett i många fall fördelaktigt alternativ vara att sälja till en eller flera anställda. Vanligt förekommande är även att utomstående företag köper verksamheten. En ny ägare kan även vara ett såkallat riskkapitalbolag, vilket dock är förhållandevis ovanligt i småföretag. Generationsskifte är detsamma som ett ägarskifte inom familjen. Detta sker exempelvis när en eller flera av ägarens barn eller släktingar övertar verksamheten. (Nutek, 2007)

1.2 Problemdiskussion

Ett ägarskifte är ett av de största besluten en företagare någon gång måste fatta. Ett ägarskifte är i förekommande fall att betrakta som en av de större affärer en företagare genomgår både vad det gäller av ekonomisk samt känslomässig art. Genomförandet av ett ägarskifte är att betrakta som ett kritiskt avsnitt i företagets samt företagarens historia. I slutändan är det alltid den huvudsakliga ägaren som besitter de största möjligheterna genom ägarskiftet. Samtidigt har han eller hon även störst ansvar när det kommer till att starta ägarskiftesprocessen. Företagsledaren bör här ta ställning till när skiftet skall äga rum samt hur det skall ske. Utifrån dessa val och beslut kan ett ägarskifte resultera i ett antal olika utfall. Dessa utfall påverkar samtidigt de inblandade parternas levnadsvillkor, framtida inkomst, samt möjlighet att förverkliga önskemål och ambitioner. (Nutek, 2007)

Genomförda undersökningar inom området visar att så när som var tredje ägarskifte mer eller mindre misslyckas. Med ovan nämnda undersökningar skulle det i praktiken innebära att cirka 20 000 företag skulle hotas av avveckling. I förlängningen skulle det innebära att cirka 60 000 arbetstillfällen skulle försvinna. Det stora antal nedläggningar och i förekommande fall konkurser skulle resultera i att stora ekonomiska värden går förlorade. Misslyckade ägarskiften kan i förlängningen resultera i att företag som egentligen borde avvecklas drivs vidare. (Nutek, 2007). En av flera bidragande orsaker till varför så många ägarbyten faktiskt misslyckas är på grund av ägarens känslomässiga perspektiv. Många företagare har under sin tid som företagsledare byggt upp mycket av sitt kontaktnät runt företaget i fråga. Företagaren identifierar sig även i stor utsträckning med företaget. När de sedan ska överlämna företaget till någon annan så kan de känna en känsla av maktlöshet vilket kan resultera i att de upplever det som skrämmande att släppa kontrollen. (Johansson, 1998)

Ett ägarskifte är att betrakta som mycket komplext och tidskrävande. Detta bland annat på grund av de många faktorer som kan komma att påverkar skiftet. Det kan vara faktorer som direkt är knutna till företaget så som vilken avkastning företaget ger och i förlängningen beräknas kunna inbringa. Det kan även vara faktorer av juridiska, skattemässiga, strategiska och organisatoriska karaktär.

Sida 8 av 86

Slutligen kan det handla om faktorer av familjerättslig karaktär, exempelvis genom att kompensera syskon för att undvika orättvisor samtidigt som överlåtelsen måste genomföras så att överlåtaren har en tryggad inkomst även efter skiftet har ägt rum. Tillsammans med olika skatter är det ofta stora utbetalningar som måste finansieras på något sätt. Ofta ställs relationerna inom och utom familjen, inför hårda prov. (Nutek 2005).

De små och medelstora företagen betraktas av många som EU:s och Sveriges ryggrad. Det är till dessa vi hyser hopp om ökad tillväxt och ökad sysselsättning. Av denna anledning är det ytterst relevant att ta ägarskiftesproblematiken på allvar för att därigenom skapa goda förutsättningar för framtida ägarskiften. Regeringen förenklade förutsättningarna för ägarskiften då de i januari 2005 avskaffade arv- och gåvoskatten. (Skatteverket, 2009-04-10). Ett stort hinder för generationsskiften i landets företag har därigenom undanröjts. Det finns idag inte längre någon anledning att planera och genomföra ett generationsskifte under den äldre generationens livstid ur beskattningssynpunkt. Detta innebär också att den faktiska överlåtelsen av företaget sker vid senare tidpunkter än tidigare. (Nutek, 2005)

Det faktum att inget ägarskifte är det andra likt, medför i sin tur att det inte finns något specifikt ”recept” att tillgå. Komplexiteten i sin tur gör att det ställs större krav på kompetens och kunskap inom skatte- och civilrättens område samt inom frågor som berör värdering och ekonomi. Blir något eller några av dessa områden åsidosatta kan konsekvenserna bli kostsamma. Kunskap, råd och stöd är nödvändiga inslag. Det är många gånger en bra idé att ta hjälp av utomstående. En ide kan vara att anlita en utomstående rådgivare som alla inblandade har förtroende för. Denna skall även besitta omfattande kunskap och erfarenhet inom det aktuella området vilket förhoppningsvis leder till att eventuell problematik blir mindre. Vidare kan en utomstående rådgivare bidra med nya infallsvinklar innan ägaren fattar det slutgiltiga beslutet kring skiftet. Oberoende av vad det rör sig om kan företagsägaren ta hjälp av olika typer av aktörer på marknaden så som exempelvis bank, advokat/jurist, företagsförmedlare eller revisionsbyrå. Det slutliga beslutet ska dock ägaren fatta i samråd med eventuella delägare eller familjen. I slutändan är det de som ska leva med besluten och de konsekvenser det innebär för ägaren, familjen, övriga ägare, företaget och de anställda. (Nutek, 2005)

Ett ägarskifte är ett unikt och komplext område som inrymmer många och komplicerade frågeställningar därtill föreligger en mängd fallgropar. Med detta i åtanke finns flera utmaningar och svårigheter förknippade med ägarskiften som exempelvis skatteproblem, finansiering, civilrättsliga restriktioner och lägg där till den känslomässiga aspekten. Med detta i åtanke och med indikationer på att ämnet är aktuellt och att det kommer påverka många i framtiden vill vi undersöka mer djupgående hur processen vid ett ägarskifte teoretiskt och praktiskt kan ske. Vi vill även i detta sammanhang undersöka vilka faktorer som kan öka risken för att inte lyckas genomföra ett ägarskifte. Att det utöver detta finns relativt begränsad mängd litteratur kring området har bidragit till vår nyfikenhet gällande ämnet. Litteraturen vi samlat in visar enbart en överskådlig bild av hur ett genomförande går till. Därtill belyses ibland bara specifika delar inom ägarskiften och således inte helhetsbilden.

1.3 Forskningsfråga

Hur genomförs och vad innebär ett ägarskifte teoretiskt och praktiskt, och vilken problematik kan förekomma?

Sida 9 av 86

1.4 Syfte

Vårt första syfte med studien är att få en djupare, översiktlig och enhetlig inblick samt kunskap gällande ämnesområdet ägarskifte samt få förståelse för den process ett ägarskifte resulterar i. Därefter hoppas vi kunna ge en klar beskrivning över hur ett ägarskifte teoretiskt utförs samt förekommande fallgropar.

Vårt andra syfte är att erhålla olika perspektiv från de som arbetar praktiskt med ägarskiften samt personer som genomgått processen. Detta ska vi erhålla genom att kontakta och intervjua personer, företag och organisationer som besitter gedigen erfarenhet och kunskap inom ämnesområdet. Målsättningen är att presentera de olika synvinklarna och ge en så klar beskrivning som möjligt över ämnesområdet ägarskifte och därtill problematiken.

1.5 Avgränsningar

I denna studie har vi valt att lägga fokus på ägarskiftesprocessen utifrån ett överlåtelseperspektiv. Vi kommer därtill fokusera främst mot mindre, ägarledda och onoterade företag vilket innebär att företagsägaren även är företagsledare eller på ett eller annat sätt aktivt påverkar företagets utveckling. Vi kommer även inrikta oss mot Sverige och utelämnar därför jämförelser till andra länder.

1.6 Disposition

Vi kommer i följande uppsats belysa och redogöra för ägarskiftets fyra olika faser innehåll och föreliggande problematik som resulterar i svårigheter och ibland stora konsekvenser av både ekonomisk och känslomässig karaktär.

Rapporten är uppbyggd som följer, vi börjar med att i kapitel två behandla vårt metodval av en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Därefter följer kapitel tre med en redogörelse av den valda teorin som har till syfte att ge en teoretisk synvinkel samt kunskap gällande ämnesområdet, där vi bryter ner det komplexa och mer ingående belyser de olika delarna vad ett ägarskifte genomlider. Bland annat går vi igenom gällande lagstiftning, värderingsområdet, samt de fyra faserna. I uppsatsens fjärde kapitel presenterar vi de intervjuer vi har gjort med revisionsbyråer, banker, företagsförmedling, företagsorganisationer samt fyra fallföretag. Vi har genom våra respondenter erhållit två olika perspektiv; De som arbetar med ägarskiften samt de som genomgått ett ägarskifte. Sammantaget har vi genomfört tio intervjuer som ligger till grund för vår insamling av empiriskt material. Det femte kapitlet består av ett analyskapitel där vi har knutit samman hur befintlig teori förhåller sig till praktiken när det gäller genomförandet. I uppsatsens sjätte och avslutande kapitel kommer en avslutande diskussion föreligga där ett mer allmänt resonemang förs kring ägarskiften med återkoppling till inledningen. Slutligen kommer slutsatserna presenteras där våra tolkningar och tankar kring ämnesområdet och forskningsfrågan framställs.

Sida 10 av 86

2. Metod

I följande kapitel redogörs hur vi gått tillväga för att besvara vår forskningsfråga samt hur vi valt att genomföra intervjuer. Vidare diskuteras koncist olika metodval för att slutligen leda fram till de bakomliggande motiven till varför vi valt en viss metod. Slutligen kommer en kritik kring ovan nämnda val att diskuteras.

2.1 Utveckling av problemställning

Vi inledde uppsatsen med att begrunda över vilka ämnesområden som skulle vara av intresse att undersöka mer djupgående vilket resulterade i att vi fastnade för det högaktuella ämnet ägarskifte. Vi började således med insamling av information och litteratur kring ämnet för att få en uppfattning kring det problemområde som skulle ligga till grund för vår undersökning. Insamlingen visade att ett flertal uppsatser tidigare författats inom ämnesområdet ägarskifte. Dessa är dock främst inriktade enbart mot delar av ägarskifte som exempelvis värderingsfrågor, skattefrågor eller generationsskifte. Samtidigt var litteraturen relativt begränsad inom situationen där företagsägaren ska genomföra ett ägarskifte samt vilka problem som föreligger under processens gång. Våra förkunskaper var även begränsade kring området och ingen av oss har någon direkt koppling till något tidigare ägarskifte. Samtidigt hyser vi ett stort intresse för revisorsrollen. Vi tog därför beslut om att undersöka detta område närmare.

Det faktum att omkring var fjärde företagare idag är 40-talist kommer bidra till att ett större antal ägarskiften kommer att äga rum under den närmsta framtiden. Vårt intresse ligger således i att undersöka och analysera genomförandeprocessen som helhet, belysa de olika delarna samt uppkommande problem. Avgränsningen vi valde att göra är att inrikta oss till ägarskiften i mindre, ägarledda och onoterade företag. Främsta anledning till detta är att övervägande majoriteten av alla ägarskiften som äger rum idag är inom denna kategori.

2.2 Arbetsmetod

Att relatera teori och verklighet till varandra är en stor del i forskarens arbete, samtidigt som tillvägagångssättet för att relatera detta tillhör ett av de mer centrala problemen inom vetenskapligt arbete. Vanligast förekommande metoderna som en forskare har möjlighet att använda i sitt arbete är induktiv, deduktiv eller abduktiv metod. Att följa bevisandets väg innebär att arbeta deduktivt.(Patel et al, 2003) Det som främst karaktäriserar det deduktiva angreppssättet är att med utgångspunkt från allmänna principer och redan befintliga teorier dra slutsatser om enskilda företeelser. (Eriksson et al, 2006) Detta innebär således att de redan befintliga teorierna förklarar utifrån antaganden som därefter prövas empiriskt i det aktuella fallet. (Patel et al, 2003)

Vill man istället följa den upptäckandes väg är angreppssättet induktivt. Detta innebär koncist att forskningsobjektet studeras redan innan någon förankring av undersökningen har gjorts med redan existerande teori. Utifrån den insamlade empiriska informationen formuleras sedan ny teori. Ett ytterligare angreppssätt är abduktion vilket kan sägas vara en kombination av det nyss nämnda. (Patel et al, 2003) Att arbeta abduktivt innebär att en ständig pendling sker mellan det teoretiska och det empiriska arbetet. (Björklund et al, 2003) Abduktion innebär att utifrån ett specifikt fall formulera ett förmodat mönster som kan klarlägga fallet, vilket betyder att ett förslag till en teoretisk djupstruktur görs vilket är liknelser med det induktiva arbetssättet.

Sida 11 av 86

Därefter ska antagandet eller teorin prövas på nya fall vilket kan kopplas till det deduktiva. Detta resulterar således i att det ursprungliga antagandet eller teorin kan förbättras eller utvidgas för att bli mer allmängiltig. Främsta fördelen med detta arbetssätt är att forskaren inte låser sig, vilket är en risk som existerar då arbetet strikt är deduktivt eller induktivt. (Patel et al, 2003)

Vi har valt att arbeta på ett abduktivt arbetssätt. Anledningen till att vi valt detta arbetssätt är för att kunna se om den teoretiska bild vi arbetat med stämmer överrens och fungerar med den empiriska verkligheten. Därefter görs en vandring tillbaka mot det teoretiska för att se vad som inte praktiseras i verkligheten. I denna vandring kommer vi förhoppningsvis att träffa på skillnader mellan det teoretiska och det empiriska och även kunna skönja en del problematik som den teoretiska referensramen inte reflekterat över.

2.3 Datainsamling

När insamlingen av information ska genomföras kan forskaren använda sig av primära och sekundära källor. (Eriksson et al, 2006) Primärdata är den information som insamlas och bearbetas på egen hand. Exempelvis genom intervjuer, enkätundersökningar eller observationer. Vad som används bör ständigt anpassas utifrån det problem och syfte som finns. (Bryman et al, 2005) I vår uppsats har vi valt att göra intervjuer med ett antal företagsrepresentanter. Vi har vid insamling av primärdata i de flesta fall använt oss av personliga intervjuer då detta ger oss bäst förutsättningar till att tolka och öka förståelsen för vårt problem. Samtidigt är vi av uppfattningen att det underlättar att skapa en dialog mellan respondenten och oss då risken för missförstånd minskar i liknelser till telefonintervjuer, e-postintervjuer eller enkäter.

Information som består av sekundärdata är sådant som andra sedan tidigare insamlats och dokumenterats kring det berörda ämnesområdet. Exempelvis artiklar, böcker eller vetenskapliga avhandlingar. Sekundärdatans stora fördel är att det blir god tid över till att analysera den insamlade data istället för att lägga tid på att skapa data. Många gånger går det att finna information av hög kvalité. Däremot kan nackdelen vara att det material som hittas är svårt att ta till sig. Samtidigt som det kan finnas svårigheter i att kontrollera kvalitén på mängden data. I det fall datamängden är komplex kan svårigheten ligga i att hitta det som söks. (Bryman et al, 2005) I vår uppsats har vi valt att använda oss av svensk litteratur samt rapporter från bland annat Nutek, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Anledningen till att enbart svensk litteratur använts är på grund av att engelskspråkig litteratur är mycket begränsad i ämnet ägarskiften. Internet har varit en källa som vi valt att använda oss av, emellertid med en begränsning med anledning av bristen på tillit. Hemsidor vi har använt oss av för informationssökning är exempelvis Nuteks, Företagarna, Statistiska Centralbyrån Svenskt Näringslivs och Nationalencyklopedins hemsida. Information beträffande företagen vi valt att intervjua har vi i första hand använt oss av företagens egna hemsidor men även det onlinebaserade sökverktyget affärsdatas information om företagen. Den främsta fördelen vi kunnat se med sekundärdata är dess lättillgänglig, tidssparande samt att den är relativt billig i jämförelse till primärdata.

Sida 12 av 86

2.3.1 Intervjuer/vårt urval

För att erhålla så bra svar som möjligt är det av yttersta väsentlighet att ställa rätt frågor till rätt person och vid rätt tillfälle. Val av intervjuteknik är relativt underskattad när det kommer till dess förmåga att påverka utfallet. Ett viktigt beslut kring intervjufrågorna är om dessa ska ställas öppna eller slutna. Ställs frågan öppet har respondenten den möjligheten att relativt fritt svara på frågan. Är frågan däremot sluten får respondenten ett antal alternativa svar att välja bland. Med anledning av detta är det viktigt att val av teknik bör anpassas utifrån vilket svar som söks.

En ytterligare väsentlig faktor är att vara strukturerad under intervjun. Det finns därför olika varianter av frågor som kan ställas i form av personliga faktafrågor, som berör respondentens yrke, utbildning med mera. Faktafrågorna är information om andra personer. Attitydfrågor berör respondentens åsikter, frågor kring normer och värdering eller kunskapsfrågor. (Bryman et al, 2005) Då intervjuer bygger på respondentens villighet att besvara frågor, är det vikigt att efter ha berättat om intervjuns syfte och inriktning även diskutera anonymitetsfrågan med respondenten. Då anonymitet kan erbjudas från intervjuaren, påverkas respondentens motivation till öppenhet och relationen mellan respondent och intervjuare bli mindre låst. Det är även viktigt att vid personintervjuer visa respondenten intresse och förståelse för att minska risken för att respondenten intar en försvarsställning. (Patel et al, 2003) Vi har till större delen därför valt att basera våra intervjuer utifrån respondentens uppfattningar och åsikter kring vår frågeställning.

Vi har under våra intervjuer valt att använda oss av öppna frågor. Vilket resulterar i att frågorna inte enbart kan besvaras utifrån ett ja eller nej. Valet har varit medvetet för att vi ska kunna erhålla tillräckligt med information som vid slutna frågor finns risk att gå miste om. Vidare har vi försökt att enbart ställa en fråga åt gången och således inte flera i en, då förvirring lätt kan uppstå. I förlängningen kan det få effekten att enbart en av frågorna besvaras. Frågorna som ställts har främst baserats utifrån vår insamlade teori kring ämnesområdet.

Vårt mål med intervjuerna har varit att respondenterna själva utifrån sin kompetens och erfarenhet besvara de ställda frågorna. Fördelen med detta är att respondenten med egna ord kan besvara frågorna samtidigt som svängrum finns för oförutsedda svar eller reaktioner på frågorna. Vi har sammantaget genomfört tio intervjuer. Sex av dessa har genomförts med personliga intervjuer med; Ernst & Young, Öhrlings PWC, Deloitte och tre av fallföretagen. Vi anser att denna metod har resulterat i bäst förutsättningar då följdfrågor eller förklaringar av frågor har kunnat göras för att undvika missförstånd. Emellertid var inte denna metod genomförbar i fyra av fallen. Exempelvis i fallet med SEB förhindrade det geografiska avståndet då kontaktpersonen var placerad i Stockholm. Intervjun genomfördes därför via e-post. Likaså en intervju med ett företagsfall fick med anledning av respondentens geografiska otillgänglighet genomföras via telefon. Ytterligare två intervjuer med Svenskt Näringsliv och Swedbank Företagsförmedling fick utföras via e-post då respondenterna föredrog detta.

2.3.2 Validitet

Validitet är kopplingen mellan det objekt som önskas undersökas och det som faktiskt mäts. (Höst et al, 2006) I och med att kravet på validitet ställs, innebär det att forskningsmaterial som används ska vara relevant för den problemställning som ställs. Detta gäller både avgränsningar och djupet i uppsatsen.

Sida 13 av 86

Materialet som används i uppsatsen ska inte bara kunna kopplas samman med frågeställningen utan det ska även finnas en samklang mellan problemställningen och materialet.(Hartman, 2003) Validitet kan delas in i två aspekter, inre och yttre validitet.(Eriksson et al, 2006) Intern validitet kopplas oftast samman med kausalitetsfrågor. Validitet av ett internt slag handlar om ifall en slutsats som innefattar ett kausalt förhållande mellan minst två variabler kan ses som hållbart eller inte. Extern validitet däremot handlar om huruvida ett resultat från en specifik undersökning kan, utöver det specifika undersökningssammanhanget, generaliseras.(Bryman et al, 2005) En ambition som ska finnas i en kvalitativ studie gällande validitet är att upptäcka företeelser, att förstå och kunna tolka kontentan av livsvärlden, men också att beskriva kultur eller uppfattningar. Validitetsbegreppet blir i en kvalitativ studie betydligt vidare då det gäller hela forskningsprocessen och inte enbart själva datainsamlingen.

Validiteten kopplas samman med hur forskaren klarar av att tillämpa och använda sin egen förståelse för hela processen. Validitet kopplas även samman med hur dels forskaren lyckas samla underlag för att kunna genomföra en trovärdig tolkning, och även hur forskaren lyckas fånga relationen mellan det normala och onormala, det som är motsägelsefullt och mångtydigt. (Patel et al, 2003)

2.3.3 Reliabilitet

Reliabilitet kan förklaras som tillförlitligheten i en datasamling och analys, då med avseende på slumpartade variationer. För att lyckas få en bra reliabilitet är det viktigt att datainsamlingen görs noggrant, likaså analysen. Ett bra sätt att säkerställa att intervjudata inte misstolkas är att låta intervjupersonerna ge respons på sammanställda data. (Höst et al, 2006) Ett krav på reliabilitet är att forskaren ska kunna lita på data, oavsett dess art. Detta innebär att utskrifter, tabeller eller siffror måste vara precisa, tydliga och tillförlitliga.(Hartman, 2003) Reliabilitet får vid en kvalitativ studie en annan innebörd jämfört vid en kvantitativ studie. Det anses att vid en kvantitativ studie, om svaret förändras då samma fråga ställs till samma person som att reliabiliteten är låg. I en kvalitativ studie är det nödvändigtvis inte på detta sätt. Orsaker till att svaren förändras kan exempelvis bero på att intervjupersonen ändrat sin uppfattning, att personen fått ny kunskap eller nya insikter. Dessa anledningar behöver inte nödvändigtvis innebära en låg reliabilitet för en kvalitativ forskare. Av denna anledning bör reliabiliteten istället ses mot bakgrunden att situationen är unik. Variationen i svaren blir i detta fall viktigare än att få samma svar varje gång. På grund av detta närmar sig reliabilitetsbegreppet mot validitetsbegreppet i en kvalitativ studie. Av denna anledning används vanligen inte reliabilitet i kvalitativa studier utan enbart validitet.(Patel et al, 2003)

2.4 Forskningsmetod

När informationsinsamlingen till den vetenskapliga undersökningen är färdig behöver materialet systematiskt komprimeras och bearbetas för att kunna besvara frågesällningen. De alternativa metoderna som här finns för informationsbearbetning är kvantitativ eller kvalitativ metod. Den kvalitativa undersökningstekniken är vanligt förekommande inom den samhällsvetenskapliga forskningen med anledning av att de utgörs av mindre kvantitativ data. Metoden karaktäriseras främst av dess inriktning mot ord snarare än siffror. Utgångspunkten ligger därför i deltagarnas uppfattning, hur saker och ting upplevs.

Med anledning av detta ger metoden således ett stort utrymme att tolka dess uppfattningar på en mängd sätt. Metoden används vanligtvis då syftet är att genomföra en mer djupgående undersökning med få objekt, endera genom intervjuer eller deltagarnas observationer.

Sida 14 av 86

Den kvantitativa metoden är vanligt förekommande inom företagsekonomisk forskning. Metoden lägger tonvikten på insamling av redan existerande teorier vilket innebär att systematiskt insamla och bearbeta kvantifierbar data som därefter behandlas och analyseras utifrån testbara antaganden. Inom den kvantitativa forskningen utgör den numeriskt insamlade data ett viktigt inslag. Vanligt förekommande är att en forskare med hjälp av olika mätinstrument mäter samband, fördelning och variation. Vanligtvis genomförs undersökningarna på ett lämpligt urval som ska representera undersökningsgruppens inställning. Koncist handlar det om att ta reda på vad många anser om lite. Vanligt förekommande genomförs detta genom enkätundersökningar. (Bryman et al, 2005)

Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Eftersom vi närmare vill undersöka hur personer som arbetar med ägarskiften upplever det samt personer som genomfört ett ägarskifte. Syftet är att vi vill få en djupare förståelse och få en helhetssyn kring området. Om vi istället valt att arbeta efter den kvantitativa metoden hade en inriktning mot enkätundersökning istället varit att rekommendera. Men då vi anser att en enkätundersökning inte skulle vara tillfredställande i den mån att de personliga åsikterna hos respondenterna och deras nyansering i situationerna skulle gå förlorat. Vid personintervjuer kan följdfrågor hjälpa respondenten att beskriva processen och deras bild av situationerna på ett bättre och djupare sätt än vad en enkät skulle kunna ge.

2.5 Metodkritik

Metod

Genom vårt val av angreppssätt förväntas vi erhålla aspekter från flera olika perspektiv och därigenom bilda oss en rättvis uppfattning om hur situationen för ett genomförande av ägarskifte ser ut, samt vilka problem som föreligger. Genom vårt val av intervjuer får vi en bred uppfattning kring ämnesområdet. De revisorer, före detta ägare och övriga vi valt att intervjua är mycket insatta i ämnet och vår specifika frågeställning. Samtidigt är vi väl medvetna om att de negativa effekterna som ett ägarskifte genomgår kan vara svårt att prata om.

Intervjuteknik

Vi har intervjuat personer som arbetar inom olika branscher för att erhålla många synvinklar. Vi har fått uppfattningen att respondenterna har svarat så ärligt och objektivt som möjligt. Samtidigt har vi inte erhållit svar från alla vi valt att kontakta vilket resulterat i att vi gått miste om fakta kring vissa områden vilket kan få effekter i slutsatsen. Vi har genom vår uppsats fått möjlighet att intervjua tio personer. Vi har också fått chansen att själva bilda oss en uppfattning om vilken teknik som ger bäst resultat. Av de tio intervjuer vi genomfört har vi använt oss av personlig intervju, telefonintervju och e-postintervju. Alla tre hade självklart för- och nackdelar. Den intervjuteknik som vi ansåg resulterade i sämst resultat var telefonintervjun då det blev svårt att kunna skapa en givande konversation. Vi fick samtidigt korta svar och intervjun gick snabbt. Vi är väl medvetna om att våra olika intervjutekniker kan komma att få effekter på intervjuns kvalité och validitet.

Källor

Det material vi valt att användas oss av vid teorins uppbyggnad anser vi varit aktuell och tillförlitlig. Samtidigt har bland annat tidigare skatteregler föråldrats vilket resulterat i att viss litteratur varit felaktig angående detta. Vi har därför använt oss av myndigheters officiella hemsidor vilket gör att informationen känns korrekt och tillförlitlig.

Sida 15 av 86

3. Teori

I teorikapitlet har vi valt att redogöra för de olika skeden ett ägarskifte genomgår under sitt förlopp; förberedelsefasen, kunskap och reflektionsfasen, beslutsfasen och slutligen genomförandefasen. Vidare tar vi upp gällande lagstiftning i samband med alternativa ägarskiften. Det bakomliggande motivet till vår redogörelse är att du som läsare ska få en grundläggande och överskådlig helhetsbild vad det gäller ägarskifte samt erhålla ett teoretiskt perspektiv.

3.1 Företagaren

Företagandets tillväxt och förändring har ständigt fått mer fokus. Bland nya och traditionella branscher etableras, köps och säljs företag ständigt. Det faktum att ägarförändringar sker är en naturlig och nästintill nödvändig händelse för förnyelse och utveckling. Avseende ägarförändringar har förändringarna i företaget skilda motiv och förutsättningar. (Johansson et al, 2002). Motiven till ett ägarbyte är av antingen personliga, finansiella eller av privatekonomisk karaktär. Vid personlig art är det vanligast att skifte sker med anledning av att företagaren vill trappa ned eller pensionera sig. När motivet är av finansiell karaktär rör det sig relativt ofta om nybildade företag som på grund av likviditetsproblem måste genomgå en förändring. (Företagarna, 2009).

För att erhålla en förståelse för en företagares position, roll och känslomässiga aspekt vid ett ägarskifte måste man börja med skapa sig en greppbar bild för en företagares incitament och miljö. En företagare har i många fall lämnat ett välbetalt arbete och satt sig i skuld, allt för att förverkliga en dröm. Flertalet företagare har byggt upp sina företag från noll och arbetat hårt för att kunna stå emot marknadens konkurrens. Företagaren har byggt upp hela sitt liv kring företaget och anpassat sin levnadssituation. Med anledning av detta förknippar företagaren företaget med sin verkliga identitet. Företagaren upprätthåller och uttrycker sin identitet genom företaget. Det är relativt vanligt förekommande att företaget bär företagarens namn, vilket än mer bidrar till att företagaren identifierar sig till företaget. (Johansson et al, 1998) Studier visar att många företagare har ett så starkt engagemang för sitt företag att familjen och den egna hälsan försummas. (Deloitte et al, 2009)

En företagare är ofta en person som vill ha möjlighet att fatta de flesta beslut själv. Företagarens mål och målsättning står således i centrum för det dynamiska och föränderliga företagandet. Personliga målsättningar innehar en väsentlig roll för företagets utveckling. Att vara företagare innebär att en mängd relationer till andra i omgivningen successivt upparbetas. Relationer som på ett eller annat sätt i förlängningen får inverkan på beslut och handlande. En företagare innehar precis som alla människor en mängd olika roller. Att inneha en roll handlar koncist om att ha en viss position i ett socialt sammanhang. En och samma person besitter en mängd olika roller som far, mor, dotter, son, tränare och företagsledare. (Nutek, 2007)

Oavsett vilka roller en person innehar skapar dessa olika förväntningar på personens beteende, respektive roll är dessutom förknippad till olika rättigheter och skyldigheter. För en företagare förekommer det vanligen tre centrala roller: företagarrollen (främst VD-rollen), ägarrollen och familjerollen. Vid ett ägarskifte sker många gånger ägar- och ledarskiften parallellt. Familjerollen däremot kommer inte direkt påverkas på samma sätt som en följd av att de andra rollerna skiftas. Däremot kan rollen indirekt påverkas i samband med att andra roller förändras. (Nutek, 2007)

Sida 16 av 86

Oavsett vilken roll vi innehar tillfredställs vi genom våra grundläggande behov av mening och tillhörighet samtidigt som vi får en egen identitet. Genom rollerna får vi en förståelse för vilka vi är. Även om många olika roller förekommer i en individs sociala sammanhang kommer det finnas vissa roller som individen starkare identifierar sig med. Exempelvis att inneha rollen som företagare. Att således lämna denna roll innebär till stor del att genomgå identitetsförändring.(Nutek, 2007). För en person som ägnat relativt stor del av sitt liv åt företagandet blir det en stor omställning och i många fall smärtsam upplevelse att en dag släppa kontrollen över sitt upparbetade livsverk. (Nutek, 2007). Att överlämna äganderollen är samtidigt förknippat med otroligt starka känslor. För många går det knappt att förutse hur känslosamt man kommer beröras. Samtidigt påverkar ägarförändringen anställda, kunder och inte minst familjemedlemmar vilket gör det än mer påfrestande. (Johansson et al, 1998)

3.2 Att genomföra ett ägarskifte

Att genomföra ett ägarskifte är för många en mycket komplicerad och utdragen process, med anledning av en mångfald aspekter i form av finansiella, affärsmässiga, juridiska och skattemässiga såväl som de känslomässiga bitarna. En genomgång av ett ägarskifte är således kantad av en rad hinder och svårbemästrade beslut. En del beslut kommer vara lättare att fatta än andra samtidigt som somliga beslut kommer vara beroende av ett mer omfattande förarbete. (Nutek, 2005) Det är få som på förhand är införstådda i hur tidskrävande ett ägarskifte egentligen är. Många får redan tidigt onödigt uppkommande problem på grund av underskattning av ägarskiftesprocessens komplexitet och tidåtgång. (Företagande, 2009-05-18)

För många tar ett skifte flera år att genomföra samtidigt som det för andra går på några månader. De faktorer som har stor inverkan på tidsåtgången i ett skifte är företagets storlek, marknad, företagskultur, allmänna konjunkturläget med mera. Oavsett tidsåtgång är det av yttersta väsentlighet att inte försätta sig i tidsnöd, vilket oftast resulterat i ogenomtänkta och förhastade avslut. Därför är det viktigt att redan tidigt innan den formella processen tar vid sätta igång med planering och förarbete. Något som kan underlätta processens genomförande är om en strategi eller plan upprättas. (Nutek, 2005). Att upprätta en försäljningsstrategi/handlingsplan är av grunden att underlätta för den som tidigare saknar erfarenheter och kunskap kring ägarskifte eller rent av för att upprätta handlingsberedskap inför kommande händelser. Koncist handlar det om att upprätta en övergripande plan över tillvägagångssättet samt varför ägarskiftet genomförs. Planen behöver inte nödvändigtvis utgöras av någon omfångsrik dokumentation utan fungera mer som ett stödmoment till den som genomför ägarskifte. (Heinstedt, 1994)

Varje ägarskifte resulterar i en unik händelse, därav är inget ägarskifte det andra likt endera det handlar om ett ägarskifte inom eller utom familjen. Med anledning av detta finns det inga enkla eller generella lösningar att tillgå. Tidigare studier åskådliggör emellertid att det existerar betydande drag som är gemensamma för övervägande antalet ägarskiften. Ett ägarskifte kan betraktas som en process som fortgår en tidsperiod. Processen kännetecknas av fyra överlappande faser där varje fas utgör en del av ett tidsförlopp. Under ett genomförande kommer många genomgå dessa olika skeden på ett eller annat sätt; Den förberedande fasen där frågan väcks, fasen där kunskapsinsamling samt reflektioner sker, fasen där beslut om ägarskifteslösning fattas och slutligen genomförandefasen och ”eftertiden”. (Nutek, 2007)

Sida 17 av 86

3.2.1 Ägarstrategi

Att genomföra ett ägarskifte innebär för många ett stort steg och kanske det viktigaste steget i livet. Detta medför att de krävs långsiktiga överväganden. Att besitta en strategi innebär att inneha en planering och/eller förberedelser mot framtida händelser. En strategi byggs upp utifrån den målsättning som föreligger. Målsättningen bygger på ett önskvärt framtida tillstånd och strategin används för att uppnå detta tillstånd. (Bengtsson et al, 2007). Att därav tänka strategiskt generar många fördelar, oavsett företagets befintliga utvecklingsfas och utan hänsyn till företagarens ålder eller familjeförhållande. Företag som visat sig genomgå lyckade ägarskiften sett utifrån ett ägar- eller andra intressenters perspektiv har haft en upparbetad och genomtänkt ägarstrategi. Ägarstrategierna har inneburit allt ifrån att företagaren valt att öka det egna kapitalet genom att ta in nya delägare och på så vis utökat ägandet till att genomföra ett generationsskifte. Tidigare gjorda undersökningar visar att ägarstrategin är en av de mest försummade strategierna bland ägarledda företag. Med anledning av detta är det som företagare viktigt att utforma en genomtänkt ägarstrategi om detta inte finns sedan tidigare. (Johansson et al, 1998).

Ägarstrategins utformning är beroende av företagets storlek, utvecklingstakt, organisation och målsättningar. Ett börsnoterat företag har i jämförelse med mindre företaget ett annat krav på innehåll. Däremot karaktäriseras nästan samtliga företag oberoende av storlek att vid vissa skeden i företags utveckling ställas inför viktiga ägarstrategiska beslut. I det mindre företaget kan det handla om att den befintliga ägaren måste ta ställning till om något av barnen är lämpad som efterträdare av företaget, om inte tvingas ägaren planera utifrån scenariot att sälja företaget till en anställd, kompanjon eller helt utomstående för att företagets framtid ska kunna säkerhetsställas. (Johansson et al, 1998).

3.2.2 Lagstiftning och beskattning

Gällande lagstiftning

Vilka lagregler som styr en organisation beror helt och hållet på om det är ett handelsbolag, aktiebolag eller någon annan företagsform. Aktiebolag styrs av dels Aktiebolagslagen och Årsredovisningen, handelsbolag å andra sidan styrs av lagen om handelsbolag och enkla bolag, samtidigt har handelsbolag och aktiebolag väldigt likartade lagregler och även fåmansbolagsregler kan komplicera till det för företag i deras verksamhetsstyrning. Alla företag måste också följa Inkomstskattelagen som reglerar beskattningen hos både företag och privatpersoner. (Lodin et al, 2007)

Beskattning

En viktig ekonomisk transaktion som dessutom har betydande konsekvenser när det gäller beskattning är just vid företagsöverlåtelser. Beskattningen vid företagsöverlåtelser ser olika ut beroende på dels vilken företagsform som det säljande företaget har samt vilken slags överlåtelse det handlar om. (Lodin et al, 2007). Regelverken anses av många vara en av de större komplexa delarna kring ett ägarskifte, främst med anledning av att de är svåra att tolka (Företagarna, 2005)

Beroende på vilken typ av överlåtelse det gäller, finns olika skattekonsekvenser som kommer att beskrivas i samband med dessa i kommande avsnitt.

Sida 18 av 86

3.3 Fas 1 – Den förberedande fasen

Ägarskiftesprocessen inleds efter den dag då ett beslut fattas om att företaget ska genomföra ett skifte. Många gånger har den som är ägare gått och funderat under flera år innan denne således beslutar sig för att genomgå ett ägarskifte. När beslutet är fastställt vill de flesta att processen ska genomgås så snabbt som möjligt. Samtidigt hänger oftast inte en snabb process ihop med ett lyckat ägarskifte. Ett lyckat ägarskifte kan karakteriseras av att samtliga involverade i efterhand kan känna sig tillfreds med utfallet. För att ägarskiftet ska ha förutsättningar till att lyckas för samtliga inblandade bör ägaren börja förbereda redan innan den formella ägarskiftesprocessen startat. Ordentliga förberedelser innan skiftet genererar många gånger stora fördelar för ägaren. (Nutek, 2007)

En av de främsta fördelarna med att börja planera och förbereda i god tid är att tankarna på stundande ägarskifte hinner sjunka in. Många gånger medför detta i sin tur att flertalet av de problem som kan uppkomma får en naturlig lösning istället för att behöva tvingas fram. Till exempel kan både negativa juridiska konsekvenser och negativa skattekonsekvenser reduceras. Därtill förutsätter även vissa skatteregler att planering sker i god tid för att vara tillämpbara. (Johansson et al, 1994)

3.3.1 Trimma organisationen

En stor del av förarbetet ligger i att som företagare se över sin verksamhet. Oavsett om företaget ska säljas inom familjen eller till en extern part måste företaget förberedas inför ett skifte. Handlar det om ett skifte inom familjen ligger stor del av förbättringsarbetet i att förbereda för den yngre generationen. Vid en extern försäljning handlar förberedelsearbetet ofta om få företaget i ett säljfärdigt skick. De åtgärder som är betydelsefullast att se över är de operationella, redovisningstekniska samt i viss mån de privatekonomiska. I de flesta fall är ägaren redan införstådd i vilka problem företaget besitter. Därav skadar det inte att se över alla aspekter av resultat- och balansräkningen. För ägaren är det viktigt att vid försäljningstillfället lyckas återspegla en så rättvisande bild av verksamheten som möjligt. Besitter företagaren inte själv den kunskap som krävs för att kunna genomföra en djupgående analys av företagets resultat- och balansräkning kan det vara värdefullt att involvera en revisor. (Heinstedt, 1994)

Resultaträkningen

Resultaträkningen är uppbyggd utifrån en intäkts- och en kostnadssida. I arbetet med att förbättra organisationen handlar det på intäktssidan till stor del om att skapa kontroll över de interna rutinerna i form av marknadsföring, kundservice, prissättning med mera. Ett tänkbart förbättringsexempel kan vara att justera prisnivån för att generera högre intäkter. Många gånger är köparen intresserad av hur företagets kundstruktur ser ut och då framförallt ur ett lönsamhetsperspektiv. Därför kan det vara väsentligt att överblicka företagets kundstock för att eventuellt sortera bort kunder med låg vinstmarginal. (Heinstedt, 1994)

På kostnadssidan finns likaså förbättringsåtgärder som kan vara till fördel att inspektera och genomföra innan skiftet. Största delen av tiden bör användas till att se över kostnader som har en direkt påverkan på rörelsens resultat. Exempelvis löner och andra ersättningar är oftast något som en köpare kan vara intresserad av att syna. Eventuellt kan de anställdas löner eller ägarens lön behöva justeras. Någon besitter möjligen en för hög/låg lön i förhållande till sin insats eller i jämförelse med den marknadsmässiga nivån vilket medför att den bör förändras. I det fall där företaget innehar lokalkostnader i form av hyror bör hyreskontrakt inspekteras för eventuell omförhandling. (Heinstedt, 1994)

Sida 19 av 86

Äger företaget istället lokal finns troligtvis en finansiering med i bilden vilket resulterar i amortering och räntor, vilket således bör skådas. Oavsett om företaget hyr eller äger lokal bör driftkostnaderna överblickas för att säkerhetsställa att dessa inte är orimligt höga, vilket följaktligen bör kontrolleras. (Heinstedt, 1994)

Övriga administrativa kostnader som bör inspekteras i det fall de är onormalt höga är kostnader i form av marknadsföring, resor, frakt med flera. De utgifter som är av mindre betydande karaktär och som saknar någon direkt anknytning till företagets resultat utgörs oftast av kostnader för annan verksamhet eller utgifter av mer privatekonomisk karaktär. Exempelvis förekommer det att företagsägaren har sin privatekonomi till viss del sammankopplad med företagets. Detta kan självfallet ses över för tänkbara förbättringsåtgärder. (Heinstedt, 1994)

Balansräkningen

Balansräkningen utgörs följaktligen av två sidor, en tillgångsida och en eget kapital och skulder. Råder oklarheter kring att priset på företaget berörs av dess tillgångar bör nödvändigtvis en inspektion av tillgångarna göras för att eventuellt tydliggöra och frambringa korrekta värden. Att genomföra en inspektion av företagets varulager är det vanligaste alternativet. Speciellt då varulagret är stort medför det många gånger att delar av lagret är inkurant, vilket således skall justeras. Något annat som bör undvikas är att inneha för stora mängder produkter i arbete då det medför att det blir svårvärderat samtidigt som det från köparens sida kan ses som ett frågetecken. Andra tillgångar som bör ses över är anläggningstillgångar. Här handlar det om att se över kvarvarande livslängd och kvalitén samt i viss mån se över de avskrivningar som gjorts. Det kan förekomma olika avskrivningstider vilket frambringar en felaktig bild av livslängden. I det fall tillgångarna är hyrda eller leasade, bör kontrakten överblickas. Eventuellt kan det vara läge att sälja eller avveckla tillgångar som inte är direkt knutna till rörelsen. (Heinstedt, 1994)

Om kundfordringar utgör en väsentlig del av tillgångssidan bör dessa ses över då långa kredittider till kunder kan medföra nackdel för företaget på så vis att pengarna inte verkar inom verksamheten. För att erhålla kundfordringarna snabbare och således få pengarna att arbeta i företaget istället kan justeringar för att förbättra rutinerna för indrivning behöva göras. I det fall kassan utgör en betydande del bör även den ses över. Förekommer en ansenlig kassa kan detta utåt sett ge bilden av att företaget kräver stora likvida medel för att vara kapabel att drivas. Samtidigt kan det ge bilden av att företaget är mycket lönsamt men att beslut angående disponering av kassan saknas. Förbättringar kan här behöva göras för att erhålla en bättre avkastning på likviderna och sålunda ge bilden av att företaget är välskött och innehar bra rutiner och hantering av administrativa funktioner. (Heinstedt, 1994)

En besiktning av skuldsidan är många gånger behövlig. Precis som med kundfordringarna bör leverantörsskulderna ses över. Eventuellt kan det vara så att skulderna betalas ut för snabbt. Företaget bör då försöka se över betalningsrutinerna och eventuellt förlänga kredittiden. Detta kan medföra att företaget blir mindre beroende av likvida medel. Har företaget krediter eller lån bör dessa ses över. Många gånger har den personliga relationen till banken en direkt inverkan på villkoren för lån och krediter. Därför bör företagsägaren kontakta sin bankman för att se över och möjligen omförhandla lån och krediter. Av de poster som behandlats ovanför utgör dessa bara en del av helheten och en liten bit i förarbetet. Syftet är att åskådliggöra hur den redovisningsmässiga delen kan förberedas. Samtidigt är det viktigt att få förståelse för dess komplexitet och tidskrävande arbetet vilket medför att det bör påbörjas så fort som möjligt för att kunna skapa bäst förutsättningar. (Heinstedt, 1994)

Sida 20 av 86

Den bidragande anledningen till att trimma företaget inför ett ägarskifte och främst med avseende på försäljning är för att undvika onödiga problem för köparen och som kan komma att utgöra ett hinder när affären ska avslutas. Oftast resulterar småsaker i att köparen börjar tvivla och affären går i stöpet. För att undvika detta är det viktigt att underlätta i den mån det går för köparen så att denne har förutsättningarna att snabbt och smidigt överta driften av företaget. Samtidigt resulterar det många gånger i en bättre förhandlingssits för ägaren då företaget åskådliggörs från sin bästa sida. (Svenskt Näringsliv, 2005)

För de allra flesta leder ett ägarskifte till att stora förändringar sker både affärsmässigt och på det personliga planet. För många handlar det om att lämna ifrån sig sitt livsverk. På grund av detta är det viktigt att redan tidigt börja förbereda sig mentalt för vad som ska ske. Det handlar i stort sett om att börja planera, reflektera och diskutera med samtliga berörda redan innan processen sätter igång. Ju tidigare och mer grundligare förberedelserna är ju bättre är förutsättningarna till att kunna påverkar och styra skiftet mot en önskvärd lösning. Med anknytning till det som redogjorts ovanför bör vikten av förberedelser aldrig underskattas. Att starta med planeringen handlar till stor del om att som ägare börja fundera över vad företagandet har för mening. Är företaget en central del kommer skiftet inte enbart utgöras av ekonomisk och juridisk betydelse utan den personliga, känslomässiga och identitetsmässiga betydelsen utgöra minst lika stor del. (Nutek, 2005)

Beträffande ovannämnda finns synnerligen mycket att vinna på att påbörja ägarskiftesprocessen i god tid. Däremot tillhör det vanligheten att förberedelsearbetet skjuts på framtiden. Vanligt förekommande fall för att avvakta med uppstartande är att ägaren har tvivel kring vad som händer under eftertiden. Ett annat vanligt skäl är att ägaren inte anser att det finns någon att överlåta företaget till eller att företaget inte skulle överleva utan den kompetens företagsägaren besitter. Ett ytterligare inträffande problem är att företagaren inte anser sig ha någon tid eller utrymme till att planera och förbereda för ett framtida skifte. (Nutek, 2005)

Att av olika skäl avvakta med igångsättandet av processen medför i en rad onödiga risker som annars kunnat undkommas. En tänkbar risk är att generationen som möjligen haft intresse för ett övertagande inte orkar vänta och istället söker andra utmaningar. En ytterligare potentiell risk är att företaget slutar att utvecklas och således blir mindre attraktivt att överta på grund av företagets minskade konkurrenskraft. En annan förekommande händelse är att skiftet blir framtvingat med anledning av tillfälligt uppkommande omständigheter i form av sjukdom, dödsfall eller akut ekonomisk kris, vilket resulterar i att skiftet blir oplanerat och snabbt genomfört utan några förberedelser. (Nutek, 2005) Att som företagare inte ta sig tid att planera och förbereda skiftet resulterar i onödiga problem som annars hade kunnat undvikas. Forskning visar att dålig planering är en av de största bidragande orsakerna till misslyckade ägarskiften som i sin tur är en av de vanligaste orsakerna till konkurs och företagsnedläggningar. Med anledning av detta är det viktigt att som företagare inte vänta för länge med att planera och förbereda skiftet. (Johansson et al, 1994)

Sida 21 av 86

3.4 Fas 2 – Kunskap och reflektion

Bland större delen av dagens företagare finns en avsaknad av någon direkt kunskap och erfarenhet för att hantera ett ägarskifte. Det är även med anledning av bristen på lärdom och praktisk erfarenhet som många ägare innehar en stor oro inför ägarskiftet. Detta är även en av grunderna till att många upplever ägarskiftet som komplext. Många vet inte ens var hjälp eller information finns att tillgå. (Johansson et al, 1994)

Många gånger tar en företagsägare bara en gång i livet ett beslut kring ett ägarskifte. Med bakgrund av detta är det därför viktigt att den som saknar tidigare erfarenheter införskaffar sig kunskaper om de frågor som blir aktuella vid ett ägarskifte. I det som kan kallas fas två i ägarskiftesprocessen handlar till stor del om att införskaffa sig relevant och nödvändig kunskap. När företagaren kommit till denna del i processen är det även viktigt att börja reflektera kring till vem ägandet ska skiftas. De vanligaste alternativen är att skifta inom familjen, till en kompanjon, anställd eller till en utomstående aktör. Innan de berörda ägarna beslutar om något av alternativen bör kunskap införskaffas om de olika skifteslösningarna. Här är det viktigt att få förståelse för vilka positiva och negativa effekter respektive lösning för med sig. Olika skifteslösningar medför olika konsekvenser för företagsägaren, dennes familj samt för företaget och anställda. (Nutek, 2005)

3.4.1 Ägarskifte inom familjen

Att genomföra ett ägarskifte inom familjen är för många en dröm samtidigt som det för andra känns helt naturligt. Studier visar emellertid på att endast var fjärde planerar att genomgå skifte inom familjen. (Företagarna, 2009). Att realisera ett generationsskifte är inte helt problemfritt. De som överlåter och de som övertar ställs många gånger inför utmaningar inte enbart av ekonomisk och teknisk karaktär. Många gånger medför generationsskiftet att relationen mellan familjemedlemmar sätts på prov. (Falk, 1998).

Det är endast ett begränsat antal familjeföretag som har förmågan att överleva den första generationen, och ännu färre kommande generationer. Ett vanligt förekommande talesätt; ”förvärva, ärva och fördärva” betyder att ett familjeföretags livscykel sträcker sig tre generationer. En bakomliggande orsak är att familjeföretag är relativt dåliga att ta in kompetens utifrån. En ytterligare kritisk faktor är då ägandet blir alltmer utspritt mellan syskon, risken för osämja och avundsjuka ökar således. Att den äldre generationen inte lyckas med att föra över ledningsansvaret till den yngre generationen är också en bidragande orsak. (Företagarna, 2005)

Ett familjeföretag urskiljer sig i en rad olika aspekter från andra företag, främst till karaktären och kulturen. Ett familjeföretag karaktäriseras för dess ekonomiska trygghet för grundarna och kommande generation, samtidigt upplevs familjeföretagen inge en tryggare arbetsplats för anställda. Emellertid kännetecknas ibland familjeföretagen för dess starka upphov till familjekonflikter vilket blir än mer märkbart vid ett ägarskifte. För företagaren kommer det ställas högre krav för känsla och affärsmässigt förnuft, främst för upphov till konflikter och tvister mellan familjemedlemmar. Arbetar familjemedlemmar samtidigt i familjeföretaget kan stor problematik förekomma i form av rivalitet och kamp om högre befattningar, vilket kan få allvarliga konsekvenser för företaget. För företagaren handlar det därför att undgå dessa problem genom att alltid sätta affärsintressen framför familjeintressen. Vilket har sin innebörd från att lösningar som är rättvisa för barnen inte alltid det bästa för företaget. (Johansson, 1998)

Sida 22 av 86

I det fall ett generationsskifte äger rum är det vanligaste att skifte sker till barnen, därefter till syskon eller kusiner. För en stor del av de barn som växer upp i familjeföretag utgör företaget en naturlig del av livet. När det således är dags för ett generationsskifte är det däremot inte en självklarhet att barnen ska ta över. För många är det en stolthet att få ta över företaget och ser det som en hederskänsla. Samtidigt som vissa innehar känsla av förpliktelse snarare än egen vilja att överta familjeföretaget. (Nutek, 2007).

Om tankegångarna kring att efter sin tid lämna över till kommande generation eller om viljan från den andra sidan finns att ta över familjeföretaget är det viktigt att så tidigt som möjligt tydliggöra intresset. Samtidigt är det viktigt att barnen själva får bestämma om de vill eller inte vill ta över. Finns en vilja att ta över är detta en enorm drivkraft men inget som ersätter varken kunskap eller erfarenhet. Den dagen generationsskiftet äger rum är det viktigt att barnen besitter den know-how och mognad som krävs för att kunna bli respekterad både bland familjeföretagets kunder och anställda. (Nutek, 2007).

Ett bra sätt för nästa generation att erhålla kunskap och erfarenhet är att under en tid arbeta på något annat företag. Vidare är det viktigt att som övertagare få god tid på sig att lära känna och observera familjeföretagets olika delar innan själva övertagandet äger rum. En förekommande variant är att barnen får gå ett traineeprogram eller likartat under en period. Detta resulterar oftast i att den yngre generationen får möjligheten att se den äldre generationen i arbete och får tid att bygga upp ett eget kontaktnät. (Nutek, 2007).

Skattekonsekvenser

När en företagare avlider övergår näringsverksamheten genom antingen arv eller testamente till arvingar. Är företagaren vid livet kan företaget antingen genom gåva eller mot en ersättning överlåtas. Ersättningen understiger då det verkliga värdet hos egendomen, vilket är ett så kallat blandat fång. En skiftning av ägandet i ett företag kan också ske genom en bodelning antingen efter en makes bortgång, under pågående äktenskap eller vid en äktenskapsskillnad. En bodelning innebär egentligen inte att det är en benefik överlåtelse, då det inte finns någon motprestation för ägarskiftet. Då bodelning är väldigt likt arv och gåva så ska det ur beskattningssynpunkt behandlas på samma sätt.(Lodin et al, 2007)

Givetvis så har företagsformen stor betydelse vid generationsskiften. Bedrivs verksamheten i ett aktiebolag brukar ett generationsskifte ske genom att aktierna i bolaget övergår till den nya ägaren antingen genom gåva, arv eller genom testamente. Är det så att aktierna övergår genom gåva som inte medför ersättning, eller genom arv eller testamente ska den så kallade kontinuitetsprincipen tillämpas. Då ägarskiftet inte innebär en regelrätt avyttring innebär det att det inte heller blir någon kapitalvinstbeskattning, utan den nya ägaren inträder i samma skattemässiga situation som den tidigare ägaren. Är det däremot så att i utbyte mot gåvan, utgår en ersättning, innebär det att transaktionen är ett blandat fång. Då gåva blir ett inslag i aktieöverlåtelsen ska delningsprincipen tillämpas för att skilja åt den benefika delen och den onerösa delen. Detta innebär att den onerösa delen ska kapitalvinstbeskattas men att den benefika delen inte inkomstbeskattas alls. (Lodin et al, 2007)

Ett annat sätt att genomföra ett generationsskifte är att i samband med att ägarskiftet skall äga rum, samtidigt byta företagsform. Detta innebär att företagets förmögenhet förs över från den enskilda näringsverksamheten till exempelvis ett aktiebolag, där den nya ägaren redan innehar ett ägarinflytande. Beroende på om en enskild näringsverksamhet överlåts i samband med att ägaren avlider eller om det sker under ägarens livstid så får det olika skattekonsekvenser. Uttagsbeskattningens utrymme är betydligt större när det gäller ägarskifte under den första ägarens livstid. (Lodin et al, 2007)