På förskolan Enen går Tim som är 6 år. Tim har diagnosen autism. Han går nu sitt sista år på förskolan. Han har en egen resurs, Tina, som finns med och stöder honom i alla situationer där
36 han kan behöva stöd. På avdelningen finns även ansvarig pedagog, Stina. Tim deltar just nu i interventionen mångsidiga intensiva insatser. Dagsschema finns på avdelningen.
Fri lek
Observation 1
Tim ställer upp plastbokstäver i en halvcirkel på bänken, backar några steg, tittar på bokstäverna, flyttar sig fram igen, ändrar lite på bokstäverna, viftar med händerna, backar, gungar bakåt med överkroppen, tittar på bokstäverna, går fram igen och ändrar lite på
bokstäverna. Ett barn närmar sig. Tim skriker – nej nej. Barnet vänder och går åt ett annat håll Tim: - C E F……. Säger namnet på de bokstäver han ställer upp, backar, tittar på
bokstäverna, gungar bakåt med överkroppen, pratar otydligt för sig själv, vänder sig om och tittar på de barn som sitter vid bordet bredvid och äter frukt. En pedagog uppfattar hans blick och frågar om han vill ha frukt. Tim svarar nej. Tim fortsätter att titta sig omkring och går sedan bort till sanden som finns en liten bit bort från bänken med bokstäver.
Vänder sig om, tittar mot ett annat rum där några barn leker högljutt. Han springer snabbt dit. Ropar på Tina som följer med och sätter sig på golvet i rummet. Tim går runt i rummet en stund, går tillbaka till bokstäverna, och samma mönster som ovan upprepas, först bokstäver, sen sand, när han hör ljud från andra rummet lyssnar han, ger Tina ett ögonkast och springer sedan in dit en stund. Upptäcker former, cirkel, triangel, kvadrat och rektangel som sitter uppsatta på väggen. Ropar på Tina som kommer fram till honom. Tim tittar på formerna. Tina: - Ja du kan ta dom. Tina nickar. Bill tar ner formerna från väggen. Ställer upp dem på soffkanten lutade mot väggen, backar, tittar, böjer överkroppen bakåt, pratar för sig själv, slänger en snabb blick mot Tina som inte upptäcker det, tittar på formerna igen, pratar för sig själv, vänder blicken mot en annan pedagog som sitter med några barn vid ett bord, ingen märker att han tittar dit och han vänder blicken mot formerna igen.
Tim: - Tina, Tim ropar på Tina som vänder sig om och säger – Ja, jag ser.
Tim: - Circle (på engelska) säger även de andra formernas namn på engelska. Håller upp en form i taget mot ljuset, kikar med ett öga, tittar på nästa form, tittar på Tina, tar en ny form, kisar, tittar på Tina. Går runt i rummet och placerar ut formerna på olika ställen. En pedagog frågar ett annat barn om han är trött och Tim tecknar trött. Tim sätter sig i soffan.
37
Observation 2
Tim går in i ett rum där fyra barn leker superhjältar. Tim pekar på sin tröja där det finns en bild av spindelmannen. Ett barn kommer fram till Tim och säger att han inte kan vara spindelmannen för det finns redan en och man kan inte ha två.
Tim lämnar rummet och går fram till Tina. Han vill ha en penna. Tina tar fram en penna och Tim börjar skriva och rita på väggen. Han lekskriver och börjar skriva riktiga bokstäver. Tittar på Tina som nickar, Tim ser nöjd ut och fortsätter att skriva. Tina frågar några barn om de också vill ha pennor och det vill de. Nu skriver tre barn tillsammans på väggen. Tim skriver över ett stort område, de andra barnen rör sig också över ett stort område. Tim går in i andra rummet, Tina följer efter. Tim skriver ABC på väggen, säger ABC, vänder blicken mot Tina som säger – Ja ABC har du skrivit. Tim lämnar tillbaka pennan till Tina.
Analys
Den AKK som visar sig tydligast i den fria leken är kroppsnära signaler, blicken, ett snabbt ögonkast mot personen han vill ska titta vänds snabbt mot det han vill att personen ska titta på vilket jag tolkar som att han vill rikta uppmärksamheten dit. Han gör samtidigt ett hummande ljud, vilket också kan tolkas som försök att ta kontakt. Vid uppmuntran skrattar han. Om uppmuntran uteblir så går han vidare och försöker på nytt efter en stund som i exemplet med formerna som placeras ut på olika ställen. När Tim vänder blicken mot det ställe det kommer ljud ifrån kan tolkas som att han är känslig för ljud. När han hör ett ljud från ett annat rum så springer han snabbt dit, vilket gör att han stundtals byter aktivitet ganska ofta som i
observation 1.
Vid första observationstillfället sköter sig Tim mest själv. Pedagogerna ger mycket liten respons när Tim söker ögonkontakt utan de svarar först när Tim ropar deras namn vilket inte händer mer några fåtal gånger. Vid andra observationstillfället finns Tina i närheten och bekräftar med en nick att hon har sett det Tim vill visa. När Tim vill rita med pennor på väggen så uppmuntrar Tina även några andra barn att rita med pennor och tre barn ritar bredvid varandra fast ändå tillsammans på väggen vilket jag tolkar som att visst samspel och delaktighet i aktiviteten finns.
38
Gemensam aktivitet
Observation 1
Några barn börjar baka chokladbollar tillsammans med en pedagog.
Tim: - Jag vill baka. Vänder sig mot pedagogen. Pedagogen svarar - Visst får du det. Du får tvätta händerna först, gör tecken för tvätta händerna. Tim går och tvättar sina händer och sätter sig på stolen igen. Tina går på rast och säger till en annan pedagog att du får vara jag ett tag nu. Tim sitter och tittar på en stund när ett barn häller i havregryn och ett annat barn rör runt i smeten. Går iväg. Pedagogen frågar - Vill du inte baka mer? Tim svarar - Nej
Tim går till bokstäverna som står på bänken och börjar ställa upp dem på rad, han backar, tittar, gungar bakåt med överkroppen, gör ett hummande ljud, tittar bort mot bordet där de andra bakar, ändrar lite på bokstäverna. Ett annat barn vill sätta sig vid bordet där Tim satt och pedagogen säger att det får fråga Tim om han vill baka mer. Pedagogen frågar Tim som svarar nej. Han fortsätter att leka med bokstäverna.
Observation 2
Några barn spelar bowling på golvet tillsammans med Stina. Tim upptäcker det och börjar hoppa runt, ställer sig och tittar, viftar med händerna och ställer sig sedan i kön som finns. Käglorna står i en form av en triangel. – Triangle säger Tim på engelska. Hoppar fram och säger triangle flera gånger.
Stina: - Ja det är en triangle, svarar på engelska.
Tim hoppar runt och viftar med händerna när han väntar men hoppar in på sin plats i kön när han har hoppat och viftat färdigt. Tittar noga när något barn skriver sina poäng på tavlan. När det är Tims tur så får han slå två gånger. Han får ner åtta käglor vilket inte är alla. Vill slå en gång till. Säger nej när Stina säger att han bara får slå två gånger och nu ska skriva sina poäng på tavlan, gör tecken för skriva. Skriver en nia på tavlan. Ställer sig bredvid och tittar på de andra efter att han har slagit.
Analys
När Tim ska baka chokladbollar vid första observationstillfället stannar han bara vid bordet en kort stund. Jag tolkar det som att det brister med vuxenstödet i den aktiviteten. Tim verkar ha behov av stöd som gör att han kan stanna kvar i en aktivitet vilket visar sig i andra
39 observationen när han hoppar runt och säger triangle och Stina bekräftar med samma ord. Då verkar Tim vara nöjd och kan fortsätta att vänta på sin tur ett tag till. Min tolkning blir att Tim klarar av att vara en längre stund i samspel med kompisar om han får vuxenstöd. Den AKK som visade sig i observationerna var TAKK från pedagogernas sida vid några tillfällen, försök till blickkontakt, hummande ljud, kroppsnära signaler och kroppsspråket när Stina visar Tim vad han ska göra.
Lunch
Observation 1
Alla barn ställer sig på ett led på väg till matsalen. Tim deltar aktivt i en sångramsa innan det är dags att gå. I matsalen är det väldigt lugnt. Barnen står i kö för att ta mat. Tim lägger upp väldigt lite mat på sin tallrik. Går till bordet och ställer ner tallriken. Det finns ett namnkort där han ska sitta. Går iväg och hämtar bestick. Stina säger - Bra att du kom på det Tim. Tim går även iväg och hämtar ett glas mjölk.
Tim: - Mera, pratar tyst. Tina svarar - Ska jag följa med eller hämtar du själv? Ska jag följa med? Tim svarar - Ja. Tim sätter sig vid bordet igen och börjar prata otydligt och tyst med Tina som verkar förstå vad han menar och nickar.
Tim: - Mera. Tina svarar - Ska jag följa med dig? Tim svarar - Ja
Tina: - Vill du ha knäckebröd? Tim svarar ja och de går tillsammans bort och hämtar knäckebröd. Tina hjälper till med smöret.
Barnen runt barnen pratar om att vara storasyster eller lillasyster. Tim koncentrerar sig på sin mat och gör ett hummande ljud under tiden han äter. Något barn börjar leka med sitt
namnkort, Tim börjar också leka med sitt namnkort.
Analys
Matsituationen fungerar bra för Tim. Det är lugnt i matsalen och alla har sina bestämda platser. Ber om hjälp när han vill hämta mera mat eller knäckebröd. Det samtal som Tim deltar i handlar om här och nu, det vill säga om att få mera mat. Möjligen kan Tims
hummande ljud, kroppsnära signal, vara ett försök till samtal vid bordet, men eftersom inga ord kommer fram så är det svårt att säga. Min tolkning av matsituationen är att Tim har möjlighet att välja vad och hur mycket han vill äta och är på så sätt delaktig i sina egna val.
40
Sammanfattning
I observationerna använder sig Tim av kroppsnära signaler som blickkontakt, hoppande och hummande ljud som kommunikation. Pedagogerna använder TAKK i vissa situationer och kroppsspråk Bill verkar vara känslig för ljud och byter ofta aktivitet. Han klarar av att leka nära de andra barnen med uppmuntran och stöd från pedagog. Vid dessa tillfällen syns ett visst samspel med framför allt vuxna. Förstående vuxna som fångar upp Tims signaler verkar vara en förutsättning för samspel och delaktighet i vardagen.
Intervju med resurs och ansvarig pedagog
Utbildning och stöd
På förskolan Enen har både resurs, Tina och ansvarig pedagog Stina fått en utbildning om autism genom habiliteringen. Tina har dessutom skaffat sig information genom att läsa böcker på eget initiativ. Enligt både Tina och Stina är det Tina som håller i de dagliga kontakterna med habilitering, specialpedagog och föräldrar när det gäller Tim. Båda är med vid
nätverksmöten, där habilitering, förskolans specialpedagog, förskolechefen och pedagoger från avdelningen medverkar. Båda tycker att de får bra stöd från habilitering, specialpedagog och förskolechef. Det som saknas tycker Stina är handfast handledning.
- Vi har ju inte fått så mycket stöd att faktiskt komma igång med arbetet, att kanske visa på hur man ska jobba upp en bra rutin runt det, den måste ju vi som arbetslag jobba in. (Stina)
Stina anser att det skulle behövas någon var med under en dag och hjälpte till att stötta och säga hur och när materialet de fått ska användas så att alla i arbetslaget blir delaktiga. Både Tina och Stina tycker att det för Tims skull är av största vikt att ha en god kontakt med
föräldrarna. Det underlättar det vardagliga arbetet om det går att stämma av med varandra vad som har varit bra och mindre bra under dagen.
AKK-form
Den form av AKK som används på avdelningen är framförallt TAKK och bilder. TAKK användes mer tidigare när Tim inte pratade så mycket men efter att talet har kommit igång så används det inte lika mycket. Ibland används det även till ett annat barn som har annat modersmål. Bilder används en del av dagen i ett bildschema samt i arbetsstunder. Faktiska föremål används och visas för att förtydliga när vi kommunicerar säger Stina.
- Att faktiskt gå och hämta och vi kommunicerar med hjälp av att man har nått fast att titta på. (Stina)
41 Digitala hjälpmedel som i-pad har börjat användas så smått, med olika appar.
Bidrag till samspel på avdelningen
Pedagogernas bidrag till samspel mellan barnen på avdelningen sker genom att tillföra intressant material till barnens lek som lockar Tim att delta.
-Att stötta honom med att benämna viktiga ord verbalt bidrar också till samspel. (Tina)
Att locka andra barn att delta till exempel att när Tim målar på väggen, att erbjuda andra barn pennor. Göra roliga saker som gör att Tim vill leka tillsammans med barnen och inte bredvid som han oftast gör säger Stina.
- Han har mer samspel nu med barnen än han hade för ett år sen. Han är oftare med och leker nu eller är med där dom är. Förut var han ju betydligt mer för sig själv. (Tina)
Enligt Stina kan det bli att Tim går omkring och själv hittar saker att göra och då blir det bara kommunikation mellan honom och en vuxen när han kommer och visar vad han har hittat.