Det finns flera förslag till fortsatt forskning. Vid genomgången av forskningen inför detta examenarbete framkom att det till största delen var pojkar som deltog i studierna. När jag letade efter barn som skulle passa min studie så upptäckte jag att det inte fanns en enda flicka som skulle passa in under mina kriterier. Detta väcker såklart funderingar kring varför det är så. Enligt Kopp (2010) har forskningen varit inriktad på pojkar. Dessutom missar ofta barnsjukvården och barnpsykiatrin flickor med autism. Kopp (2010) menar att en annan förklaring kan vara att flickor ofta leker endast några få i en grupp vilket gör att deras svårigheter inte märks lika tydligt som pojkarna som till skillnad från flickorna ofta leker i större grupper. Kutcher (2016) menar att det inte är olika symptom men att flickor är
61 skickligare på att härma andras beteende än vad pojkarna är och kan därför lättare smälta in i sociala samanhang. Därför skulle det vara intressant att läsa mer forskning om flickor. Bohlin et al. (2014, rev 2012) har i sin granskning av studier upptäckt att flertalet studier har begränsade mål och att de ofta har mätts kortsiktigt. Jag skulle därför föreslå flera
longitudinella studier inom olika områden som följer barn under lång tid. Där resultatet kanske inte är till så stor nytta för oss som lever nu men som barn som diagnostiseras med autism med eller utan intellektuell funktionsnedsättning kan ha nytta av i framtiden.
62
Referenslista
Autism och Aspergersförbundet, http://www.autism.se/autism_i_dsm5
Braddock, B A. & Armbrecht, E S. (2016). Symbolic Communication Forms in Young Children With Autism Spectrum Disorder. Communication Disorders Quarerly Vol. 37(2), 67-76.
Bohlin, G., Bromark, G, Granat, T, Haglund, N,Sjöholm-Lif, E & Zander, E. (2004, reviderad 2012). Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern.
Föreningen Sveriges habiliteringschefer.
http://habiliteringisverige.se/site/uploads/2017/05/Mangsidiga_intensiva_insatser_for_barn_m ed_autism_i_forskolealdern_rev_2012.pdf 2018-04-01
Brodin, J.& Lindstrand, P. (2014). Barn med rörelsehinder i förskolan. I A. Sandberg (red.),
Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd (s.133-155). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Calder, L, Hill, V. & Elizabeth Pellicano, E. (2012). Sometimes I want to play by myself: Understanding what friendship means to children with autism in mainstream primary school.
Autism 17 (3) 296-316.
Chang, Y-C, Shih, W. & Kasari, C. (2016). Friendship in preschool children with autism spectrum disorder: What holds them back, child characteristics or teacher behavior? Autism,
Vol. 20(1), 65-74.
Charlop, M H. Berry Malmberg, D. & Berquist, K L. (2008). An Application of the Picture Exchange System (PECS) with Children with Autism and a Visually Impaired Therapist. J
Dev Phys Disabil 20, 509-525.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Dysthe, O. (2003) (Red.). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Eberhart, B, Forsberg, J, Fäldt, A, Nilsson, L, Nolemo, M. & Thunberg, G. (2011, rev. 2017).
Tidiga kommunikations och språkinsatser till förskolebarn. Föreningen Sveriges
Habiliteringschefer. http://habiliteringisverige.se/arkiv/ebh_report/tidiga-kommunikations- och-sprakinsatser-till-forskolan-rev-2014 2018-04-01
63 FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen.
(https://unicef.se/barnkonventionen) 2018-04-03
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, SÖ 2008:26. (http://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns-
konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823) 2018-04-03 Edfelt, D. (2015). Utmaningar i förskolan. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Fombonne, E. (2003). Epidemiological surveys of autism and other pervasive developmental disorders: an update. J Autism Dev Disord, 33(4), 365-382.
Eriksson, A. (2014). Barns delaktighet i förskolan. I A. Sandberg (red.), Med sikte på
förskolan – barn i behov av stöd (s.215-230). Lund: Studentlitteratur.
Granlund, M. (2014). Barn med utvecklingsstörning. I A. Sandberg (red.), Med sikte på
förskolan – barn i behov av stöd (s.157-182). Lund: Studentlitteratur.
Gillberg, C. (2013). Ett barn i varje klass – Om ADHD och DAMP. Lund: Studentlitteratur. Habilitering och hälsa, Autismspektrumdiagnos, Stockholms läns landsting.
http://habilitering.se/om-autismspektrumdiagnos/det-har-ar-autism 2018-03-16 Habilitering och hälsa, Intellektuell funktionsnedsättning, Stockholms läns landsting.
http://habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/diagnoskriterier/diagnosmanualen-dsm- 5/diagnoskriterier-intellektuell 2018-03-16 kl 12:00
Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2001). Grundad Teori: Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur.
Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan – en pedagogisk utmaning Om alternativ och
kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola. Malmö: Södra regionens
64 Heister Trygg, B. (2016). GAKK Grafisk AKK – Om saker, bilder och symboler som
Alternativ och kompletterande kommunikation. Malmö: Södra regionens
kommunikationscentrum.
Heister Trygg, B. (2008). Tidig AKK – Stöd för stora och små. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum.
Heister Trygg, B, Andersson, I, Hardenstedt, L. & Sigurd Pilesjö, M. (2009). Alternativ och
kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Malmö: Hjälpmedelsinstitutet och
Södra regionens kommunikationscentrum
Hjärnfonden. Autismspektrumtillstånd. www.hjarnfonden.se 2018-02-14 Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala.
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Utvecklingsstorning1/ Vad-ar-utvecklingsstorning/ 2018-03-14
King, M L, Takeguchi, K, Barry, S E, Rehfeldt, R A, Boyer, V E. & Mathews, T L. (2014). Evalution of the iPad in the acquisition of requesting skills for children with autism spectrum disorder. Research in Autism Spectrum Disorders 8, 1107-1120.
Kopp, S. (2010). Girls with social and/or attention impairments. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Kutscher, M. (2016). Barn med överlappande diagnoser: Adhd, inlärningssvårigheter,
autism, asperger, tourettes, ångest med flera. Stockholm: Natur och Kultur.
Luttropp, A. (2011). Närhet – Samspel och delaktighet i förskolan för barn med
utvecklingsstörning. Stockholm: Stockholms Universitet.
Luttropp, A. (2014). Utvecklingsstörning och samspel. I A. Sandberg (red.), Med sikte på
förskolan – barn i behov av stöd (s.177-193). Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (1998, rev 2016). Stockholm: Utbildningsdepartementet,
65 Melin, E. (2013). Social delaktighet i teori och praktik – om barns sociala delaktighet i
förskolans verksamhet. Stockholm: Stockholms Universitet.
Niss, G. & Söderström, A-K. (2015). Samarbete i förskolan- för barnens skull. Lund: Studentlitteratur.
Norrelgen, F, Fernell, E, Eriksson, M, Hedvall, Å, Persson, C, Sjölin, M, Gilllberg, C. & Kjellmer, L. (2015). Children with autism spectrum disorders who do not develop phrase speech in the preschool years. Autism. Vol. 19(8), 934-943.
Romski, M A, Sevcik, R A, Adamson, L B, Cheslock, M, Smith, A, Barker R M. & Bakeman, R. (2010). Randomized Comparison of Augmented and Nonaugmented Language
Ingerventions for Toddlers With Developmental Delays and Their Parents. Journal of Speech,
Language, and Hearing Research. Vol. 53, 350-364.
Salamancadeklarationen och Salamanca +10, 2/2006. Svenska Unescorådet.
(http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf) 2018-04- 03
Sandberg, A. & Norling, M. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I A. Sandberg (red.), Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd (s.45-62). Lund: Studentlitteratur.
Skollag (2010:800). (http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800) 2018-04-03
Socialstyrelsen 2010-3-8. Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Aspbergers
syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Stockholm: www.socialstyrelsen.se
Son, S-H, Sigafoos, J, O´Reilly, M. & Lancioni, G E. (2006). Comparing two types of augmentative and alternative communication systems for children with autism. Pediatric
Rehabilitation, 9(4), 389-395.
Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM. (2015). AKK i lärandet – för allas rätt att
kommunicera. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Språklag (2009:600). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600 2018-04-03
66 Still, K, Rehfeldt, R A, Whelan, R, May, R. & Dymond, S. (2014). Facilitating requesting skills using high-tech augmentative and alternative communication devices with individuals with autism spectrum disorders: A systematic review. Research in Autism Spectrum Disorders
8, 1184-1199.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad Teori. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys (s.44-70). Stockholm: Liber.
Thunberg, G. (2007). Using speech-generating devices at home, A study of children with
autism spectrum disorders at different stages of communication development. Göteborg:
Göteborgs universitet.
Thunberg, G. (2011). AKK – Alternativ och kompletterande kommunikation för personer med
autism. Stockholm: Autismforum, Stockholms läns landsting.
Vygotskij, S L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Westman Andersson, G, Miniscalco, C, Johansson, U. & Gillberg, C. (2013). Autism in toddlers: Can observation in preschool yield the same information as autism assessment in a specialized clinic? The Scientific World Journal, vol. 2013: Article ID 384745.
Westman Andersson, G, Miniscalco. & Gillberg, C. (2013). Autism in preschoolers: Does individual clinician´s first visit diagnosis agree with final comprehensive diagnosis? The
67
Bilaga 1
Hej,
Annika Dahlman heter jag och jobbar som specialpedagog i Xxxxxxxx. Jag är samtidigt under utbildning till specialpedagog vid Linköpings Universitet. Under våren ska jag skriva mitt examensarbete och eftersom jag själv har en son som har autism (och utvecklingsstörning) så är ämnet autism mitt självklara val. Min inriktning blir kommunikation eftersom det är svårt för de flesta barn med autism att förstå nyttan med att kommunicera.
Syftet med mitt examensarbete är att studera vilka metoder för alternativ och kompletterande kommunikation som erbjuds barn med autism från habiliteringen och att se hur dessa metoder används på förskolan med fokus på kommunikation, samspel och delaktighet i verksamheten. För mig känns det viktigt att alla barn får möjlighet att kommunicera på det sätt som passar dem och det är min förhoppning att jag som specialpedagog kan bidra till detta. Därför undrar jag om det är okej att jag kommer till förskolan och observerar ditt/ert barn och hur han kommunicerar med omgivningen, med pedagoger och kamrater, vid ett par tillfällen. Inga namn kommer att nämnas i examensarbetet, inte ens i vilken kommun jag gör arbetet, så ingen kommer att pekas ut. Om ni vill ta del av vad jag ser så träffar jag er gärna, pratas vid på telefon eller skickar ett mail, men inget av den konversationen kommer att ingå i mitt examensarbete.
Hör gärna av dig om du vill veta mer. Tack på förhand! Hälsningar
Annika Dahlman
Tel. 070-xxx xxx, annika.dahlman@xxx.com
Jag/vi godkänner att mitt/vårt barn får observeras enligt ovan: ………
68