På förskolan Granen går Bill som är 6 år. Bill har diagnosen autism och intellektuell
funktionsnedsättning. Han har en egen resurs, Jenny, som finns med och stöder honom i alla situationer där han kan behöva stöd. På avdelningen finns även ansvarig pedagog, Molly. Bill har tidigare deltagit i interventionen mångsidiga intensiva insatser. Dagsschema finns på avdelningen. Ett bildschema för påklädning finns i hallen. Flera bilder med teckenbilder under finns uppsatta på väggarna runtomkring.
Fri lek
Observation 1
Bill går omkring på avdelningen. Går genom rummen där olika lekar förekommer. Tittar rakt fram. Går fram till en Jenny och kramar henne.
30 Bill: - När jag var i simhallen. Jenny frågar - Har du varit i simhallen? Ja, du var ju och
simmade för ett tag sen. Var det roligt i simhallen? Gick du i simskola då?
Bill: - När jag var i simhallen. Tittar på Jenny och går sen in i ett annat rum. Jenny följer efter. Jenny: - Ska vi pussla lite? Jenny tar med Bill fram till dagsschemat och de tittar på bilden med ett pussel. Jenny tar Bills hand och de går in i ett rum där det sitter två barn vid bordet. Jenny tar fram ett pussel till Bill. De andra barnen hämtar varsitt pussel. Bill sjunger om pepparkaksgubbar. Sjunger hela sången. De andra barnen vill hjälpa till med Bills pussel, Bill pusslar och sjunger samtidigt. Blicken är riktad mot pusslet.
Bill: - Grävmaskinen hämtar snö. Jenny frågar - Vill du titta på grävmaskinen på paddan? Bill nickar och Jenny startar i-paden. De två andra barnen blir intresserade och vill också titta. Bill: - Vill ha overallen. Jenny frågar - Vill du gå ut? Bill nickar. De går ut i hallen och börjar klä på sig ytterkläderna.
Observation 2
Är inne i personalrummet och tittar på och undersöker kaffemaskinen. En pedagog säger att den inte funkar. Bill säger - Den funkar inte, kaffemaskinen. – jag vill titta kaffemaskinen. Vänder sig mot Jenny och klättrar samtidigt upp på en kontorsstol och snurrar på den. Jenny tar fram en annan stol och säger att vi ska byta stol.
Bill: - Kaffemaskin. Bill snurrar på stolen. - Åker du karusell? Frågar Jenny.
Bill hittar en kaffekapsel och lägger den på kaffemaskinen. Kom, säger Jenny så går vi till Molly och frågar om hon vill ha kaffe. Går in till Molly i ett annat rum. Hon har samling med de barn som kommer in från utevistelsen. Eftersom hon pratar med ett barn säger Jenny åt Bill att han får vänta en stund. Bill står vid dörren och viftar med händerna.
Bill: - Vi kör kaffemaskinen. Jenny svarar - Tycker du? Du kan få hämta maten i stället. Jenny tar försiktigt tag i Bill och vänder honom i riktning mot köket. När de kommer fram till köket säger Jenny att Bill får vänta vid dörren. Han tittar sig omkring, luktar i luften och viftar med händerna när han väntar. Går tillbaka till avdelningen med maten. Stannar upp och lyssnar när Molly och de andra barnen sjunger.
Jenny: - Hör du Bill hur de sjunger? Vill du gå och lyssna? Bill svarar snabbt nej och börjar sjunga lite själv. Jenny frågar om Bill vill hjälpa henne att ställa ut maten på bordet. Han har
31 samtidigt blicken riktad in mot samlingen. Jenny frågar om han vill gå och lyssna. Då går Bill istället och sätter sig på sin plats vid matbordet och börjar plocka med sina bestick.
Analys
Jenny svarar när Bill säger något verbalt och försöker utveckla hans samtal, se exemplet med simhallen. Jenny tar initiativ till att få med Bill på olika aktiviteter som att pussla tillsammans med de andra barnen. All kontakt från Bills sida sker med de vuxna. Den AKK som används kroppsspråk och kroppsnära signaler. Jenny tar vid något tillfälle Bill i handen för att lotsa honom på rätt håll hon vänder honom också lite försiktigt för att visa att de ska gå till köket. Att vifta med händerna, kroppsnära signaler, tolkar jag som ett sätt för Bill att uttrycka att han vill säga något eller när han vill att något ska bli hända, exempelvis att maten ska bli klar. När Bill säger att han vill ha overallen tolkar Jenny det som att han säger att han vill gå ut. När i- paden, tekniskt hjälpmedel, används så lockar den även några andra barn att komma nära Bill vilket kan tolkas som att den kan användas som en metod för samspel med de andra barnen.
Gemensam aktivitet
Observation 1:
Det är samling. 15 barn och tre pedagoger sitter i en ring på golvet. Bill sitter i Jennys knä. Han samtalar tyst, verbalt med henne, men det går inte att höra vad han säger. De sjunger namnsånger. De som kan sjunger med. Bill fortsätter att viska till Jenny som svarar tyst. En pedagog hjälper till att räkna alla barn genom att skicka runt en snäcka och när barnen får snäckan i handen så får de säga den siffra som står på tur. Bill fortsätter att viska och när det blir hans tur att få snäckan så ger barnet snäckan till Jenny istället. Jenny ger snäckan till Bill och säger hans siffra. Jenny uppmanar Bill verbalt att skicka snäckan vidare. Jenny tar Bills hand och leder den mot barnet som sitter bredvid och snäckan skickas vidare. Dags att sjunga en sång. Bill sitter kvar i Jennys knä. Jenny tar Bills händer och gör de rörelser som hör till sången.
Bill: - Jag saknar grävmaskinen. Jenny: - Saknar du grävmaskinen?
Bill svarar viskande och det går inte att uppfatta vad han säger. När fruktskålen kommer fram och barnen ska välja frukt så lägger sig Bill ner på golvet. Pedagogen frågar om Bill vill ha frukt. Han kryper på knä fram till fruktskålen, tittar ner, kryper vidare och kryper in i ett annat
32 rum, kryper tillbaka, stannar bredvid skålen. Pedagogen räcker fram en äppelbit som Bill tar och går och sätter sig i soffan.
Observation 2
Bill: - Jag vill vara där. Bill tittar mot rummet där de små barnen har rörelse. Jenny: - Vill du ha gymnastik där idag? Ja, det går väl bra.
Bill går in i rummet där de små barnen har rörelse. Jenny följer efter. I rummet finns redan Molly och sju andra barn. Bill och Jenny ställer sig bredvid varandra i ringen. Bill börjar röra sig runt i ringen precis som de andra barnen. Han tittar åt sidan och följer Jenny med blicken. Ställer sig bredvid och står still en stund innan han gör likadana rörelser som Jenny. Ett litet barn blir ledsen och Jenny sätter sig på huk och tröstar barnet. Bill ställer sig bredvid och tittar.
Jenny: - Du kan titta på Molly istället. Molly tar Bills hand och leder in honom i ringen igen. Bill börjar sjunga med i sången och härmar rörelserna. När Jenny har tröstat det lilla barnet färdigt så sträcker hon ut handen och tar Bills hand och han ställer sig bredvid henne istället. När det blir en ny rörelsesång sjunger Bill med i sången med enstaka ord. Jenny tar hans händer och visar rörelserna. I slutet av sången följer Bill Jenny med blicken och gör samma rörelser som hon.
Analys
Bill pratar med Jenny under samlingen i observation 1 kan tolkas som att han inte är
intresserad av det som händer runt omkring. Att Jenny sitter kvar med Bill i knät kan tolkas som ett försök att göra Bill delaktig i aktiviteten. Den AKK som visar i observation 1 är att Jenny tar tag i Bills händer och hjälper honom att delta i aktiviteten, kroppspråk. I observation 2 uttrycker Bill verbalt sin önskan om att delta. Både Jenny och Molly verkar vara medvetna om Bills behov av att ha en vuxen att imitera för att vara intresserad av att delta. Jenny
upplyser Bill om att han kan titta på Molly när hon är upptagen. Molly reagerar snabbt och tar Bills hand så att han kan fortsätta vara delaktig i aktiviteten. Att Bill sjunger med och gör rörelserna självmant till en av sångerna tyder på att det är en för honom bekant sång som gör att han lättare kan delta i aktiviteten fullt ut. Den AKK som visar sig i observation 2 är
33
Lunch
Observation 1
Bill sitter på en stol mitt emot Jenny vid bordet. Ytterligare fyra barn sitter runt bordet. Ett barn tar emot placeringskorten och Jenny tar Bills hand och hjälper honom att lämna över kortet till barnet som tar emot placeringskortet. De läser matramsan och gör tecken för orden i ramsan. Bill får bestämma var de ska ha händerna.
Bill: - Upp i taket. Alla sträcker händerna upp mot taket. De säger ramsan och Jenny och fyra barn använder TAKK till ramsan. Bill tittar på maten under tiden.
Bill: - Vill ha soppa. Jenny svarar - Ja du ska få soppa. Jenny skickar soppan och hjälper Bill att lägga upp på tallriken. Sträcker handen mot smörgåsarna.
Jenny: - Vill du ha knäckebröd. Bill svarar - Ja. Visar tecken för knäckebröd. Jenny skickar knäckebrödet. Bill tar ett och Jenny hjälper honom att bre på smör. Bill äter snabbt och börjar vifta med händerna och knäppa med fingrarna.
Jenny: - Vill du ha mer smörgås. Bill nickar och för handen i riktning mot det han vill ha. Bill låter mycket under måltiden men det går oftast inte att urskilja ord. Äter snabbt och sträcker handen mot brödet igen. Jenny hindrar honom genom att sträcka fram sin hand och stoppa Bills hand. Jenny frågar - Vad vill du ha? Bill svarar - Smörgås.
Jenny frågar vad barnen har gjort där ute på förmiddagen. Flera av barnen svarar och berättar. Jenny vänder sig mot Bill och berättar lite om vad han har gjort ute. Bill tittar ner i sin tallrik och fortsätter att äta. Jenny berättar lite igen och försöker locka med Bill i samtalet. Bill fortsätter att titta på sin mat och äter vidare.
Är fokuserad på att äta och tar liten notis om de andra barnen vid bordet. Sänder lite snabba ögonkast i sidled ibland och äter vidare. Ett barn frågar varför Bill viftar så mycket på händerna. Jenny svarar att det är för att han blir lite uppspelt ibland och jämför det med när det andra barnet är uppspelt och springer omkring. När Bill har ätit färdigt gör han tecknet för att sova. Jenny frågar om han är färdig och vill gå och tvätta sig. Bill kliver ner från stolen och går iväg.
Analys.
Att Bill är så fokuserad på maten tyder på att han är hungrig. Han tittar ibland snabbt i sidled på sina kompisar men verkar inte vara intresserad av något samspel. Den AKK som visar sig i
34 observation är när Bill börjar vifta med händerna och knäppa med fingrarna, kroppsnära signaler. Detta tolkar både Jenny och jag som en signal på att han vill ha mera mat. En annan kroppsnöra signal som visar sig är snabba ögonkast. Att Jenny stoppar Bills hand och frågar vad han vill ha tolkar jag som att hon vill ha ett verbalt svar av Bill. Även TAKK blir synlig i matramsan, från både Jenny och barnen och när Bill bekräftar att han vill ha knäckebröd. Bill använder även TAKK när han är färdig och tecknar sova vilket kan tolkas som att det är dags för vila efter maten.
Sammanfattning
I observationerna använder sig Bill av kroppsnära signaler som blickkontakt, att vifta med händerna och knäppa med fingrarna som kommunikation. Han verkar använda det talade språket på ett alternativt sätt till exempel när han beskriver att han vill ha overaller som betydelse för att gå ut. Han använder även TAKK i vissa situationer. Jenny använder TAKK i vissa situationer och kroppsspråket. I-paden användes som tekniskt hjälpmedel som metod för samspel med jämnåriga. Jenny använder bilder i dagsschemat. Bill söker endast kontakt med vuxna. Han använder sig av en vuxen för att kunna imitera i den gemensamma aktiviteten vilket kan tolkas som att det är i samspel med vuxna som Bill trivs bäst.
Intervju med resurs och ansvarig pedagog
Utbildning och stöd
På förskolan Granen har ingen fått utbildning om autism när Bill började där. Jenny har varit på en kortare föreläsning om autism. Jenny har dessutom läst på själv, på eget initiativ, för att lära sig mer. Teckenkurs har både Jenny och Molly fått gå liksom övriga pedagoger på
avdelningen. Det är mest Jenny som håller i kontakterna med habilitering, specialpedagog och föräldrar när det gäller Bill. Molly finns med som ett stöd och är den som ersätter Jenny som resurs och kontakt om Jenny är frånvarande. Båda tycker att de får bra stöd från habilitering, specialpedagog och förskolechef. Dock tycker Jenny att det hade varit önskvärt med en grundutbildning både för hennes och Bills skull.
- Jag kan ändå sakna att man hade ju velat fått nån grundutbildning. (Jenny)
- Många gånger vet jag inte om jag gör rätt eller fel och då tänker jag att det här är ju en annan människa som jag har hand om. Man vill ju göra rätt hela tiden. (Jenny)
Både Jenny och Molly tycker att det för Bills skull är av största vikt att ha en god kontakt med föräldrarna. Det underlättar det vardagliga arbetet om det går att stämma av med varandra vad som har varit bra och mindre bra under dagen.
35
AKK- form
Den form av AKK som används på avdelningen är framförallt bilder och tecken. Det var de här metoderna som de började med till Bill.
- I början när han var liten så använde vi ju tecken som stöd. Sen ansåg Habiliteringen att han inte tittade så mycket på det utan mera använde hörseln. Han lyssnade sig till allting man skulle göra så då liksom dog ju det ut så man pratade mer med honom. (Jenny)
Tecken användes mest vid maten, när de skulle gå ut, städa och vid sånger. De användes under ungefär ett år innan det blev bilder istället.
- Just då var han inte så intresserad av bilder men det blev han ju nu på senare tid så nu har ju jobbat mycket mer med bilder istället. (Jenny)
Både Jenny och Molly tycker att det var synd att de slutade och skulle vilja ta upp det igen. - Jag kan känna att man skulle vilja ha upp mer bilder här. För vissa barn skulle det ju vara
väldigt bra. En del barn skulle det hjälpa mycket tror jag. (Molly)
Både pictogrambilder och egna foton har använts. I början användes kontaktbok, men numera används en app i i-paden som kontaktbok istället. Det är framförallt Jenny och Bill som använder bilder och tecken. Ibland riktas tecken även åt mindre barn som inte lärt sig prata än. Enligt Jenny används både TAKK, konkreta material, bilder och i-paden i särskilda
arbetsstunder där Jenny och Bill jobbar enskilt.
Bidrag till samspel på avdelningen
Pedagogernas bidrag till samspel på avdelningen försvåras av Bills ointresse av de andra barnen.
- Jag tror att dom andra barnen funkar det nog för, det är svårast att få Bill till leken, att få honom intresserad av vad dom andra gör. Det är där det kluriga ligger. (Jenny)
Enligt Jenny söker Bill främst kontakt med de vuxna. Oftast tar han denna kontakt när det är något han behöver.