• No results found

4. Resultat och analys

4.2 Förskolan som en lärandearena

Att barnen lär sig i förskolan upplevs av föräldrarna som en viktig funktion i förskolan. Föräldrarna diskuterade om förskolans betydelse har ändrats för dem när de är föräldralediga, det fanns olika resonemang om vad barnen behöver när de är på förskolan femton timmar. Lärandet var en av de aspekter som lyftes. Det diskuterades även vad de anser sker med deras barn när det är färre timmar på förskolan och vad det gör för barnens framtida utveckling och deras skolgång.

4.2.1 Den pedagogiska tiden

Det framkommer hos föräldrarna att det finns en pedagogisk tid i förskolan som är betydelsefullt för barnen att närvara i. Föräldrar upplever att de inte själv hinner med att tillgodo se sina barns behov under tiden de är föräldralediga.

Anki: Det är viktigt att mitt barn får den pedagogiska verksamheten när jag är hemma och är

föräldraledig, därför att när man har två barn kanske man inte hinner med lika mycket […] öppna förskolor eller sånna saker så därför är jag tacksamt att mitt barn får den biten i förskolan.

Alva: Eftersom det nu är så i samhället att det är femton timmar så tänker jag att som förskola lägger

upp sin läroplan efter det lite. Att man inte alltid gör det mest effektiva när alla femton barnen har gått hem[…] nu när de är här så pass mindre då kanske man fokuserar på det som ska läras när de alla är här.

Agneta: Jag tycker att mellan nio och två så är det ju alltså den pedagogiska tiden om man får säga

så, det är ju då barngruppen är samlad, där pedagogerna genomför sina planeringar[…] mornar och eftermiddagar droppar ju barn av då är det ju mer fri lek och fri aktivitet och det känns som att det inte är lika viktigt att de får.

Förhoppningar att förskolan ska förlägga tiden rätt med tanke på att femtontimmars barnen inte får likadana förutsättningar som de andra barn som går längre dagar finns i föräldrarnas uttalande. Bland föräldrarna kan det finnas en uppfattning om den pedagogiska tiden som en tid där barnen får en annan stimulering som inte kan ges av föräldrarna och att den är förlagd mitt på dagen där de flesta barn är i förskolan. Från Agnetas uttalande kan funktionen av den sociala aspektens synas då hon menar att den tiden är viktig för att hela barngruppen är samlad. Vilket kan förstås som att där finns ett informellt men även ett socialt lärande i barngruppen (Markström 2005 s.151)

under den pedagogiska tiden och det är av betydelse för barnens sociala utveckling. Därmed blir den pedagogiska tiden viktig för att den erbjuder just detta för barnen.

4.2.2 Tron på pedagogers kompetens

Under samtalen med föräldrarna blev det tydligt att föräldrar har ett stort förtroende för pedagogerna när det gäller kompetensen av att ta hand om barn men även att utbildning är betydelsefull. Att pedagoger kan sin sak när man jobbar med barn är viktigt som en aspekt för funktionen i förskolan.

Alicia: Sen är det ju det att personalen är utbildad för att ta hand om barn dom vet ju vad de behöver

för stimulans.

Alva: Jag tänker att utan utbildning finns inget lärande. Hade jag gått in och vikarierat som

förskollärare eller vad heter, barnlärare? så hade jag aldrig tänkt i dom banorna som de gör till ett barn […] pedagoger har ju ett annat synsätt[…] har koll på barnens olika faser, de har koll på åldrar, nu händer detta och nu händer detta. […]jag känner att det är mer fokus idag att vi ska lära våra barn[…] att varje ålder har en, ja en viss att de ska uppnå liksom.

Annika: Det är klart att jag sitter hemma och leker och pysslar och att man försöker lära ut vissa

saker samtidigt men det blir ett annat sätt om man gör det själv än när det görs i förskolans miljö tillsammans med andra barn.

Föräldrar ger även en bild av att de inte kan ge barnen samma stimulans som pedagogerna kan, på det sättet ges bilden att pedagogerna har en kunskap om barn. Föräldrarna uttalar sig om att förskolan och samhället har ett stort ansvar för barns lärande. Utifrån Persson och Tallberg Broman ´s studie (2002) som menar på att pedagogerna har fått en annan utvidgad roll där det sociala arbetet står i fokus skulle jag vilja påstå att utifrån föräldrarnas åsikter får både lärandet och den sociala aspekten lika mycket fokus i pedagogernas arbete. Gars (2006) uppfattning är att ansvaret går mer över från föräldrarna till förskolan, ett såkallat förskjutande ansvar.

4.2.3 Barnens utveckling här och nu

Utifrån föräldrarnas synpunkter på barnens utveckling och framtida skolgång gavs det oförutsägbara uttalande. Från ovanstående citat har det visat sig att barnens sociala samvaro och oron att missa pedagogisk verksamhet varit en framträdande samt betydande funktion i förskolan för femtontimmarsbarnen, vilket nedanstående citat illustrerar som en motsägelse.

Alicia: Det handlar om vad föräldrarna gör med sitt barn när de är hemma, det är upp till föräldrarna

vad de gör det till. Jag tror inte att man kan lägga skulden på kommunen för att man lägger femton timmar […]Jag känner bara att mitt barn inte har roligt hemma.

Agneta: Barn utvecklas hela tiden men alltså det är möjligt att de blir lite understimulerad med

mamma alltså den första tiden. Jag menar att de får ju jobba på sin trygghet att få vara med mamma och det yngre syskonet och få bra relationer. Men hade jag haft ett barn som kanske hade

språksvårigheter eller lite sociala svårigheter då hade jag kanske känna att dom behöver vara här mer timmar, mer i grupp, mer dom bitarna än vad man kanske kan erbjuda hemma.

Anki: […]jag känner att om mitt barns utveckling skulle stanna upp för att timmarna har dragits ner

så tar man igen det igen när man går tillbaka […]jag märker ju att mitt barn utvecklas av att vara här[…] jag tror att de är positivt att gå i förskolan jag skulle inte vilja att mitt barn inte gick alls tills skolan börjar för jag tror det är ett bra sammanhang att få träffa andra människor andra vuxna. Så förskolan har en viktig roll.

Föräldrarnas syn på förskolan är betydelsefull för barnet utifrån att skapa sig en social kompetens, det är i sammanhang med andra som det utvecklas (Sommer 2008). Föräldrar uttrycker att färre timmar under en specifik period under barnens uppväxt visar sig inte vara av relevans till barnens utveckling eller framtida skolgång. Föräldrar menar att den korta perioden som de är föräldralediga inte skulle påverka deras barns utveckling negativt då de lätt kan ta igen det efter föräldraledigheten. Däremot tog de upp att det är åldersrelaterat samt att det beror på hur barnens språkkompetens är, vilket kan bero på att de har en tilltro till förskolan som lärandearena. De litar på att pedagogerna har den kompetens som krävs för att utveckla barns lärande. Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) menar att det är pedagogernas ansvar att bilda helheten i lärandeprocessen hos barnen, vilket de nämner som två aspekter, medvetande och handling.

4.3 Sammanfattning

Mitt syfte med studien var att belysa föräldralediga föräldrars och pedagogers åsikter om barns vistelse i förskolan som går under femtontimmarsreformen för att kunna urskilja vilka/vilket förhållningssätt till förskolans funktion som speglar sig i åsikterna. Nedan ger jag en sammanfattning av resultaten utifrån frågeställningarna 1-2.

Samtliga informanter anser att det är bra att förskolan finns när de är föräldralediga. Att lämna sitt barn i förskolan betyder att föräldrarna kan fokusera mer på sitt yngre barn och inte känna skuld för att de ej hinner med det äldre barnets behov. Det upplevs som svårt att hinna med båda barnens behov då behoven visar sig vara olika.

När föräldrarna samtalade om förskolans funktion utifrån deras perspektiv, när de lämnar barn i förskolan samtidigt som de är hemma med ett yngre barn, resulterar det i att förskolan står för ett lärande för barnen. Ett socialt lärande samt ett lärande där barn förbereder sig inför skolans värld. Föräldrarna uttrycker vikten av att deras barn ska få leka för att kunna utveckla en social kompetent och att detta även har betydelse när barn växer upp. Vilket leder in till förskolans funktion i relation till föräldrarnas funktion när det gällde den sociala aspekten. Det visar sig att föräldrar menar att desto äldre barn blir, desto större betydelse har kompisar och det är något som förskolan som funktion anses uppfylla. Därmed blir inte föräldrarollen lika betydelsefull. Föräldrarnas funktion blir mer primärt när barnen är yngre och det är ett behov som de menar att de kan uppfylla.

Ett annat lärande än det sociala är ett lärande som sker på den såkallade pedagogiska tiden, vilket de påpekar är mellan klockan 9-15 då barngruppen ofta är samlad. Föräldrar upplever att det är den tid då mycket händer och då det är planerade aktiviteter. Barn skulle kunna lära sig samma saker hemma som i förskolan när de är föräldralediga. Men föräldrar påpekar att det är förskolans viktiga funktion och lägger ett stort förtroende hos förskolan som ska uppfylla det barn anses sig behöva utvecklingsmässigt. Vad som även synliggörs är att föräldrarna påpekar att det är svårt att kunna stimulera barnen hemma och att pedagogerna har kompetens att kunna ge dem det de behöver, mot den bakgrunden blir förskolan en arena för lärande. Utifrån samtalen med föräldrarna kan det förstås som att föräldrarna tror på barnens kompetens och att de ser att barnen har ett behov att lära sig och ett behov av att vara med andra. Föräldrarna lämnar barnen i förskolan i hopp om att de ska utvecklas.

Det uttrycks en viss oro för att barnen har färre timmar i förskolan när de är föräldralediga då det upplever att barnen missar tillfällen för att lära sig eller att vara med sina vänner. Samtidigt som deras oro visar sig om att barnen inte får samma förutsättningar som heltidsbarnen, att lära sig eller att vara inkluderad i olika aktiviteter är det ingen som upplever att barnen skulle komma efter i deras utveckling, varken socialt eller intellektuellt. De påpekar att den tiden de är föräldralediga är relativt liten så att det inte skulle påverka barns framtida utveckling.

Det finns en paradox i föräldrarnas uttalande om förskolans funktion när det gäller förskolan som social och som lärandearena. Samtidigt som leken får en betydande roll ur ett socialt perspektiv blir den även ”bortknuffad” när lärandet i förskolan diskuteras. Föräldrar anser det är viktigt att barnen får vara i förskolan under den pedagogiska tiden där det sker lärandeaktiviteter och då kommer leken i skymundan. Mot den bakgrunden blir förskolan lika betydelsefull som en arena för lärande och som en socialarena. Därmed ses förskolan för föräldralediga föräldrar både som ett

komplement till hemmet och en nödvändighet. Förskolan ger det som föräldrarna inte anser sig varken kunna eller hinna med.

Related documents