6 Slutsats och diskussion
6.1 Förskolans funktion för föräldrarna
Att förskolan är viktigt för föräldrarna under tiden de är föräldralediga syns tydligt i resultaten, de samtliga har valt att ha barnen i förskolan under de regler som råder. Vad som visar sig vara mest betydelsefullt för föräldrarna kan positioneras som tidigare nämnt, förskolan som en social arena och förskolan som lärandearena. I de här positioneringar synliggörs även hur de ser på förskolan, vilka förhållningssätt som speglar sig.
När föräldrar samtalar om att barn ska lära sig en social kompetens ligger vikten i påståenden att barn ska vara med andra barn, gärna i grupp för att de anser att det är då man erövrar den sociala förmågan. Förskolan har alltid haft en betydande roll när det kommer till att umgås med andra, att vara social och att lära sig samspela med andra så att den sociala ”koden knäcks”. Ända sedan Myrdal ville ha mer än en ”nödig tillsyn under dagarna” (Myrdal 1935 .17) då hon ansåg att barn ska få tillbringa tid på en plats där socialt umgänge får fokus tillsammans med jämnåriga barn tills i dag, då förskolor utifrån föräldrars men även pedagogers syn är väsentlig. Detta kan bero på att föräldrar anser att lära sig hur man fungerar socialt ligger till fördel när man växer upp i vårt samhälle. Vilket det går att se i Gars (2002), Ivarsson Jansson (2001), Persson (1994) studier, men även i Markström (2005) som menar att barn får det lättare socialt när de börjar skolan jämförelse med barn som ej har haft en förskola att vara i. Föräldrarna i min studie visar dock ingen oro över att barn på något sätt skulle missa ett lärande när tiden begränsas för dem. Föräldrar menar att förskolans viktigaste funktion för dem är det sociala, för att de går på förskolan under få timmar i
veckan och därav blir kompisar och gruppkonstellationer betydelsefulla. Föräldrarna påpekar svårighet att kunna ge barnen det sociala behovet när de går hemma för då är ofta andra kompisar i förskolan då deras föräldrar arbetar. Utgår man från Sommers (2008) syn på att dessa kunskaper inte är grundläggande utan att barn skaffar sig denna kunskap tillsammans med andra går det att förstå vikten av ett socialt lärande.
Resultaten i denna studie visar även hur viktigt det är för föräldrarna att man lär sig under tiden de har begränsad tid i förskolan då de inte anser sig ha den kompetensen själv eller möjligheten under tiden de tar hand om det yngre barnet hemma. I Markströms (2005) studie belyser hon vad det är föräldrar förväntar att barn ska lära sig till skillnad från min studie. Föräldrarna i min studie uttrycker sig som att den pedagogiska tiden är den tid då det sker ett lärande men uttalar sig inte konkret om vad det är de vill barnen ska lära sig. Föräldrarna är måna om att barnen inte ska missa den pedagogiska tiden utan är därför nöjda med den tid som är förlagd på deras förskola, däremot visar de en oro över att missa tillfällen som ges i lärandet när barnen ej är där. Lärande kan ske varsomhelst och närsomhelst menar Sandell och Nyrén (2013) och sätter det i relation till att ett lärande inte behöver utesluta ett annat utan precis som Halldén (2006) menar att omsorg och lärande ska sammanlänka med varandra vilket begreppet Edu-care står för (a.a).
Till skillnad från Markströms (2005) studie där det visar sig att föräldrar ser förskolan som en plats för omsorg och trygghet som en viktig funktion, synliggörs inte det i denna studie. Föräldrar i denna studie menar att de kan förse barnen med omsorg och trygghet hemma och då sätts socialt lärande och ett pedagogiskt lärande i fokus. Däremot menar jag oavsett om man lär sig vara social eller erövrar ett annat lärande, i detta fall det sociala och det pedagogiska, behöver det inte utesluta varandra. Jag sätter de olika låränden i relation till varandra i likhet med ovannämda begreppet Edu-care. Den ”pedagogiska tiden” blir kanske inte så central för föräldrarna om den istället genomsyrar hela dagen i förskolan.
Utifrån analysen av min empiri syns olika förhållningssätt om förskolans funktion vilket jag jämför med Perssons (2008) sätt att beskriva hur föräldrars syn är på barnen, som ”symbios” eller som ”projekt”. Vidare sätter jag det i relation med förskolan som nödvändighet eller förskolan som komplement. Jag ser precis som Persson (2008) att föräldrar har en viss syn på barnen och på förskolans funktion. Föräldrarna i min studie visar olika synsätt beroende på vad de pratar om. När de lämnar sina barn på förskolan med en förhoppning att barnen ska lära sig samt utvecklas tillsammans med andra menar jag att de har samma synsätt på barn som Persson (2008) beskriver som ”projektsyn”. Liknande menar Ivarsson Jansson (2001) att förskolan anses ha den funktionen
att kunna stimulera barnen till skillnad från vad hemmet kan göra och detta ser jag som likheter i min studie när föräldrarna påpekar vad förskolan gör för deras barns lärande.
Dock upplever jag inte att föräldrarna har det andra synsättet, ”symbiossyn”, på sina barn vilket Persson (2008) förklarar synen som att barn är som de är och att deras behov blir tillfredsställda i familjen. Däremot ser jag i likhet med Persson (2008) och Ivarson Jansson (2001) att de föräldrar som har ”projektsyn” ser även förskolan som ett komplement till hemmet. Resultat i studien visar som tidigare nämt blir förskolan ett komplement till hemmet då förskolan kan ge barnen det som föräldern inte anses sig kunna på ett eller ett annat sätt. Samtidigt kan jag se ett förhållningssätt hos föräldrarna där de ser förskolans funktioner som en nödvändighet just för att de inte kan tillfredsställa barnens behov.
Kan den delade uppfattningen om förskolans funktion bero på den delade rollen förskolan anses sig ha idag? Gars (2002) talar om den samhälleliga förändringen, där förskolan tar ett större omvårdnadsansvar än vad föräldrarna gör vilket leder till ett ansvarförskjutande. Förskolan ska både ha en omsorgsfull verksamhet samtidigt som den ska vara lärande och utvecklande. I min studie är ansvarförskjutandet inte uttalat men finns som en underton i deras åsikter om att förskolan ska kunna ge barnen ett pedagogiskt lärande och social stimulans under den tid de är i förskolan.
Jag ser samband med att förskolan idag är en del av skolväsendet och då synliggörs kanske förskolan som ett måste för föräldrarna?