Jämförande diskussion

Förskolans funktion har till största del varit att föräldrar ska kunna arbeta eller studera till att idag blivit mer en funktion för att erbjuda barn en pedagogisk verksamhet. Detta är något som syns i resultaten från både föräldrarna och pedagogerna. Båda anser att förskolan är viktig för barns sociala förmåga och båda anser att den är utvecklande för barn. Därav låter föräldrarna barnen att gå kvar i förskolan under de bestämmelser som finns under tiden de är föräldralediga.

Föräldrar pratar om att pedagoger har en stor kompetens om barn och deras behov, därmed lyfter de betydelsen för förskolan. När föräldrarna beskriver vad förskolan gör för barnen visar de en stor tillit till förskolan när de menar att den kan ge mer än vad de själva kan utifrån ett socialt- och ett lärandeperspektiv.

Det konstateras att även pedagogerna diskuterar förskolans betydande roll för föräldrarna, där de undrar om föräldrar idag har tillit på sin egen föräldraroll. De menar att om timantalet ökas för ”femtontimmarsbarnen” så signalerar det att förskolan blir viktigare än familjen och det i sin tur gör föräldrar osäkra i sin roll.

Utifrån dessa resultat ställer jag mig frågande om varför synen på förskolans funktion kan ha dessa olika uppfattningar som visar sig hos pedagogerna och hos föräldrarna.

Pedagogerna pratar mer om familjens betydelse än förskolans medan föräldrarna pratar mer om förskolans betydelse. Pedagogerna anser att tiden föräldrar har med sina barn är kort och att vara föräldraledig är ett tillfälle att få den chansen med sitt barn.

Resultaten visar vad pedagogerna ser som reformens baksidan, att barngruppen blir större när de får ta in fler femtontimmarsbarn och då blir inte verksamheten likvärdig. När barngruppen blir större resulteras det i att pedagogerna har svårt att räcka till för alla barn, trots att förskolan ska vara en plats för alla med lika förutsättningar. Dock upplever pedagogerna att förutsättningarna inte blir lika vilket försvårar deras uppdrag. Ett av förskolans uppdrag är att alla barn ska få uppleva sig vara en tillgång i gruppen genom ett lustfyllt lärande (Lpfö-98 rev 10). Kan det vara en av anledningarna till de delade uppfattningarna om förskolans funktion?

6.4 Metoddiskussion

Då syftet med studien är att att belysa föräldralediga föräldrars och pedagogers åsikter om barns vistelse i förskolan som går under femton timmars reformen för att kunna urskilja vilka/vilket förhållningssätt till förskolans funktion som speglar sig i åsikterna, valde jag att använda mig av semistrukturerade intervjuer i form av enskilda intervjuer och att intervjua i en fokus grupp.

Att hitta föräldralediga föräldrar visade sig vara enklare än vad jag trodde och av de fem föräldrar jag tillfrågade deltog alla. Samtliga föräldrar hade med sig deras yngsta barn under intervjuerna vilket gjorde att det blev några avbrott under intervjuerna, dock ser jag inte att det skulle påverka resultaten men däremot var svårare att hitta tillbaka till det man pratade om när avbrottet skedde.

Att välja föräldrar som jag redan kände ser jag som en fördel då det skapades en mer avslappnad diskussion än vad jag tror att det annars hade gjort. Att inte använda ett frågeformulär med färdiga frågor kan jag nu se både som för- och nackdel. Jag hade nog fått fram tydligare svar om jag använt mig av färdiga frågor samtidigt var det lättare att kunna ställa följdfrågor och även att kunna utveckla deras svar under samtalet. Det är något jag upplevde att jag borde varit mer förberedd på under samtalens gång för att när jag gick igenom materialet dök det upp frågor som jag skulle kunna ställa mer ingående.

Eftersom jag intervjuat fem föräldrar inser jag att resultatet blir begränsat.

Att spela in via min telefon ansåg jag vara mycket bra, kvaliten på det inspelade materialet blev bra. Störningsmoment som kom under samtalets gång var bebisarnas läte eller leksaker men när det blev för högt med ljud tog vi en paus i samtalet.

Att använda sig av en fokusgrupp för att få igång diskussioner och att få fram de olikas åsikter kan ses både som positivt och negativt. Som moderator i gruppen skulle jag kunna gått in och styrt deltagarna mer då alla inte sa något. Det blev mest tre av dem som pratade och därmed synliggörs det mer i resultatet. En av anledningar till det tror jag har med erfarenhet och utbildning att göra. De pedagoger som pratade mest visade sig vara förskollärare samt ha en lång tids erfarenhet i förskolan. Detta är något som till stor sannolikhet hade gett ett annat resultat om jag valt att endast ha med förskollärare. Det hände ibland att diskussionen blev mer en monolog då andra mest nickande instämmande och diskussionen dog därmed ut. Detta var inte något som jag hade i tanke då jag upplevt att denna sorts av samtalsämne har varit ett bra diskussionsunderlag tidigare. Detta kan bero på att pedagogerna inte kände sig bekväma i inspelningssituationen. Då det var en

grupp på sju pedagoger är jag välmedveten om att det inte går att dra några generella slutsatser då det är en liten studie som gjorts.

Även i fokusgruppen blev det inspelade materialet bra i kvaliteten.

Efter inspelningarna transkriberade jag alla samtal, vilket var mycket mer tidskrävande än vad jag trodde.