Förskollärarna fick frågan kring hur de tror att utformningen av förskolans gård kan påverka undervisningsmöjligheterna utomhus. Alla deltagare gav olika svar, men de är överens om att utformningen påverkar undervisningen. Bianca beskriver att de jobbar mycket med stationer inomhus och utomhus. Hon belyser också att stationerna behöver vara tydliga och inspirerande för att kunna påverka barnen.
“Vi jobbar mycket med stationer inne och ute och har man inga fungerande stationer utomhus, alltså tydliga och inspirerande så påverkar det väldigt mycket.” (Bianca)
Cathrin anser dock att det är förskolläraren som begränsar miljön för barnen och att det är förskollärarens inställning och syn som avgör vad miljön kan erbjuda.
“Det är vi pedagoger som begränsar miljön och vad den erbjuder beror mycket på oss pedagoger och hur vi ser på miljön.”(Cathrin)
På Elwiras förskola har de istället skärmat av gården för att kunna få mer kvalité på den undervisning som de genomför utomhus.
“[...]vi har lyckats att skärma av gården men ytterligare grindar som gör att man kan gå till en annan del av gården och stänga in sig där med tre fyra barn och få lite mer kvalitet i det man gör” (Elwira)
Bianca belyser vikten av fungerande stationer på gården där barnen kan aktivera sig och bli utmanade. Elwira menar att det är viktigt för undervisningen att kunna gå iväg med endast några barn för att på så vis kunna få högre kvalitet på undervisningen. Hon menar att det är genomförbart genom att fördela gården i mindre ytor. Cathrin tar dock upp en helt annan vinkel som riktar sig till förskollärarens förhållningssätt. Hon menar att det är förskolläraren som begränsar miljön och har möjligheten att ändra på den. Det här är även något Bianca tar upp i frågan om det finns tillräckligt med undervisningsmaterial på gården.
“Ja det tycker jag ändå att det finns, men mycket hänger på oss pedagoger.” (Bianca)
Annelies förskola köper istället in material som de kan ha både inne och ute.
“Det vi har inne kan vi ha ute. Det är så vi tänker när vi köper in saker.” (Annelie)
Cathrin tycker inte att det finns tillräckligt med material för att hon ska kunna genomföra den undervisning hon vill. Hon skulle önska mer konstruktionsmaterial som stenar, tegel och plattor.
“Alltså nej det finns inte tillräckligt. Jag skulle vilja att vi gör precis som vi gör inne till exempel mer konstruktionsmaterial, stenar, tegel, tegelstenar, plattor.” (Cathrin)
Elwira tolkar istället frågan att det rör sig om mer fasta objekt som klätterställningar och rutschkanor som kan användas i undervisningssyfte.
“[...] klätterställningen den har två rutschkanor. Vi har en del grejer i förrådet som vi lite tillverkar utefter vad vi jobbar med. Lutande plan som vi kan bygga med med stockar, rockringar och motorikbanor. Sen har vi små möbler som de kan
leka café och kiosk och sånt med.” (Elwira)
På de gårdar där det inte finns fasta objekt som klätterställning eller gungor upplever de förskollärare vi intervjuat att barnen får en bättre fantasilek. Leken sker oftast med lösa föremål som spade och hink vilka kan förflyttas och bidra till leken på ett annat sätt än fasta kan. De deltagare som har en gård med många fasta objekt såg fortfarande att barnen leker friare fantasilekar med lösa objekt än fasta. Bianca beskriver att klätterställningar enbart signalerar en sak för barnen medan lösa föremål kan bidra till leken på andra sätt.
“Piratskeppet signalerar bara en sak för barnen att här klättrar man. Lösa föremål upplever jag att de kan bidra till leken på ett annat sätt och det kan bli något annat.” (Bianca)
Cathrin nämner precis som Bianca att fasta objekt bara kan användas på ett sätt. Men hon lyfter också fram att barnen leker mycket fantasilekar.
“Jo på gungorna kan man bara leka på ett sätt, man kan gunga. Men sen är barnen väldigt skickliga och leker väldigt
På Dianas gård har de dock inte tillgång till någon klätterställning men hon betonar att det inte hindrar barnen från att leka och som Cathrin tidigare nämnde är även Dianas syn att barnen har en skicklig fantasilek.
“Vi har ju inte riktigt en klätterställning på våran gård men trots att vi inte har en klätterställning så stoppar det inte barnen från att leka utan alla barnen på förskolan har en väldigt bra fantasilek.”(Diana)
Elwira anser istället att man blir låst vid fasta objekt vilket gör att undervisningen inte kan förflyttas.
“Man blir ganska låst till fasta objekt för man kan inte flytta undervisningen.”(Elwira)
Övervägande del av förskollärarna tycker dock att förskolegården bidrar med tillräckligt med utmaning för barnens utveckling. Annelie beskriver att det finns många alternativ på gården, exempelvis kan man cykla, gunga eller gå balans.
“Jag tycker det finns mycket olika att göra, du kan klättra, du kan cykla, du kan gunga och gå balans. Så ja jag tycker det.”(Annelie)
Bianca anser enbart att gården erbjuder tillräckligt med utmaning.
“Jo men det tycker jag ändå”(Bianca)
Elwira tycker som Bianca att gården bidrar tillräckligt för att utmana barnen. Men hon beskriver också att de kan utföra rörelser och att de har en slänt där barnen kan springa, hoppa, rulla eller leka lekar.
“Ja det tycker jag att våran gård gör, det finns möjlighet till att utföra nästan alla typer av rörelser för vi har en lång slänt så de kan springa, hoppa, rulla och leka olika lekar.”(Elwira)
Cathrin tycker inte att gården erbjuder tillräckligt med utmaning på egen hand, utan hon anser att förskolläraren har en stor roll i när det kommer till att skapa utmanande miljöer på gården.
“Inte alltid, utan det är vi pedagoger som bidrar till att gården blir en utmaning. För en gård är ju precis som ett rum, om du inte fyller det med de material du tänker utmanar barnet så blir det ju bara ett rum.”(Cathrin)
Bianca påpekar som Cathrin att gården alltid kan utvecklas men att det hänger på förskolläraren att se barnens intressen, kompetens och behov.
“[...] sen kan det alltid utvecklas och där tycker jag fortfarande mycket hänger på oss pedagoger att vi följer upp deras intressen, kompetens och behov.”(Bianca)
Diana förklarar dock att de inte har tillgång till fasta objekt och menar istället att det bidrar till en typ av gemenskap mellan barnen.
“Vi har inte tillgång till klätterställningar, gungor och sånt men det bidrar istället till att barnen får en gemenskap.”(Diana)
Förskollärarna hade varierande svar på frågan om de tycker att gården erbjuder tillräckligt med utmaning. Några gemensamma nämnare var att några var nöjda samt att de tyckte att det är förskolläraren som påverkar möjligheterna för barnen att utvecklas.
6.5 Väder och närmiljö påverkar undervisningsmöjligheterna i