begreppet utomhuspedagogik. Två av de fem deltagande förskollärarna svarar att de tycker att utomhuspedagogik ska fungera på samma sätt som undervisning bedriven inomhus. Förskollärarna beskriver att undervisning inte borde skilja sig beroende på vilken miljö den utspelar sig i.
“[...]du ska kunna göra i stort sett allt utomhus också.” (Annelie)
Bianca belyser även hon att hennes begreppstolkning är att man ska kunna göra samma inomhus som utomhus.
“[...]på samma sätt som vi har planerad undervisning inne så har vi det även ute också.” (Bianca)
Det Annelie och Bianca menar är att den undervisning som bedrivs inomhus också ska kunna bedrivas utomhus. Däremot tolkar Cathrin begreppet som lösningsfixerat för att få raster och organisation att fungera.
“För mig är begreppet att vara ute utifrån en mer organisatorisk kontext än en förskole och utbildningskontext.”
(Cathrin)
Även Elwira tar upp den organisatoriska delen men däremot förknippar hon också begreppet med planerad och spontan undervisning.
“För mig betyder det att man har organiserad undervisning eller organiserade miljöer, spontan undervisning utomhus helt enkelt.” (Elwira)
En annan uppfattning av begreppet tar Diana upp. Hon belyser precis som Elwira att utomhuspedagogik innebär planerad undervisning, men Diana lyfter också fram att frisk luft är en del av begreppet.
“Det kan vara allt från en planerad aktivitet till att man bara är ute för att barnen bara ska komma ut en gång per dag.”(Diana)
Sammanfattningsvis är tolkningen av begreppet skilda mellan de intervjuade förskollärarna. Cathrin berättar i sin intervju att hon har erfarenhet av att begreppet utomhuspedagogik är förknippat med begränsade inomhusytor vilket medfört att verksamheten behövts organiserats utomhus.
Begreppstolkningen har alltså inget med undervisningen att göra. Cathrin nämner dock forskning
hon läst kring utomhuspedagogikens utveckling i norra Spanien och att tolkningen där är att se vad som händer i individen när denne vistas utomhus. Diana och Elwira tar även de upp att de bara är ute enbart för att barnen ska få frisk luft och för verksamhetens organisatoriska delar. Men de tar även upp att utomhuspedagogik innebär att genomföra planerad undervisning utomhus.
6.2 Förskollärarens syn på utomhuspedagogikens främjande egenskaper i undervisningen
De fördelar förskollärarna ser med utomhusbedriven undervisning är främst kopplade till naturtillgången samt större ytor. Det ses också som en fördel att barnen kan byta miljö under dagens aktiviteter.
“Att man kan använda samma ute och inne. Att barnen får vara mycket ute och får ta del av naturen.” (Annelie)
Annelie beskriver att de material som används inomhus även används utomhus. Bianca menar istället att utomhus och inomhus skiljer sig mycket då det finns större ytor att röra sig på utomhus.
“Utomhus skiljer sig mycket från inne exempelvis får man med större ytor och sen får man med alla sinnen på ett annat sätt.” (Bianca)
Att stimulera barnen tar både Bianca och Diana upp. Bianca menar att utomhus får barnen tillgång till sina sinne på ett annat sätt. Diana förklarar att det är närmiljön och gården som stimulerar och att de barn som har svårt att lär sig inomhus får det lättare under utevistelsen.
“Fördelarna är att kunna byta miljö, det blir en form av variationsteorin att barnen lär sig olika. Med hjälp av att vi har närmiljön och gården så stimulerar det baren på så många olika sätt vilket gör att barn som har svårigheter i
inomhusmiljön att lära sig har det lättare ute.” (Diana)
Bianca och Elwira nämner större ytor som en fördel vid utomhuspedagogik. Dock är det enbart Elwira som nämner att större ytor kan bidra med fler barn i undervisningen.
“Fördelarna är ju att det finns mycket plats och att man då kanske kan ha något fler barn i undervisningen” (Elwira)
Precis som Bianca säger tar även Diana upp fördelen med att kunna använda alla sinnen i utomhusbedriven undervisning.
“Utomhus får man med alla barnens sinnen till exempel. Och vi ser, vi hör och vi kan smaka. Exempelvis nu när det är snö ute och leker så kan vi känna snön, vi pratar om snön, den är kall och håller man den i händerna så börjar man frysa.
Många av barnen smakar på den eftersom det är is.” (Bianca)
Medans Bianca påpekar att använda sinnena i undervisningen menar Diana att när barn får möjlighet till fysisk aktivitet bidrar det till att begreppsförståelsen bildar ett samband med kroppen och sinnet.
“När barnen får tillgång till att springa lär sig barnen hantera begreppen att få samband med sin kropp och sitt sinne.”(Diana)
Diana påpekar vikten av tillgången till fysisk aktivitet men Bianca menar däremot att större ytor kan bidra till svårigheter att fånga upp barnens intressen då man genomför en aktivitet utomhus.
“[...] väldigt stora ytor ibland och då kan man lätt tappa barnen mot annat.” (Bianca)
En lösning på Biancas problem skulle kunna vara det Elwira beskriver. Hon anser att man bör dela in gården i ytterligare rum för att kunna skapa möjligheter till bättre undervisning utomhus samt att kunna vara färre barn.
“Att man inte alltid har rummen i rummen där man kan få vara lite ifred om man nu skulle vilja prata om något där man behöver vara lite färre barn.” (Elwira)
En ytterligare fördel Annelie och Cathrin nämner är att barnen blir friskare och att det minskar risken till sjukdomar om man befinner sig mer utomhus. Cathrin menar att det gäller både vuxna och barn.
“För att minska på sjukdomar exempelvis.” (Annelie)
Likt Annelie tar även Cathrin upp smittorisken som en positiv effekt av utomhuspedagogik.
“Jag tror att det skulle kunna vara positivt att det bidrar till att barnen och de vuxna är friskare.” (Cathrin)
Samtliga medverkande ser inga hinder att bedriva utomhuspedagogik, utan de påpekar att mycket hänger på förskolläraren och dennes förhållningssätt och fantasi när det gäller utomhusvistelse.
Bianca lyfter förskollärarens ansvar.
“Största hindret kan vara oss pedagoger att vi gör det svårt för oss själva, att det kan vara svårt utomhus att få inspiration till vad vi kan göra, men oftast gäller det att använda sin fantasi.” (Bianca)
Likt Bianca anser även Cathrin att förskolläraren måste vara medveten vid planeringen av nya miljöer, precis på samma vis som inomhus.
“[...]man måste vara väldigt medveten, precis som när man arbetar inomhus, vad är det man vill skapa för miljö för att barnen ska hitta meningsfulla sammanhang och för att de ska kunna utmanas i sin utveckling och sin utbildning. Är du
inte i det medvetandet så är det stor risk att det bara blir fri lek hela tiden” (Cathrin)
Alla medverkande lyfter fördelar med utomhuspedagogik. Främst kopplat till större ytor, närheten till natur samt möjligheter till att kunna byta miljö. Dock tar två förskollärare upp större ytor som ett potentiellt problem. Två förskollärare nämner även den minskade risken för sjukdomar som en fördel vid utomhusbedriven undervisning.
6.3 Kunskaper om utomhuspedagogik påverkar förhållningssätt och inställning
Förskollärarna har fått värdera och berätta om sina erfarenheter av utomhuspedagogik. Där övervägande av deltagarna inte haft någon erfarenhet sedan innan de började arbeta som förskollärare. Dock har två av de fem intervjuade erövrat kunskaper och erfarenheter senare i sin yrkesroll.
“Alltså innan jag började jobba hade jag inte jättemycket erfarenhet eller tankar om det. Så nu de här fyra åren har jag lyckats skapa mig goda erfarenheter kring det skulle jag säga.” (Bianca)
Precis som Bianca har inte Elwira haft erfarenheter sedan tidigare utan erövrat det senare i sin yrkesroll. Elwira beskriver även att arbetet med utomhuspedagogik har blivit mer under de senaste åren.
“De sista åren så har man jobbat mer med utomhuspedagogiken än vad man gjorde innan, första delen av de här 25 åren så var utevistelsen mest tänkt som att barnen ska få frisk luft och sådär det är den ju fortfarande till viss del.” (Elwira)
De övriga har inte fått nya erfarenheter av utomhuspedagogik. Cathrin upplever att hon aldrig jobbat med det medans Annelie inte har jättemycket erfarenheter mer än det hon tagit med sig från förskollärarutbildningen. En annan fråga som ställdes under intervjun var vilken inställning förskollärarna har till utomhuspedagogik. Alla medverkande tycker att utomhuspedagogik är en positiv del i undervisningen. Bianca belyser att inställningen blivit bättre med åren.
“Jag skulle säga att den blivit mer positiv med åren och jag tycker att jag är väldigt positiv till den att det finns mycket möjlighet att bedriva undervisning utomhus på samma sätt som man kan göra inne.” (Bianca)
Elwira anser även hon att hon har en positiv inställning och att den påverkats på grund av pandemin som gjort att mycket av verksamheten behövt bedrivas utomhus.
“Jag är positiv. Med pandemin har vi blivit tvingade ut i uterummet och har flyttat ut mycket verksamhet mer än vad vi gjorde innan så att jag tycker bara det är positivt.” (Elwira)
Cathrin uttrycker även en annan inställning till utomhuspedagogik, då hon menar att enbart utomhuspedagogik inte är gynnsamt för verksamheten. Hon menar att utomhusmiljön borde användas som ett komplement till inomhusmiljön.
“Bara utomhuspedagogik så säger jag nej. Men handlar det om att använda ute i syfte att lära sig något och använda det som ytterligare ett rum så tycker jag det är underbart för vi behöver en relation till vår utemiljö och våra
skogar.”(Cathrin)
De fick även frågan om de vill bedriva mer utomhuspedagogik än de gör i dagsläget och även här fick vi liknande svar från samtliga deltagare. De menar att de behöver mer kompetensutbildning för att känna sig bekvämare i sitt förhållningssätt. Förskollärarna uttrycker ett behov av kunskap generellt samt mer specifikt inom de naturvetenskapliga ämnena. Bianca känner ett behov av mer kunskap och att kunskaperna ska vara likvärdiga för samtliga i arbetslaget.
“Ja det skulle jag faktiskt vilja, jag skulle nog vilja ha lite mer kompetens kring det och få mer fakta kring det tillsammans med mina kollegor.” (Bianca)
Cathrin vill precis som Bianca få mer kompetens kring utomhuspedagogik och hon vill få mer kunskap i de naturvetenskapliga ämnena.
“No ämnena. Och det är de som ofta hämmar oss tror jag, när vi ska verkligen grotta ned oss i naturen utifrån kunskapsinhämtande.” (Cathrin)
En annan vinkel som Elwira tar upp är att fortbildningen skulle kunna ske inom arbetslaget. Hon menar att de kunskaper den ena kollegan besitter skulle kunna föras vidare till de övriga i arbetslaget genom en kort föreläsning.
“Man hade gärna velat ha fortbildning varje år med olika saker och att man hade kunnat fortbilda varande lite mer kollegialt lärande exempelvis det jag brinner för kan jag visa för mina kollegor och det någon annan brinner för kan
dem föreläsa för mig.” (Elwira)
Under intervjun var Dianas tolkning annorlunda då hon anser att hon inte behöver mer kunskap inom området. Dock nämner Diana att mer kunskap alltid gynnar barnen.
“Behöver skulle jag inte säga, men det är alltid bra ju mer kunskap man har så gynnar det barnen, för vi jobbar ju för barnens skull.” (Diana)
Alla medverkande påpekar att de vill ha och behöver mer kunskap om utomhuspedagogik.
Övervägande del av förskollärarna säger att de saknar erfarenhet kring utomhuspedagogik men de genomför ändå utomhusbedriven undervisning i deras verksamhet.
6.4 Förskolegårdens påverkan på undervisningsmöjligheterna
Förskollärarna fick frågan kring hur de tror att utformningen av förskolans gård kan påverka undervisningsmöjligheterna utomhus. Alla deltagare gav olika svar, men de är överens om att utformningen påverkar undervisningen. Bianca beskriver att de jobbar mycket med stationer inomhus och utomhus. Hon belyser också att stationerna behöver vara tydliga och inspirerande för att kunna påverka barnen.
“Vi jobbar mycket med stationer inne och ute och har man inga fungerande stationer utomhus, alltså tydliga och inspirerande så påverkar det väldigt mycket.” (Bianca)
Cathrin anser dock att det är förskolläraren som begränsar miljön för barnen och att det är förskollärarens inställning och syn som avgör vad miljön kan erbjuda.
“Det är vi pedagoger som begränsar miljön och vad den erbjuder beror mycket på oss pedagoger och hur vi ser på miljön.”(Cathrin)
På Elwiras förskola har de istället skärmat av gården för att kunna få mer kvalité på den undervisning som de genomför utomhus.
“[...]vi har lyckats att skärma av gården men ytterligare grindar som gör att man kan gå till en annan del av gården och stänga in sig där med tre fyra barn och få lite mer kvalitet i det man gör” (Elwira)
Bianca belyser vikten av fungerande stationer på gården där barnen kan aktivera sig och bli utmanade. Elwira menar att det är viktigt för undervisningen att kunna gå iväg med endast några barn för att på så vis kunna få högre kvalitet på undervisningen. Hon menar att det är genomförbart genom att fördela gården i mindre ytor. Cathrin tar dock upp en helt annan vinkel som riktar sig till förskollärarens förhållningssätt. Hon menar att det är förskolläraren som begränsar miljön och har möjligheten att ändra på den. Det här är även något Bianca tar upp i frågan om det finns tillräckligt med undervisningsmaterial på gården.
“Ja det tycker jag ändå att det finns, men mycket hänger på oss pedagoger.” (Bianca)
Annelies förskola köper istället in material som de kan ha både inne och ute.
“Det vi har inne kan vi ha ute. Det är så vi tänker när vi köper in saker.” (Annelie)
Cathrin tycker inte att det finns tillräckligt med material för att hon ska kunna genomföra den undervisning hon vill. Hon skulle önska mer konstruktionsmaterial som stenar, tegel och plattor.
“Alltså nej det finns inte tillräckligt. Jag skulle vilja att vi gör precis som vi gör inne till exempel mer konstruktionsmaterial, stenar, tegel, tegelstenar, plattor.” (Cathrin)
Elwira tolkar istället frågan att det rör sig om mer fasta objekt som klätterställningar och rutschkanor som kan användas i undervisningssyfte.
“[...] klätterställningen den har två rutschkanor. Vi har en del grejer i förrådet som vi lite tillverkar utefter vad vi jobbar med. Lutande plan som vi kan bygga med med stockar, rockringar och motorikbanor. Sen har vi små möbler som de kan
leka café och kiosk och sånt med.” (Elwira)
På de gårdar där det inte finns fasta objekt som klätterställning eller gungor upplever de förskollärare vi intervjuat att barnen får en bättre fantasilek. Leken sker oftast med lösa föremål som spade och hink vilka kan förflyttas och bidra till leken på ett annat sätt än fasta kan. De deltagare som har en gård med många fasta objekt såg fortfarande att barnen leker friare fantasilekar med lösa objekt än fasta. Bianca beskriver att klätterställningar enbart signalerar en sak för barnen medan lösa föremål kan bidra till leken på andra sätt.
“Piratskeppet signalerar bara en sak för barnen att här klättrar man. Lösa föremål upplever jag att de kan bidra till leken på ett annat sätt och det kan bli något annat.” (Bianca)
Cathrin nämner precis som Bianca att fasta objekt bara kan användas på ett sätt. Men hon lyfter också fram att barnen leker mycket fantasilekar.
“Jo på gungorna kan man bara leka på ett sätt, man kan gunga. Men sen är barnen väldigt skickliga och leker väldigt
På Dianas gård har de dock inte tillgång till någon klätterställning men hon betonar att det inte hindrar barnen från att leka och som Cathrin tidigare nämnde är även Dianas syn att barnen har en skicklig fantasilek.
“Vi har ju inte riktigt en klätterställning på våran gård men trots att vi inte har en klätterställning så stoppar det inte barnen från att leka utan alla barnen på förskolan har en väldigt bra fantasilek.”(Diana)
Elwira anser istället att man blir låst vid fasta objekt vilket gör att undervisningen inte kan förflyttas.
“Man blir ganska låst till fasta objekt för man kan inte flytta undervisningen.”(Elwira)
Övervägande del av förskollärarna tycker dock att förskolegården bidrar med tillräckligt med utmaning för barnens utveckling. Annelie beskriver att det finns många alternativ på gården, exempelvis kan man cykla, gunga eller gå balans.
“Jag tycker det finns mycket olika att göra, du kan klättra, du kan cykla, du kan gunga och gå balans. Så ja jag tycker det.”(Annelie)
Bianca anser enbart att gården erbjuder tillräckligt med utmaning.
“Jo men det tycker jag ändå”(Bianca)
Elwira tycker som Bianca att gården bidrar tillräckligt för att utmana barnen. Men hon beskriver också att de kan utföra rörelser och att de har en slänt där barnen kan springa, hoppa, rulla eller leka lekar.
“Ja det tycker jag att våran gård gör, det finns möjlighet till att utföra nästan alla typer av rörelser för vi har en lång slänt så de kan springa, hoppa, rulla och leka olika lekar.”(Elwira)
Cathrin tycker inte att gården erbjuder tillräckligt med utmaning på egen hand, utan hon anser att förskolläraren har en stor roll i när det kommer till att skapa utmanande miljöer på gården.
“Inte alltid, utan det är vi pedagoger som bidrar till att gården blir en utmaning. För en gård är ju precis som ett rum, om du inte fyller det med de material du tänker utmanar barnet så blir det ju bara ett rum.”(Cathrin)
Bianca påpekar som Cathrin att gården alltid kan utvecklas men att det hänger på förskolläraren att se barnens intressen, kompetens och behov.
“[...] sen kan det alltid utvecklas och där tycker jag fortfarande mycket hänger på oss pedagoger att vi följer upp deras intressen, kompetens och behov.”(Bianca)
Diana förklarar dock att de inte har tillgång till fasta objekt och menar istället att det bidrar till en typ av gemenskap mellan barnen.
“Vi har inte tillgång till klätterställningar, gungor och sånt men det bidrar istället till att barnen får en gemenskap.”(Diana)
Förskollärarna hade varierande svar på frågan om de tycker att gården erbjuder tillräckligt med utmaning. Några gemensamma nämnare var att några var nöjda samt att de tyckte att det är förskolläraren som påverkar möjligheterna för barnen att utvecklas.
6.5 Väder och närmiljö påverkar undervisningsmöjligheterna i utomhuspedagogik
Möjligheterna för att bedriva undervisning utomhus har varit varierande för samtliga deltagare. Här under kommer vi dela upp resultatet utifrån två rubriker för att göra det mer lättförståeligt.
6.5.1 Väder
Förskollärarna berättar att vädret oftast inte spelar någon roll för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Oavsett väder är alla förskollärare eniga om att de är ute minst en gång per dag, men tiden de är utomhus påverkas av vädret. Två exempel som tas upp är då det regnar mycket och barnens kläder blir blöta snabbt och då det är minusgrader utomhus vilket gör det för kallt för att vara ute längre perioder.
“Vi är ute minst en gång per dag och det är vi i stort sett alltid. Men vädret har påverkat väldigt mycket för barnens kläder blir våta och hinner inte torka.” (Annelie)
Annelie och Cathrin har liknande uppfattning kring hur vädret påverkar utevistelsen. Annelie nämner att kläder inte hinner torka medans Cathrin belyser att längden som de är ute påverkas av vilket väder det är då kläderna blir blöta snabbt vid regn.
“Givetvis om det är ihållande regn en hel dag så kan vi ju kanske bara vara ute i en timma, för sedan blir barnen blöta och kalla och vi behöver komma in.” (Cathrin)
Bianca lyfter istället fram snö som ett hinder till att vara utomhus då det blir kallt och att barnen börjar frysa.
“[...]nu när det är snö och jätte kallt ute så tar vi hänsyn till det. Barnen kan börja frysa efter 30 minuter och tycker det är kallt och då brukar vi gå.” (Bianca)
Annelie och Diana påpekar dock att väder som extrem sol, åska och storm kan medföra att de inte
Annelie och Diana påpekar dock att väder som extrem sol, åska och storm kan medföra att de inte