Vår studie utgår från förskollärares perspektiv vilket bidrar med att kommande studier hade behövts inom alla yrkesgrupper som befinner sig i förskolans verksamhet. Med den forskningen hade förståelsen blivit bredare och att brister blir mer synliga i kunskapen kring utomhuspedagogik. Ett annat sätt som forskningen hade kunnat genomföras på är genom observationer. Genom observationer skulle undersökningsområdet kunnat ses mer i praktiken och förhållningssättet mellan förskollärare och barn hade blivit tydligare. Observationer hade tillfört ytterligare aspekter och insyn kring hur verksamheten arbetar med utomhuspedagogik. Ett nytt perspektiv som hade uppstått är barnets perspektiv som även det hade varit intressant att undersöka. Om vi hade haft tid och resurser hade ett varierat och spritt utbud av deltagare varit att föredra då studien hade blivit mer generaliserbar om deltagarna kommit från mer skilda bakgrunder än de som är med i vår studie.
Olika kulturer och traditioner hade varit ett alternativ att undersöka men också liknande kulturer och
8 REFERENSER
Barbosa da Silva, António & Wahlberg, Vivian (1994). Vetenskapsteoretisk grund för kvalitativ metod. I Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. 1.
Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 41-72.
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige Brodin, Jane (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Socialmedicinsk tidskrift, 88:5. Stockholm. Tillgänglig på internet:https://socialmedicinsktidskrift.se/smt/index.php/smt/article/view/707/581[26/1-2021]
Brügge, Britta & Szczepanski, Anders (2011). Varm, torr, mätt och glad. I Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas(red.) Friluftslivets pedagogik - En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. 4. Uppl. Stockholm: Liber, ss. 25-52.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. Uppl. Stockholm: Liber
Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som
utgångspunkt för pedagogisk praxis. I Bråten, Ivar (red.) Vygotskij och pedagogiken. 1. Uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 103-121
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1.
Uppl. Lund: Studentlitteratur
Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (1997). Utomhuspedagogik: Boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Nr 31. Skapande Vetande. Linköpings universitet
Dewey, John (1997). Demokrati och utbildning. 1. Uppl. Göteborg: Daidalos
Dewey, John & Dewey, Evelyn (1915). School of to-morrow Boydstone, J. A. (red.), John Dewey.
The middle works, 1899-1924, vol. 8, 1905, s. 205-404. Carbondale, Sothern Illinois University press 1979.
Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
God forskningssed. [Ny reviderad utgåva] (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_
VR_2017.pdf[9/9-2021]
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. 1. Uppl. Stockholm:
Liber
Hagen, Trond Løge (2015). Hvilken innvirkning har barnehagens fysiske utemiljø på barns lek og de ansattes pedagogiske praksis i uterommet. Nordisk Barnehageforskning. 10:5, ss. 1–16.
Tillgänglig på internet:https://journals.oslomet.no/index.php/nbf/article/view/1430/1277 [26/1-2021]
Hedberg, Per (2004). Att lära in ute - Naturskola. I Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.) Utomhusdidaktik. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 63-80.
Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur
Klaar, Susanne. (2016). Ett mångfacetterat naturinnehåll och naturlärande i förskolan. I Thulin, S.
(Red.). Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv. 1. Uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB, ss. 49-65 Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. Uppl.
Stockholm: Liber
Landt Ifvarsson, Barbara (2013). Barns initiativ till lek är viktiga att ta tillvara – fallbeskrivning från en vattenpöl. Socialmedicinsk tidskrift, 90:4. Stockholm. Tillgänglig på internet:
https://socialmedicinsktidskrift.se/smt/index.php/smt/article/view/1021/841[27/1-2021]
Lantz, Annika (2013). Intervjumetodik. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur
Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. 1. Uppl. Stockholm:
Liber
Läroplan för förskolan Lpfö 18 (2018). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18 Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin(red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1.
uppl. Stockholm: Liber, ss. 32-43.
Mårtensson, Fredrika (2012). Hälsofrämjande äventyr med naturen som distraktion.
Socialmedicinsk tidskrift, 89:3. Stockholm. Tillgänglig på internet:
https://socialmedicinsktidskrift.se/smt/index.php/smt/article/view/919/728[19/1-2021]
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolverket (2021). Undervisning i förskolan. Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/undervisning-i-forskolan[6/12-2021]
Szczepanski, Anders (2007). Uterummet - ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Dahlgren, Lars Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders (red.) Utomhuspedagogik som kunskapskälla - Närmiljö blir lärmiljö. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 9-33.
Sundgren, Gunnar. (2005). John Dewey – reformpedagog för vår tid? I Forssell, Anna (red.) Boken om pedagogerna. 5. Uppl. Stockholm: Liber, ss. 78-107
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 1. Uppl. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag
Thurén, Torsten (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. 3. Uppl. Stockholm: Liber
Vygotskij, Lev Semenovič (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. 1. Uppl. Göteborg:
Daidalos
Vygotskij, Lev Semenovič (1999). Förhållandet mellan undervisning och utveckling. I Lindqvist, Gunilla (red.) Vygotskij och skolan: Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterad av historia och aktualitet. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 259-285.
Westlund, Ingrid (2019). Hermeneutik. i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. 3. Uppl. Stockholm: Liber, ss. 72-90
Wiggins, Sally & Eriksson Barajas, Katarina (2019). Diskursiv psykologi. I Fejes, Andreas &
Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. 3. Uppl. Stockholm: Liber, ss. 116-131.
Wikland, Maria (2013). Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan.
Socialmedicinsk tidskrift, 90:4. Stockholm. Tillgänglig på internet:
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1024/842[26/1-2021]
Änggård, Eva (2012). Att skapa platser i naturmiljöer - Om hur vardagliga praktiker i en I Ur och Skur-förskola bidrar till att ge platser identitet. Nordisk Barnehageforskning. 5:10, ss. 1–16.
Tillgänglig på internet:http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:532785/FULLTEXT01.pdf [19/1-2021]
Änggård, Eva (2010). Making Use of ‘Nature’ in an Outdoor Preschool: Classroom, Home and Fairyland. Children, Youth and Environments 20:1, ss. 4-25. Tillgänglig på internet:
https://www.jstor.org/stable/10.7721/chilyoutenvi.20.1.0004?seq=1[26/1-2021]
Änggård, Eva (2009). Skogen som lekplats - Naturens material och miljöer som resurser i lek.
Nordisk Pedagogik. Nordic studies in education, 29:2, ss. 221-234. Tillgänglig på internet:
https://www-idunn-no.lib.costello.pub.hb.se/file/pdf/33958976/art07.pdf[19/1-2021]