Förskollärarnas uttryck för hinder och utmaningar i samverkan och relationsskapande mellan förskolan och

förskoleklassen

En informant belyser att man som pedagog inte kan förvänta sig att barnen har samma kunskaper med sig som de hade för 15 år sedan. Förskolan har utvecklats och undervisningssituationerna ser annorlunda ut idag. Inom relationskompetensen beskrivs samverkan och samspelet mellan jämbördiga vuxna som t.ex. förskollärarna i förskolan och förskoleklassen, att båda parter är lika ansvariga för processens kvalitet. Även för de positiva såväl negativa konsekvenserna för den enskilde och för gemenskapen. Samma informant beskriver i citatet nedan att avståndet mellan de båda verksamheterna stort.

39

P5: Vi är alldeles för långt ifrån varandra. Det är oftast förskollärare som jobbar i förskoleklassen, vi är också förskollärare, vi borde inte vara så långt ifrån varandra. Vi jobbar bara i olika organisationer och

jag känner att övergången just här inte är helt optimal.

Förskolläraren ger uttryck för en önskan om en förbättrad relation mellan pedagoger i förskolan och förskoleklassen. Informanten förklarar och belyser att verksamheterna är för långt ifrån varandra trots att de tillhör samma yrkesgrupp och trycker på att det borde vara en prioritet på organisationsnivå. I relationskompetensen sträcker sig det kollegiala samarbetet inom skolan eller förskolan inte längre än till den enskildes välbefinnande och trivsel på arbetsplatsen. Vi förtydligar informantens beskrivning som att en bättre samverkan bör upprättas eftersom att de tillhör samma profession och bör arbeta mot samma mål.

P3: Jag hade absolut sett ett annat samarbete mellan förskolan och skolan, någonting som blir enhetligt och likvärdigt i hela vårt land faktiskt, eftersom att förskoleklassen nu också är obligatorisk.

Ytterligare är det en av informanterna som trycker på en önskan om att pedagoger från förskoleklassen besöker förskolans lokaler för att få inblick i vad barnen har arbetat med och på detta vis få en röd tråd i samverkan mellan verksamheterna. Vi drar slutsatsen att både förskollärarna i förskolan och i förskoleklassen har ett stort intresse av att få ta del och dela med sig av barnens tidigare erfarenheter för att förbättra samverkan och för att skapa betydelsefulla relationer som gynnar barns lärande och utveckling.

P5: När blivande sexåringar har besökt förskoleklassen så har dem fått sätta sig ner och börjat sjunga lille katt och räkna till tio. Är det denna nivån vi är på här? Förskolan har gjort en progression och ser annorlunda ut nu än vad den gjorde för några år sedan, alla kanske inte vet det. Det är därför som jag

skulle vilja att pedagogerna på något sätt kommer ut och ser hur det ser ut i våra lokaler.

I citatet ovan beskriver förskolläraren att många i förskoleklassen inte har arbetat i förskolan och saknar kunskaper om hur verksamheten fungerar. Vi tolkar att informanten menar att ett bättre kollegialt samarbete är på sin plats då pedagogerna i förskoleklass inte vet vilken nivå barnen är på och att förskolan har gjort ett stort utvecklingsarbete de senaste åren. Vidare anses det som en utmaning när pedagoger inom samma yrkesgrupp befinner sig på så olika nivåer. Pedagogerna upplevs inte ha någon inblick i varandras verksamheter vilket gör att det blir ett hinder vid bemötandet av de språksvaga barnen, återigen inom relationskompetens handlar det om det pedagogiska hantverket och att bemöta barn på dess egna premisser och anpassa sig efter det. Vi tyder att det kan

40

upplevas som en utmaning för förskollärarna att möta det enskilda barnet när det saknas kunskap om vart barnet befinner sig i sin proximala utvecklingszon och vilket stöd som behövs.

En annan stor bristande yttre faktor mellan överlämningen från förskolan och förskoleklass menade informanterna är sekretesslagen, där lyfts det att sekretessen i förskolan är högre än i skolan vilket innebär att förskolan inte får lämna ut information till förskoleklass utan vårdnadshavares godkännande.

P5: Vi har hårdare sekretess än vad skolan har här på förskolan så det är ju det som gör det svårare vid överlämningen. Så är det inte stora behov alltså rejäla behov som språkstörningar så kommer det inte upp

och det är på gott och ont. Jag känner att barn som har ett annat modersmål än svenska och som har svårt med språket lyfts inte vid överlämningen.

I citatet ovan så lyfte förskolläraren dilemmat med sekretesslagen, vilket gör att information som förmedlas vid överlämningar påverkas till den grad att information om barnet helt uteblir. Förskollärarna behöver få ett godkännande ifrån vårdnadshavarna för att lämna ut särskild information om barnet, i de flesta fall väljer vårdnadshavarna att förskolan inte får förmedla information utan de vill att barnet ska börja på nytt i förskoleklassen. Andra faktorer till att information uteblir upplevs också vara tidsbrist samt känslan av att behöva jaga vårdnadshavarna för att få ett godkännande. Känslan upplevs liknande från förskollärarna i förskoleklassen angående sekretesslagen där lagen gör att barnens språkliga kompetenser inte får lämnas ut, även om det är önskvärt i förskoleklassen att få ta del av denna informationen från förskolan.

P2: Inför övergången så sätter vi oss ner för att få ta del av information om barnens språkliga kunskaper. Vi har önskat detta men vi har märkt att en del förskolor inte vill lämna ut informationen till oss på grund

av sekretess. Sekretessen i förskolan är lite högre än vad den är i förskoleklass. Från vår sida är det önskvärt att få veta och vi frågar alltid om det är något vi bör veta eller känna till om barnet, tex. vilka

projekt som arbetats med eller vad barnet är intresserat av.

Informanterna beskrev att när barnen börjar i förskoleklassen så vill många vårdnadshavare att deras barn ska få möjligheten att börja om på ett nytt oskrivet blad. Vårdnadshavarna till barn som har handlingsplan upplevs mer samarbetsvilliga vid överlämning situationen och i vad som framförs i denna samverkan. Vårdnadshavare vars barn som inte har handlingsplan upplevs intresset som väldigt lågt och detta kan medföra att information om språksvaga barn uteblir. Flera av de informanter vi har intervjuat

41

påpekade att vårdnadshavarnas bild av barnet vid överlämning från förskolan till förskoleklassen inte alltid stämmer överens med pedagogernas bild av barnet utan vårdnadshavare har förskönat bilden av barnet och saknar troligtvis kunskap om vilken information som är relevant vid överlämningssamtalen. Relationskomptens innefattar kvalitéer som äkthet, trovärdighet och ärlighet, vi kan se en koppling till vad informanterna ger uttryck för och hur betydelsefulla dessa egenskaper är vid överlämning för att få en så ärlig uppfattning som möjligt kring barnet för att kunna ge det stöd som barnet har behov av (Aspelin, 2018

P2: Från vår sida är det alltid önskvärt att få reda på hur barn med ett annat modersmål än svenska ligger till språkmässigt för att kunna möta barnet när de kommer hit till skolan.

Informanten i citatet ovan ger även hen uttryck för att få information om barnets språkmässiga kunskaper för att kunna bemöta barnet med rätt stöd utifrån barnets förutsättningar och behov. Vi tolkar utifrån våra informanters utsagor att det anses betydelsefullt att få information om barnet inför skolstart för att kunna tillgodose barnets behov.

Sammanfattningsvis beskrev pedagogerna i studien beskrev erfarenheter av hinder och utmaningar när det gäller samverkan och relationsskapande mellan förskolan och förskoleklassen. Samverkan mellan förskola och förskoleklass beskrevs som låg och förskollärna lyfte att de ofta inte har inblick i varandras verksamheter, att det brister i kommunikationen mellan verksamheterna samt att verksamheterna är för långt ifrån varandra och att detta bör vara en prioritet på organisationsnivå. Förskollärarna lyfte att den kollegiala samverkan bör förbättras och bli enhetlig och likvärdig, möjligtvis i hela Sverige för att få möjlighet att ta del av information kring språksvaga barn. Sekretesslagen nämns som en utmaning och upplevs av förskollärarna som deltagit i studien som en begränsande faktor för överlämning då en del förskolor och vårdnadshavare inte vill lämna ut information om barnet vilket gör det svårt till att få en god och fungerande samverkan.

42

6. Diskussion

Studiens syfte var att undersöka verksamma och erfarna pedagogers erfarenheter och beskrivningar kring att möta barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska och hur samverkan mellan förskolan och förskoleklassen i relation till flerspråkiga barn och elever fungerar. Ur vårt resultat kan vi utläsa att förskollärare i både förskolan och förskoleklass arbetar aktivt med att bygga upp, bevara och fördjupa sina relationer till barn, elever och vårdnadshavare. De beskriver att alla relationer är lika viktiga och i många fall en avgörande förutsättning för undervisningen och lärande. I den första diskussionsdelen har resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning. Vidare beskrivs metoddiskussion, studiens relevans för forskningsfältet och förslag till fortsatt forskning.