Förslag till fortsatt forskning

I studien har förskollärares erfarenheter och beskrivningar gällande samverkan och relationsskapande behandlats. Studien har genomförts i en relativt liten skala, vilket anser begränsade anspråk på generaliserbarhet. Vi valde att intervjua förskollärare, men ett annat exempel i studien skulle kunna vara att intervjua vårdnadshavare för att få ta del av deras beskrivningar kring relationsskapande och samverkan med verksamheten samt övergången mellan förskolan och förskoleklassen. För att säkerställa vilken information om flerspråkiga barns utveckling och lärande som finns med i överlämningssituationerna mellan förskolan och förskoleklassen, krävs mer studier inom detta område. Framförallt synliggör vår studie att det behövs läggas större vikt vid de didaktiska frågorna hur, när, vad och varför i överlämnandet mellan verksamheterna. Vi ser ett behov av att genomföra kvalitativa studier på organisationsnivå då vi i vår empiri kan utläsa att det i de flesta fall på organisationsnivå som förskollärarna lyfter att det brister. Många barn bedöms ha för dåliga språkkunskaper när de börjar i förskoleklassen och flertalet barn pratar dålig svenska, konsekvenserna av detta är att barnen riskerar att inte klara av kunskapsmålen i grundskolan. Vi kan genom vår genomförda studie utläsa att arbetet med flerspråkiga barn vars bristande språkkunskaper uppmärksammas, bör påbörjas tidigt i förskolan för att ge alla barn tillträde till kommunikation, inkludering, meningsskapande sammanhang och goda förutsättningar till att klara av kunskapsmålen i skolan.

49

7. Referenslista

Ackesjö, Helena (2010). Läraridentiteter i förskoleklass berättelser från ett gränsland. Licentiatstudie Göteborg, Göteborgs universitet

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/22357

Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

Alatalo, T., Meier, J. and Frank, E. (2014) ‘Överlämningar från förskola till

förskoleklass’, Forskning om undervisning och lärande, 13, pp. 30–52. Available at: https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.DiV A.org.du.14592&site=eds-live&scope=site (Accessed: 22 november 2020)

Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber

Aspelin, Jonas (2018). Lärares relationskompetens: vad är det? hur kan den utvecklas? Första upplagan Stockholm: Liber

Björk-Willén, Polly (red.) (2018). Svenska som andraspråk i förskolan. Första utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur

Björk-Willén, Polly & Puskás, Tünde. (2017) Flerspråkighet och

andraspråksutveckling [Elektronisk resurs] [ingår i Lärportalens modul <em>Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet) >flera språk i barngruppen> 1. Flerspråkighet och andraspråksutveckling. Stockholm:Skolverket Tillgänglig på internett

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/035-flera-sprak- i-barngruppen/del_01

Diamant, Salihu (2020) Hälften av sexåringarna pratar för dålig svenska. SVT Nyheter, 23 november. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/halften-av-sexaringarna-pratar-for- dalig-svenska

50

Flera språk i förskolan: teori och praktik. (2013). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3036

Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling [Elektronisk resurs]. (2017).

Skolinspektionen

Tillgänglig på Internet: http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-

rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/forskolans-arbete- med-flersprakiga-barns-sprakutveckling/

God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:

Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara- rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Hofslundsengen, H. et al. (2020) ‘The Literacy Environment of Preschool Classrooms in Three Nordic Countries: Challenges in a Multilingual and Digital Society’, Early

Child Development and Care, 190(3), pp. 414–427. Available at:

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1241391&site=e ds-live&scope=site

(Accessed: 9 november 2020).

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. 2. uppl. Stockholm: Liber

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lunneblad, Johannes 1970 (2013) ‘Tid att bli svensk. En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan’, Nordisk Barnehageforskning, 6(7), pp.1–14.Availableat:

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.gup.

ub.gu.se.183968&authtype=shib&site=eds-live&scope=site (Accessed: 28 December

2020).

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). [Stockholm]: Skolverket Tillgänglig på

51

Norling, Martina (2019). En studie om hur förskollärare och lärare resonerar om undervisningens innehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. Tidsskrift for Nordisk Barnehageforskning, 18(1). Tillgänglig på Internet: https://doi.org/10.7577/nbf.2958

Proposition 2017/2018:195. Läsa, skriva, räkna –en åtgärdsgaranti. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.

Puskàs, Tünde (2013) Språk och flerspråkighet i förskolan. Ideologiska dilemman och vardagspraktik. I Björk-Willén, Polly, Gruber, Sabine & Puskás, Tünde (red.) (2013).

Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. 1. uppl. Stockholm: Liber. ss. 45–69

Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling. Malmö: Malmö högskola

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus [Elektronisk resurs] om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia. 4, 29–37

Tillgänglig på Internet:

http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:869525/FULLTEXT01.pdf

52

8. Bilagor

8.1 Informationsbrev

Hej!

Våra namn är Emma Fridlund och Alice Vanek och vi är studenter på Malmö universitet. Vi utbildar oss till förskollärare och är just nu inne på vår sjätte termin. Vi tar vår examen i juni 2021 och håller för tillfället på att skriva vårt examensarbete.

Till vardags arbetar Alice på Dibber Tussi förskola på Maria Park och Emma arbetar på Salladsgatans förskola i Bårslöv. Vi läser föflex utbildningen som är en distansutbildning och som ger oss möjlighet att arbeta och studera parallellt. Detta ser vi som en fördel då våra praktiska erfarenheter tillsammans med teoretiska kunskaper har gett oss möjlighet till att utveckla vår profession till förskollärare.

Vår studie tar sin utgångspunkt i vårt intresse för pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan och i förskoleklass. I vår studie ämnar vi undersöka pedagogernas perspektiv och erfarenhet av flerspråkighet i förskolan och i förskoleklass och deras tankar kring att möta barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska.

Metoden vi kommer att använda oss av för att samla in vårt material är enskilda intervjuer. De personuppgifter som kommer att samlas in är endast namn och arbetsplats. Intervjuerna kommer att spelas in med en ljudupptagningsutrustning (diktafon). Under intervjuerna kommer vi att föra anteckningar. Materialet kommer endast att vara tillgängligt för handledare, examinator och vi som utför studien.

Vi är väldigt tacksamma för att just du tar din tid att hjälpa oss med vår studie och där din medverkan kommer tillföra värdefull information till vårt examensarbete.

Med vänlig hälsning

53

8.2 Intervjufrågor

1. Hur länge har du arbetat som förskollärare, hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats.

2. Kan du beskriva verksamheten som du arbetar i, hur ser en vanlig dag ut?

3. Har du erfarenhet av att jobba med flerspråkighet? Vad för erfarenheter?

Hur kan detta se ut i den dagliga verksamheten?

4. Vad tycker du är viktigt i mötet med barn och vårdnadshavare som inte har svenska som modersmål?

5. Finns det situationer som är speciellt utmanande eller svåra i arbetet med barn och vårdnadshavare som inte har svenska som modersmål?

Om – varför på vilket sätt? Hur gör du i dessa situationer?

6. Hur fungerar kommunikationen och samverkan med vårdnadshavare som inte har svenska som modersmål?

7. Finns det något du tycker är viktigt att tänka på eller som kan vara särskilt

betydelsefullt för dig som pedagog i mötet med barn som har ett annat modersmål än svenska?

8. Finns det material, metoder och strategier som du använder när du arbetar med barn som har svenska som andraspråk? På vilket sätt används dessa? I vilka situationer.

9. Inför övergången mellan förskola och förskoleklass ska det enligt läroplanen utbytas kunskaper, erfarenheter och information för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnets språkutveckling och lärande. Hur fungerar den samverkan där du arbetar?

54

10. Finns det situationer som är speciellt utmanande eller svåra i övergången mellan förskola och förskoleklass med barn som inte har svenska som modersmål? Kan du ge exempel på när det fungerat bra eller mindre bra?