Förslag till fortsatt forskning - När barnets rätt blir en skyldighet: Socialsekreterares handl

7 Diskussion

7.4 Förslag till fortsatt forskning

Det mest framträdande problemet som socialsekreterarna i denna studie upplever är vårdnadshavare som inte accepterar den situationen som är och som därmed påverkar barnet på ett negativt sätt. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka hur kommunikationen och samverkan mellan socialsekreterare och vårdnadshavarna skulle kunna förbättras för att därigenom skapa så goda förutsättningar för barnet som möjligt. Det hade också varit intressant att göra en liknande studie och utgå från barnen och deras perspektiv genom att intervjua dem.

En intressant reflektion jag gjort är att formen av placering (LVU eller SoL) i vissa fall verkar har betydelse för hur relationen mellan socialsekreteraren och vårdnadshavaren fungerar. Det hade varit intressant att göra en studie om i hur hög utsträckning formen på placeringen kan ha betydelse för relationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare och hur den kunskapen kan gynna barnet.

Referenslista

Akademikerförbundet SSR (2017). Etik i socialt arbete – Etisk kod för socialarbetare.

Hämtad 20-04-27 från:

https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.pdf

All European Academies (2018). “Ethics Education in Sience”. Statement py the ALLEA Permanent Working Group on Science and Ethics. Hämtat 20-04-25 från:

https://www.allea.org/wp-content/uploads/2018/06/SW_ALLEA_Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskni ngens_integritet_digital_FINAL.pdf

Andersson, B. (2001). Barns vardagsliv i familjehem. I M. Bäck-Wiklund, & T. Lundström (Red.), Barns vardag i det senmoderna samhället (s. 144-176). Stockholm: Natur &

Kultur.

Andersson, G. (2012). Om yngre barn i socialt arbete. I I. Höjer, M. Sallnäs. & Y. Sjöblom (Red.), När samhället träder in: Barn, föräldrar och social barnavård (s. 91-117).

Lund: Studentlitteratur.

Andersson, G. & Sallnäs, M. (2012). Social barnavård och barns utsatthet. I I. Höjer, M.

Sallnäs. & Y. Sjöblom (Red.), När samhället träder in: Barn, föräldrar och social barnavård (s. 13-28). Lund: Studentlitteratur.

Angelöw, B. & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Basic, G. (2018). Observed successful collaboration in social work practice: coherent triads in

Swedish juvenile care. European Journal of Social Work, 15(2), 193-206.

doi/full/10.1080/13691457.2017.1289897

Bergman, A-S. & Sandahl, C. (2020) Umgänge ur barnens perspektiv: erfarenheter av kontakt med anhöriga för barn som bor i familjehem. Hämtat 2020-03-03 från:

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1388780/FULLTEXT01.pdf

Bessant, J., & Broadley, K. (2014). Saying and Doing. Child protective and participation in decision-making. International Journal of Children´s Rights, 22(4), 710-729.

Björktomta, S-B. & Arnsvik, A. (2016). Socialt arbete- i rörelse. Sollentuna: FoU Nordväst i Stockholms län.

Broberg, A., Almquist, K., Risholm-Mothander, P. & Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi.

Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur& Kultur.

Bäck-Wiklund, M. (2001). Senmodernt familjeliv och barns vardag. Bäck-Wiklund & T.

Lundström (Red.), Barns vardag i det senmoderna samhället (s. 32-51). Stockholm:

Natur & Kultur.

Bäck-Wiklund, M. & Lundström, T. (2001). Inledning. I M. Bäck-Wiklund & T. Lundström (Red.), Barns vardag i det senmoderna samhället (s. 15-31). Stockholm: Natur &

Kultur.

Christiansen, O. & Anderssen, N. (2010). From concerned to convinced: reaching decisions about out-of-home care in Norwegian Child Welfare Services. Child and Family Work, 15(1), 31-40. doi:10.1111/j.1365-2206.2009.00635.x

Cossar, J., Brandon, M., & Jordan, P. (2016). You've got to trust her and she's got to trust you:

Children's views on participation in the child protection system. Child and Family Social Work, 21(1), 103-112. doi:10.1111/cfs.12115

Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Hollander, A. (2006). Juridik och socialt arbete. I A, Meeuwisse, S. Sunesson, & H. Swärd (Red). Socialt Arbete – en grundbok (s. 110-128). Stockholm: Natur & Kultur.

Höjer, I. (2012). Vård I familjehem. I I Höjer, M. Sallnäs. & Y. Sjöblom (Red.), När samhället träder in: Barn, föräldrar och social barnavård (s. 209-233). Lund:

Studentlitteratur.

Höjer, I. & Höjer, S. (2012). De professionella i den sociala barnavården. I I Höjer, M.

Sallnäs. & Y. Sjöblom (Red.), När samhället träder in: Barn, föräldrar och social barnavård (s. 49-64). Lund: Studentlitteratur.

Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y. (2012). Med blicken framåt. I I Höjer, M. Sallnäs. & Y.

Sjöblom (Red.), När samhället träder in: Barn, föräldrar och social barnavård (s. 283-294). Lund: Studentlitteratur.

James, A. & Prout, A. (1997). Constructing and reconstructing childhood. London:

Routledge Falmer.

James, A., Jenks, C. & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. Cambridge; New York: Polity Press: Teachers Collage Press.

Lindqvist, R. & Nygren, L. (2006). Social teori och socialt arbete. I A, Meeuwisse, S.

Sunesson, & H. Swärd (Red). Socialt Arbete – en grundbok (s. 94-109). Stockholm:

Natur & Kultur.

Lipsky, M. (1980)Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services.

New York: Russel Sage Foundation.

Mattson, T. & Vinnerljung, B. (2016). Barn i familjehem - förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta. Hämtad 2020-03-01 från:

https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/07/barn_i_familjehem.pdf

Nesmith, A. (2010). Factors Influencing the Regularity of Parental Visits with Children in Foster Care. Child & Adolescent. Social Work Journal, 32(3), 219-228.

doi:10.1007/s10560- 014-0360-6.

Nordenfors, M. (2010). Delaktighet - på barns villkor? Göteborg: Tryggare och mänskligare Göteborg. Hämtat 2020-04-24 från:

http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/pdf/publikation/Delaktighet_pa_barns_vil lkor_web.pdf

Sen, R. & Broadhurst, K. (2011). Contact between children in out-of-home placements and their family and friends networks: A research review. Child & Family Social Work, 16(3), 298-309. doi./10.1111/j.1365-2206.2010.00741.x.

SFS 2019:909. Socialtjänstlagen. Hämtad: 2020-03-16 från: Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Socialstyrelsen (2015) Etiska aspekter på att lyssna på barn i familjehem. Hämtad 2020-02-28 från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-15.pdf

Socialstyrelsen (2019a). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2018. Hämtad 2020-03-01 från:

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/barn-och-ungdom/

Socialstyrelsen (2019b). Barn i familjehem-umgänge med föräldrar och andra närstående.

Hämtad 2020-05-12 från: https://goteborg.se/wps/wcm/connect/13b7e2a2-62af-4f1c-

b732-a8790bd61fcf/Socialstyrelsen2.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=url&CACHEI D=ROOTWORKSPACE-13b7e2a2-62af-4f1c-b732-a8790bd61fcf-mTKto.4

Socialstyrelsen (2020) Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående Kunskapsstöd för socialtjänstens bedömningar. Hämtad 2020-03-14 från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-3-6675.pdf

Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2009). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm: Liber.

Strolin- Goltzman, J., Kollar, S. & Trinkle, J.Listening to the Voices of Children in Foster Care: Youths Speak Out about Child Welfare Workforce Turnover and Selection.

Social Work, 55(1), 47-53. doi.org/10.1093/sw/55.1.47

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Triseliotis, J. (2010). Contact between looked after children and their parents. A level playing field?. Adoption & Fostering, 34(3), 59-66.doi/10.1177/030857591003400311.

UNICEF Sverige, (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barns rättigheter.

Stockholm: Unicef Sverige.

Uprichard, E. (2008). Children as being and Becomings: Children, Childhood and Temporality. Children & Society, 22(4), 303-313. Doi:10.1111/j.1099-0860.2007.00110.x

Vetenskapsrådet (2017) Forskningsetiska principer: Inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-03-29 från:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

World Health Organisation (2020). COVID STRATEGI UPDATE. Hämtad 2020-05-14 från:

https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/covid-strategy-update-14april2020.pdf?sfvrsn=29da3ba0_19&download=true

Bilagor

Bilaga1. Informationsbrev

Hej!

Jag heter Anna Gustafsson och jag studerar på socionomprogrammet vid Högskolan i Gävle.

Jag jobbar just nu med mitt examensarbete och söker intervjupersoner som jobbar inom socialtjänsten och har erfarenhet av att arbeta med barn som är placerade i familjehem.

Syftet är att undersöka vilka aspekter som är framträdande vid planering av umgänge mellan placerade barn och deras vårdnadshavare, med särskilt fokus på då barnet inte vill eller bedöms påverkas negativt av umgänget. Följande frågeställningar kommer att användas:

• Vilken roll beskriver socialsekreterarna att de har vid umgängesplanering?

• Vad beskriver socialsekreterarna som underlättande respektive försvårande aspekter vid umgängesplanering?

• Vilka perspektiv beskriver socialsekreterarna som särskilt viktiga vid umgängesplanering?

Din medverkan är frivillig och du kan när som helst under intervjun välja att avbryta utan att behöva ange några skäl för detta. Alla intervjupersoner kommer att avidentifieras i studien och det kommer i det slutliga arbetet inte att framgå vilka personer som deltagit. Materialet från intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt och det är endast författaren till studien samt, om det efterfrågas, handledare och examinator som kommer att ha tillgång till intervjumaterialet. De uppgifter som framkommer i intervjun kommer inte att användas i något annat sammanhang än i min studie. Intervjumaterialet kommer att förstöras då uppsatsen är godkänd.

Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig eller min handledare för mer information.

Med vänlig hälsning Socionomstudent:

Anna Gustafsson anna.gustavsson75@hotmail.com Handledare:

Karin Steive Karin.Steive@hig.se

In document När barnets rätt blir en skyldighet: Socialsekreterares handlingsutrymme vid bedömning av umgänge mellan familjehemsplacerade barn och deras vårdnadshavare (Page 43-50)