Studiens syfte var att studera förskollärares uppfattningar om barns möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Detta studerades utifrån ett förs-kollärarperspektiv där intervjuer användes som metod. Ett förslag till fortsatt forsk-ning är att synliggöra barns perspektiv. Detta genom att utföra barnintervjuer eller ob-servera barn i förskolors utomhusmiljö för att synliggöra hur barn upplever deras egna möjligheter till samma lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Ett an-nat förslag till fortsatt forskning är att använda observationer som metod för att få möjligheter att besvara frågan vi ställer oss i analys och diskussionsavsnittet om förs-kollärarna i studien utför dessa exempel som resultatet visar.
Referenslista
Blomkvist, P., Hallin, A. & Lindell, E. (2018). Metod för företagsekonomer: Uppsats enligt 4-stegsmodellen. Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB.
Connell, R. (2009). Om genus. Daidalos AB.
Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Liber AB.
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare - att förstå kön som position i förskolors vardagsrutiner och lek. (1652–7933; 4) [Doktorsavhandling, Jönkö-ping University, School of Education and Communication]. Diva. http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A158528&dswid=4931
Emilson, A., Folkesson, A-M., & Moqvist Lindberg, I. (2016). Gender Beliefs and Em-bedded Gendered Values in Preschool. International Journal of Early Childhood, 48(2), 225–240. doi: 10.1007/s13158-016-0162-4
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet [Elektronisk resurs] teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Maktutredningen.
Hirdman, Y. (1993). Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underord-ning. I C. Ericsson (Red.), Genus i historiskforskning (s. 146–161.) Studentlittera-tur.
Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Liber AB.
Hjelmér, C. (2020). Free Play, Free Choices? – Influence and construction of gender in preschool in different local contexts. Education Inquiry, 11(2), 144–158. doi:
10.1080/20004508.2020.1724585
Holmes, R. M. (2012). The Outdoor Recess Activities of Children at an Urban School:
Longitudinal and Intraperiod Patterns. American Journal of Play, 4(3), 327–351.
URL: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ985597.pdf
Miranda, N., Larrea, I., Muela, A., & Barandiaran, A. (2017). Preschool Children’s So-cial Play and Involvement in the Outdoor Environment. Early Education and De-velopment, 28(5), 525–540. doi: 10.1080/10409289.2016.1250550
SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Arbetsmarknadsdepartementet MRB.
SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
SFS 2018:1197. Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Arbets-marknadsdepartementet MRB.
Shutts, K., Kenward, B., Falk, H., Ivegran, A., & Fawcett, C. (2017). Early preschool environments and gender: Effects of gender pedagogy in Sweden. Journal of Ex-perimental Child Psychology, 162(10), 1–17.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. https://www.skolverket.se/down-load/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/down- load/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forsknings-sed_VR_2017.pdf
Ärlemalm-Hagsér, E., & Pramling Samuelsson, I. (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning I Sverige. 14(2), 89–109.
Bilaga. 1 – Dokumentation av tidigare forskning
Utifrån sökandet av tidigare forskning valde vi ut en avhandling och sex artiklar. Av-handlingen och artiklarnas syfte, metod och i vilket land avAv-handlingen och artikeln utförs presenteras nedan.
Eidevalds (2009) avhandling har utförts i syfte att undersöka hur flickor och poj-kar i relation till varandra och till förskollärare positionerar sig i vanliga och specifika situationer. Studien undersöker hur förskollärare bemöter och gör skillnad mellan flickor och pojkar i olika leksituationer och vardagsrutiner. Studien har utförts i Sve-rige med en etnografisk studie som metod med hjälp av i första hand deltagande ob-servationer men även foto, teckningar, obob-servationer och intervjuer har använts.
Hjelmérs (2020) artikel har utförts i syfte att undersöka barns inflytande och kon-struktion av genus i den fria leken i förskolor. Studien har utförts i Sverige med en etnografisk metod, vilken innehåller deltagande observationer och intervjuer i grupp där lärare och barn deltar.
Miranda m.fl. (2017) har skrivit en artikel i syfte om att undersöka relationen mel-lan social lek och engagemanget i skomel-lans utomhusmiljö. Studien utfördes i Spanien där lekobservationer i skolans utomhusmiljö har filmats.
Holmes (2012) artikel har utforskat barns utomhusaktiviteter och hur kön, ålder och storlek på barngrupper påverkar deras företräde för utomhuslek.
Studien har utförts i Amerika och metoden som har använts är en kvantitativ forsk-ningsdesign med observationer som spelades in.
Emilson m.fl. (2016) har skrivit en artikel som syftar till att utforska deltagarnas syn på genus och hur värderingar om genus blir synliga i förskole praktiken. Studien har utförts i Sverige och metoden som använts är tio gruppintervjuer som genomfördes som gruppdiskussioner med vuxna som arbetar i förskolan.
Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) har skrivit en artikel som syf-tar till att undersöka hur könsmönster och genusstrukturer kommer till uttryck i för-skolors vardag. Studien har utförts i Sverige och använt sig av videoinspelningar av samspel.
Shutts m.fl. (2017) har skrivit en artikel som undersöker hur barns hänsyn till kön påverkas av sociala miljöer. Barn i Sverige i åldern tre till sex år som går på könsne-utrala förskolor och traditionella förskolor har fått medverka i olika tester för att be-döma barns stereotyper, könsbaserade preferenser och automatiska kodning i försko-lan.
Bilaga. 2 – Intervjuguide
• Innan vi börjar har du några frågor?
• Vad innebär könstillhörighet för dig?
• Vad innebär genus för dig?
• Hur ser du på flickors och pojkars möjligheter till lek i förskolors utomhus-miljö?
• När det kommer till förskolors utomhusmiljön har du uppmärksammat någon skillnad i vart flickor och pojkar väljer att leka?
Om ja, kan du ge konkreta exempel på vilka skillnader du har uppmärk-sammat? Kan du ge exempel på vilket sätt förskolan kan arbeta för att motverka dessa skillnader?
Om nej, kan du ge konkreta exempel på hur förskolan har arbetat för att motverka detta?
• När det kommer till materialet i utomhusmiljön har du märkt någon skillnad i vad flickor och pojkar väljer att leka med?
• Har förskolan något tänk kring material ni köper in till förskolors utomhusmiljö kopplat till genus?
• Kan du ge några konkreta exempel på hur ni utformar/ hur ni skulle kunna ut-forma förskolors utomhusmiljö så att den inte upplevs könskodad?
• Är det något speciellt i förskolors utomhusmiljö som du upplever känns könsko-dat men som ni har valt att behålla/inte kan påverka?
• Om ja, kan du ge konkreta exempel på vad är det och varför känns det könsko-dat?
• Om nej, kan du ge konkreta exempel på hur förskolan har gjort för att utforma förskolors utomhusmiljö så att den inte upplevs könskodad?
• Vad upplever du är svårigheterna när det kommer till att utforma förskolors ut-omhusmiljön så att den inte förstärker könsroller? Kan du ge konkreta exem-pel?
Bilaga. 3 – Missivbrev
Vi heter Alexandra Larsson Krigholm och Maria Åhlin och skriver just nu vårt själv-ständiga arbete inom förskollärarprogrammet. Vi har uppmärksammat att tidigare forskning menar att flickor och pojkar väljer olika aktiviteter i förskolors utomhusmiljö beroende på könstillhörighet. Studiens syfte är att studera förskollärares uppfattningar om barns möjligheter till lek och undervisning i förskolors utomhusmiljö oavsett köns-tillhörighet. Vi anser att denna studie är viktig att genomföra då läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) menar att alla barn ska få samma förutsättningar att leka och lära på lika villkor, oberoende könstillhörighet. Du som förskollärare kan bidra med dina erfarenheter och på så sätt kan studien utvecklas.
Studien kommer att genomföras med hjälp av intervjuer som kommer att ta ca.
30–45 minuter att genomföra. Intervjun kommer ske via zoom där vi skickar ut en zoom länk i god tid innan intervjun. Vi kommer ge förslag på olika dagar där du får möjligheter att bestämma tid utifrån vad som passar dig bäst. Datainsamlingsmetoden vi har valt att använda oss av är semistrukturerade intervjuer som vi kommer att spela in. Vill du ta del av resultat får du gärna höra av dig till oss eller läsa den färdiga studien när den publiceras på Diva. Materialet från intervjun kommer endast att bearbetas av oss och kommer behandlas utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Ditt deltagande kommer behandlas konfidentiellt då ingen information du uppger i inter-vjun kommer kunna kopplas till dig. Det insamlade materialet från intervjuerna kom-mer att spelas in på mobiltelefoner och föras över till datorer med lösenordskod som endast vi har tillgång till. Det insamlade materialet (inspelning av intervju) kommer att sparas på våra datorer i ca. 10 veckor, sedan kommer de insamlade materialet att raderas när studien är färdigställd och godkänd. Ditt deltagande i studien är helt frivil-ligt. Du har rätten att när som helst under datainsamlingen avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Studien kom-mer att presenteras i form av en studie vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen Diva.
Ort och datum: Eskilstuna 211103 Ansvariga för studien:
Alexandra Larsson Krigholm tel.: 070–7517925
mejl: alexaandra.larsson@hotmail.com Maria Åhlin
tel.: 073-945 85 50
mejl: mariaaahlin@gmail.com Handledare:
Lena Bäckström
mejl: lena.baeckstroem@telia.com
Tack på förhand, med vänliga hälsningar Alexandra Larsson Krigholm och Maria Åhlin