Alla barn i förskolor ska ha samma möjligheter dock har förskollärare svårt att beskriva hur de kan arbeta för att uppnå jämställdhet (Eidevald, 2009). Hur förskollärare arbe-tar med genuspedagogik kan komma att ha en påverkan på hur barn ser på kön (Shutts m.fl., 2017). Skillnader i vilka val av aktiviteter och vilket material som flickor och poj-kar väljer i förskolors utomhusmiljö synliggörs i tidigare forskning (Hjelmér, 2020;
Holmes, 2012; Miranda m.fl., 2017). Detta kommer presenteras i tre kategorier nedan, förskollärares påverkan på barns möjligheter till lek, flickors och pojkars möjligheter till samma lek och flickors och pojkars olika möjligheter till lek. För en utförligare för-klarning av avhandlingen och de artiklar som använts hänvisar vi till dokumentation av tidigare forskning (Bilaga. 1).
2.3.1 Förskollärares påverkan på barns möjligheter till lek
I en avhandling skriven av Eidevald (2009) beskrivs en fundering om varför inte för-skolans läroplan har formulerat ”hur arbetet med att motverka stereotypa könsroller kan genomföras” (s. 165). Resultatet av avhandlingen visar att förskollärare anser att flickor och pojkar, utan begränsning kopplat till kön, ska ha samma möjligheter i för-skolor, dock hade förskollärare svårt att uttrycka hur de kan arbeta för att uppnå jäm-ställdhet mellan kön. Resultatet av avhandlingen visar även att förskollärare till störst del beskriver hur miljön kan påverka jämställdhet och hur den kan förändras i stället för att beskriva hur förskollärare kan arbeta med sitt eget bemötande för att nå jäm-ställdhet. Förskollärare anser att förskolan inte är könskodad då de beskriver att de inte gör någon skillnad i bemötandet mellan flickor och pojkar. Dock beskriver Eide-vald (2009) att förskolan inte är könsneutral och inte följer läroplan för förskolan, då förskollärare bemöter flickor och pojkar i praktiken utifrån stereotypa könsnormer.
Avhandlingens slutsats är att styrdokumentens mål inte levs upp till av förskolan då alla barn inte ges samma rättigheter på grund av könstillhörighet.
Resultatet av en artikel (Miranda m.fl., 2017) visar att utomhusmiljön sågs som en plats för barn att springa omkring och trötta ut sig på. Lärare för barn mellan tre till sex år beskriver att deras roll utomhus är att bevaka barn och hjälpa till om något barn skadat sig. Resultatet av artikeln visar även att undervisning i utomhusmiljön inte hade något större värde och att förändring i utomhusmiljön inte var något de visade intresse för. I diskussionen av artikeln beskrivs det att utomhusmiljön bör främja inkludering och jämställdhet mellan kön. Inkludering och jämställdhet mellan kön är viktigt för att utomhusmiljön ska få möjlighet att formas på ett sådant sätt att den erbjuder flera möjligheter till lek. Det beskrivs att en utomhusmiljö som främjar inkludering och jäm-ställdhet mellan kön gynnar alla barn. Shutts m.fl. (2017) skriver i diskussionen av ar-tikeln att skillnader blir synliga i hur barn ser på kön beroende på hur förskollärare arbetar med genuspedagogik. Om förskollärare arbetar mot stereotypa könsmönster och inte favoriserar flickor eller pojkar kan möjligheter skapas för att barn inte ska lägga vikt vid deras könstillhörighet och vilka leksaker de väljer att leka med.
Emilson m.fl. (2016) beskriver i artikeln att de studerat förskollärares föreställ-ningar och värderingar om kön. Resultatet av artikeln visar att familjer kan ha en på-verkan på hur barn uppträder utifrån genus. Ett exempel beskrivs om en pappa som sa att han inte accepterade att hans son har en klänning på sig, vilket bemöttes med att förskollärare förklarade att alla barn har rätt att bära klänning. Resultatet av artikeln beskriver en osäkerhet om alla barn behandlas lika i praktiken, vilket skapar en fru-stration kring arbetet med att nå förskolans jämställdhetsmål. Alla barn ska få möjlig-heter att göra val och barns kön ska inte vara ett hinder för något. Förskollärare i arti-keln vill inte hindra individualitet och därför undviker de att definiera barns identitet efter deras kön. Individualitet innebär att barn ska få göra fria val när det kommer till bland annat lek och att barn själva ska få välja hur de ska och med vad de ska leka.
Förskollärare i artikeln anser att förskolors utomhusmiljö är könsneutral. Resultatet i artikeln visar att förskollärare kämpar med läroplan för förskolans värderingar, för att å ena sidan står det att förskollärare ska förändra könsstereotypt beteende men å andra
sidan står det att de ska uppmuntra och respektera barns intresse. Detta kan skapa en konflikt mellan barns egna inflytande och demokratiska värderingar om jämställdhet.
I artikeln beskriver en förskollärare att om barn vill vara prinsessor ska de få vara det, samtidigt som förskolor ska öppna upp nya världar (Emilson m.fl., 2016).
2.3.2 Flickors och pojkars möjligheter till samma lek
I en artikeln beskriver Hjelmér (2020) två dominerande mönster av inflytande och kön där fri lek förekommer i förskolan. Ett mönster innefattar att barn blev indelade utifrån könstillhörighet och det andra mönstret innefattar att barn blandades utifrån könstill-hörighet. Barn gjorde val i lek som ledde till att flickor och pojkar blandades och därför blev de inte uppdelade efter könstillhörighet. Hade förskollärare en större medveten-het om materialet och innehållet i leken var de närvarande och skapade lekar där flickor och pojkar lekte tillsammans, vilket var av vikt för barns lärande om jämställd-het och inflytande. Hjelmér (2020) beskriver att det behövs mer än att skapa läroplans-mål i förskolan om jämställdhet för att utjämna ojämlikheter. I resultatet av Holmes (2012) artikel, om val av aktiviteter påverkas av könstillhörighet, blev det synligt att när flickor och pojkar lekte tillsammans jagade de varandra. Resultatet av artikeln vi-sar även att när flickor lekte tillsammans med pojkar utförde de i större utsträckning sportaktiviteter och när pojkar lekte tillsammans med flickor socialiserade de sig och hoppade rep i större utsträckning.
2.3.3 Flickors och pojkars olika möjligheter till lek
Det andra dominerade mönstret som Hjelmér (2020) beskriver innefattar att barn gör val i fri lek som innebär att de blir indelade utifrån könstillhörighet, vilket bidrar till att flickor och pojkar blev indelade i olika grupper. Dessa mönster skapades utifrån hur aktiva förskollärare var i den fria leken. I artikeln beskrivs det att om förskollärare inte var närvarande i fri lek valde barn oftare att leka flickor och pojkar för sig. I en artikel (Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelsson, 2009) beskrivs det att genus skapas av förskollärare och barn. Förskollärare uppträder mer utifrån stereotypa könsnormer än barn medan barn är utmanande och nyskapande när det kommer till stereotypa köns-normer. I resultatet av artikeln saknas exempel på hur barn kan gränsöverskrida ge-nusmönster med hjälp av medvetna förskollärare, då det är barn själva som utvidgar deras möjligheter till att gränsöverskrida genusmönster. Hjelmér (2020) beskriver även i sin artikel att barn själva fick bryta stereotypa könsnormer som existerar i för-skolan utan hjälp från vuxna.
Resultatet av en artikel (Miranda m.fl., 2017) visar att barn som ägnar sig åt sportaktiviteter tog upp det mesta utrymmet av gården. Detta medförde att utrymmet av gården blev begränsat för de barn som inte ville ägna sig åt dessa sportaktiviteter samt att dessa barn fick leka på mindre tilltalande platser med mindre material till-gängliga. Få delar av utomhusmiljön erbjöd annat material till exempel material till sandlådan och om annat material fanns var det otillgängligt då utomhusmiljön ofta hade fokus på sportaktiviteter. Artikeln beskriver i diskussionen att flickor i mindre utsträckning leker i grupp än pojkar och att en möjlig förklaring till detta kan vara att
utomhusmiljön är upplagd på ett sätt som gynnar sportaktiviteter, vilka till störst del utförs av pojkar. Genom att utforma utomhusmiljön på det här sättet beskriver artikeln att flickors utomhuslek begränsas till mindre platser som inte är gruppvänliga, vilket kan vara en anledning till att flickor leker i mindre grupper eller ensamma (Miranda m.fl., 2017). Som tidigare nämnt har Holmes (2012) i sin artikel även undersökt om könstillhörighet påverkar vilka aktiviteter barn mellan förskolan och årskurs åtta ägnar sig åt utomhus. Resultatet av artikeln visar att flickor i alla åldrar ägnar sig mindre åt fysiska lekar och ägnar sig mer åt att socialisera sig, gå runt på gården och hoppa rep och att pojkar i alla åldrar ägnar sig mer åt sportaktiviteter som till exempel fotboll och basket (Holmes, 2012).