Samhället och hemmets stereotypa könsnormer

Förskollärarna i studien beskrev en medvetenhet om att samhällets och hemmets ste-reotypa könsnormer influerar barn, vilket relateras till att de har en medvetenhet om genusskapandet som uppstår utifrån föreställningar om hur kvinnor och män är (Hird-man, 1988). En tanke är att de visar en medvetenhet om att samhället och hemmets

stereotypa könsnormer påverkar hur barn ser på sig själva utifrån sin könstillhörighet.

Detta överensstämmer med att femininitet och maskulinitet skapas av samhället uti-från hur vi lever (Davies, 2003). Förskollärarna i studien beskrev att de aktivt bryter de stereotypa könsnormer som finns om hur kvinnor och män ska vara, genom att ex-empelvis påminna varandra inom arbetslagen, vikarier och föräldrar om förskolors ge-nusarbete. Detta visar en medvetenhet som bidrar till att de aktivt motverkar stereo-typa könsnormer för att ge alla barn samma möjligheter till lek i förskolors utomhus-miljö oavsett könstillhörighet. En tanke är att förskollärarna i studien ser vikten av läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) som menar att hur barn blir bemötta, vilka krav och förväntningar som ställs på barn samt hur utbildning organiseras, bidrar till att forma barns uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Utifrån studiens resultat är en tanke att de ser vikten av sitt eget förhållningssätt i förskolors utomhus-miljö för att ge alla barn samma möjligheter till lek oavsett könstillhörighet.

Förskollärarna i studien beskrev att samhället och hemmets stereotypa könsnor-mer påverkar barns val av lek, vilket material de använder och vem de väljer att leka med. De framkom att de har en grundsyn i att flickor och pojkar inte är indelade efter könstillhörighet men att de ändå aktivt behöver bryta stereotypa könsnormer som samhället och hemmen för över till barn. Detta relateras till genusteorin (Connell, 2009) som beskriver att samhället för över de förväntade beteendet till barn utifrån sociala normer och genus. Utifrån dessa normer lär sig barn hur de ska bete sig med hjälp av positiv och negativ bekräftelse från vuxna. En tanke är att studiens resultat bekräftar tidigare forskning (Emilson m.fl., 2016) som menar att familjer kan påverka hur barn uppträder utifrån stereotypa könsnormer. Utifrån detta är en tanke att förs-kollärare, samhället och hemmet tillsammans behöver vara medvetna om genussyste-met och arbeta för att de förväntade beteendet utifrån genus inte ska påverka barn.

Förskollärarna i studien beskrev en förståelse för hur människan formar sig och formas till kvinna och man då de lyfter samhället och hemmets påverkan på barns möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö, vilket visar en medvetenhet om vad genus innebär (Hirdman, 1988). Enligt genusteorin behöver alla förändra sitt sätt att se på könsskill-nader och därför räcker det inte att endast få individer arbetar med att överskrida könsskillnader (Davies, 2003). Detta relateras till att om förskollärare tillsammans med samhället och hemmet arbetar för att överskrida könsskillnader och bryta orätt-visor i produktionen av genus kanske begreppen feminint och maskulint försvinner, vilket Davies (2003) även beskriver.

Resultatet visar vikten av förskollärarnas eget förhållningssätt för att bryta orätt-visor i produktionen av genus och för att ge alla barn samma möjligheter till lek i för-skolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Ett exempel är att förskollärare begrän-sar barn genom att erbjuda flickor bakformar och pojkar grävskopor, vilket relateras till att orättvisorna i produktionen av genus inte bryts. Genom att vara medveten om genussystemet uppmärksammar och problematiserar vi skillnaden mellan kvinnor och män, vilket skapar en drivkraft kring orättvisor i produktionen av genus (Hirdman, 1988, 2001). I resultatet beskrevs förskolors uppdrag som en vågskål och beroende på hur samhället och hemmet bemöter förskolors arbete kan samhällets stereotypa

köns-normer utmanas eller förstärkas. Resultatet av studien visar att det inte är förskollära-res uppdrag att förstärka samhällets stereotypa könsnormer. Detta relateras till genus-teorin som menar att barn kommer fortsätta dela upp sig i kvinnligt och manligt om vi fortsätter dela upp barn och bete oss utifrån vad som anses vara kvinnligt och manligt, vilket gör att genusrelationerna inte förändras (Davies, 2003; Connell, 2009). Detta överensstämmer med att alla barn inte får samma möjligheter till lek i förskolors ut-omhusmiljö om förskollärare förstärker stereotypa könsnormer. Förskollärarna i stu-dien och tidigare forskning (Emilson m.fl., 2016) lyfter exempel där förskolors och hemmets syn på genus skiljer sig åt. En tanke är att studiens resultat och tidigare forsk-ning (Emilson m.fl., 2016) har en medvetenhet om Diskrimineringslagen (SFS 2008:567), då vikten av allas lika rätt oavsett könstillhörighet framgick till föräldrar som hade en annan syn om vad flickor och pojkar exempelvis kan bära för kläder. Dis-krimineringslagen (SFS 2008:567) menar att ingen ska utsättas för diskriminering samt att aktiva åtgärder ska finnas för att främja barns lika rättigheter oavsett könstill-hörighet.

5.2.2 Verktyg för att identifiera påverkansfaktorer

Förskollärarna i studien beskrev att de använder olika verktyg för att identifiera påver-kansfaktorer som gör att alla barn inte får samma möjligheter till lek i förskolors ut-omhusmiljö. Detta överensstämmer inte med tidigare forskning (Eidevald, 2009) som beskriver att förskollärare hade svårt att uttrycka hur de kan arbeta för att uppnå jäm-ställdhet mellan kön då förskollärare i studien beskrev flertalet verktyg för att uppnå jämställdhet mellan kön. Även fast förskollärarna i studien beskrev flertalet verktyg beskrev de även att identifiera påverkansfaktorer är det svåraste arbetet för att när barn blir äldre leker de uppdelat utifrån könstillhörighet. En tanke är att samhället och hemmets stereotypa könsnormer är en påverkansfaktor som förskollärare inte kan styra över. Detta gör att de inte alltid kan se de påverkansfaktorer som gör att barn delar upp sig för att de skapas utanför förskolan. En annan tanke är att samhällets och hemmets stereotypa könsnormer styr barn till att välja lekar utifrån stereotypa köns-normer och att förskollärarna i studien därför upplever svårigheter med att identifiera vad det är som gör att inte alla barn får samma möjligheter till lek i förskolors utom-husmiljö oavsett könstillhörighet. Detta överensstämmer med genusteorin (Hirdman, 1993) som menar att det kan vara svårt att få genussystemet att försvinna för att det kan skapas negativa konsekvenser för de som överskrider genuskontraktens gränser.

Resultatet visar att när barn blir äldre leker de uppdelat efter könstillhörighet. En tanke är att barn blir medvetna om att de behöver identifiera sig i kvinnligt eller manligt och de blir medvetna om att de kan uppfattas som misslyckade om de inte anpassar sig efter stereotypa könsnormer, vilket överensstämmer med genusteorin (Davies, 2003). Detta relateras till att samhället, hemmet och förskollärare tillsammans behö-ver arbeta för att barn inte ska känna sig misslyckade om de inte anpassar sig efter stereotypa könsnormer. Detta för att alla barn ska få samma möjligheter till lek i för-skolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet, vilket gör att vi tillsammans ger alla barn samma rätt till lek i förskolors utomhusmiljö.