Temat inre faktorer, som innefattar förskollärares medvetenhet och närvarande och medlekande förskollärares påverkan, presenteras genom analys och diskussion utifrån genusteorins centrala begrepp, styrdokument och tidigare forskning.
5.3.1 Förskollärares medvetenhet
Förskollärarna i studien beskrev vikten av sin egen medvetenhet om att deras förhåll-ningssätt har en påverkan när det kommer till att alla barn ska få samma möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet, vilket relateras till att barn inte ska bli positionerade i genusordningen. De beskrev även en medvetenhet om att bryta stereotypa könsnormer inte ska ligga på barn då de beskrev vikten av bland annat förskollärares kunskap och bemötande. Tidigare forskning (Ärlemalm-Hagsér & Pram-ling Samuelsson, 2009) beskriver att förskollärare uppträder mer utifrån stereotypa könsnormer än barn samt att det saknas exempel på hur medvetna förskollärare hjäl-per barn att gränsöverskrida genusmönster. I likhet med detta menar även tidigare forskning (Hjelmér, 2020) att barn fick bryta stereotypa könsnormer utan hjälp från vuxna. En tanke är att om förskollärarna i studien inte är medvetna om deras eget för-hållningssätt kanske de uppträder mer utifrån stereotypa könsnormer och att barn då själva behöver gränsöverskrida genusmönster i förskolors utomhusmiljö. Studiens re-sultat stödjer inte tidigare forskning då förskollärarna i studien beskrev sitt eget för-hållningssätt när det kommer till att hjälpa barn att gränsöverskrida genusmönster och genusordningen. Tidigare forskning (Hjelmér, 2020) beskriver att det behövs mer än förskolans läroplansmål om jämställdhet för att utjämna ojämlikheter. En tanke är att denna medvetenhet som förskollärarna i studien beskrev om vikten av deras eget för-hållningssätt är ett sätt att utjämna ojämlikheter förutom förskolans läroplansmål om jämställdhet. Om de inte är medvetna om genusordningen, stereotypa könsnormer el-ler deras förhållningssätt kan de i likhet med ett exempel från studiens resultat stå med kaffet längst väggen och prata om fritiden. Detta begränsar barns möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö då barn inte får hjälp att förändra sin placering i genusord-ningen av förskollärare. Enligt genusteorin (Connell, 2009) konstrueras vad som anses vara kvinnligt och manligt hela tiden. Detta innebär att om vi accepterar och förhåller oss till vår placering som kvinna eller man förändras inte vår plats i genusordningen utan vi förhåller oss till den tilldelade positioneringen i genusordningen (Connell, 2009).
Som tidigare nämnt beskrev förskollärarna i studien att barn identifieras som an-tingen flicka eller pojke vid födseln utifrån samhällets förväntningar på beteende och leksaker, vilket överensstämmer med genusteorin (Connell, 2009). Förskollärarna i studien beskrev att hur vi benämner och bemöter barn kan ge alla barn samma möjlig-heter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Studiens resultat visar att de beskrev att de bryter stereotypa könsnormer genom att de bland annat ser barn som individer och inte benämner barn utifrån deras könstillhörighet utan som ”kom-pisar” eller vid namn. En förklaring är att de inte benämner barn med orden flickor och
pojkar för att det inte ska skapa svårigheter för flickor och pojkar att tillägna sig det som anses vara feminint eller maskulint, vilket överensstämmer med genusteorin (Da-vies, 2003). Detta relateras till att när förskollärarna medvetet väljer att inte benämna barn efter deras könstillhörighet får flickor och pojkar större och samma möjligheter och frihet att välja lekar efter deras intressen i förskolors utomhusmiljö utan att be-gränsas av sin könstillhörighet. Detta överensstämmer med genusteorin (Davies, 2003) som menar att alla barn ska få frihet till att bete sig på ett feminint och maskulint sätt men även på ett sätt som är helt orelaterat till genus.
Förskollärarna i studien beskrev att samhällets stereotypa könsnormer förstärks om de benämner barn efter deras könstillhörighet. Utifrån detta är en tanke att de ar-betar med genuspedagogik och mot stereotypa könsnormer för att skapa möjligheter för barn att inte lägga vikt vid deras könstillhörighet, vilket är i linje med tidigare forsk-ning (Shutts m.fl., 2017). En tanke är att förskollärarna i studien har en medvetenhet om stereotypa könsnormer och därför arbetar de för att bryta dessa och ge alla barn samma möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Detta är i likhet med läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) som menar att alla barn ska få samma förutsättningar oavsett könstillhörighet. Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) menar även att könsmönster ska motverkas för att barns val, utveckling och lä-rande inte ska begränsas och för att alla barn ska få mötas och leka tillsammans med samma möjligheter och villkor oavsett könstillhörighet. Tidigare forskning (Eidevald, 2009) menar att förskollärare anser att alla barn oavsett könstillhörighet ska få samma möjligheter och att förskolan är könsneutral. Dock beskrivs det att förskollärare i prak-tiken bemöter flickor och pojkar utifrån stereotypa könsnormer och att de därför inte följer förskolans läroplan (Eidevald, 2009). Frågan är om förskollärarna i studien utför dessa exempel som resultatet visar eller om de i praktiken bemöter flickor och pojkar olika, vilket i sådana fall är i likhet med tidigare forskning (Eidevald, 2009). En tanke är dock att de har en medvetenhet om hur de kan ge alla barn samma möjligheter till lek och inte bemöta barn olika då de beskrev att förskolan inte är könskodad men även vikten av deras eget förhållningssätt.
5.3.2 Närvarande och medlekande förskollärares påverkan
Som tidigare nämnt i resultatavsnittet beskrev förskollärarna i studien vikten av deras närvaro för att bland annat få syn på hierarkier, vägleda eller inspirera alla barn till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. De beskrev att deras placering i för-skolors utomhusmiljö har en påverkan på vilka lekar, med vilket material och med vem barn leker med. Detta relateras inte till genussystemets två principer dikotomin, isär-hållandet av manligt och kvinnligt, och hierarkin, män är norm (Hirdman, 1993). Detta för att förskollärarna i studien beskrev att om de är medvetna om sin närvaro och pla-cering i förskolors utomhusmiljö bland barn tillför de nya synsätt då de tidigt får syn på bland annat dikotomin och hierarkier. De använde sig av en regnbågsflagga som symbol som var tillgänglig och synlig i förskolors utomhusmiljö som verktyg för förs-kollärare och för barn att tydliggöra och påminna om att alla har lika rätt till att leka
och vistas i förskolors utomhusmiljö, vilket minskar dikotomin mellan barn. Detta re-lateras till att symbolen är ett verktyg för att motverka dikotomin och hierarkin i för-skolors utomhusmiljö och för att synliggöra barns lika rätt till samma lek i förför-skolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. I likhet med Skollagen (SFS 2010:800) ska för-skolor arbeta för och forma en utbildning som är jämställd och framhäver alla männi-skors lika värde. Symbolen beskrevs som ett hjälpmedel för förskollärare och barn till att påminna varandra om allas lika rättigheter, vilket även bekräftas av FN:s konvent-ion om barnets rättigheter (SFS, 2018:1197) som beskriver att alla barn ska ha samma rättigheter. Utifrån detta är en tanke att om förskollärare och barn får möjligheter till en symbol som verktyg möjliggör denna symbol att alla barn får samma möjligheter till att uppleva meningsfulla och roliga saker i förskolors utomhusmiljö utan att barns lek begränsas av deras könstillhörighet.
Som tidigare nämnt beskriver Hjelmér (2020) två dominerande mönster av infly-tande och kön där fri lek förekommer i förskolan. Skillnaden i dessa två mönster var hur aktiva och närvarande förskollärare var i den fria leken. Resultatet av studien visar att förskollärarna beskrev en medvetenhet om att deras förhållningssätt och delta-gande i leken kunde tillföra nya synsätt och att medlekande förskollärare drog till sig fler barn in i leken. Resultatet visar att närvarande förskollärare gav möjligheter till att vara en medlekande förskollärare, vilket tillför möjligheter till nya synsätt, bjuda in och utmana alla barn i lek oavsett könstillhörighet. Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) menar att förskollärare ansvarar för att varje barn ska leka och utvecklas. Detta relateras till att en närvarande och medlekande förskollärare motverkar genussyste-mets två principer som Hirdman (1993) beskriver. Om förskollärare är närvarande och medlekare kan alla barn får samma möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oav-sett könstillhörighet, vilket även skapar lek där flickor och pojkar leker tillsammans.
6 Slutsats
Syftet med studien var att studera förskollärares uppfattningar om barns möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Slutsatserna av studien är att alla barn oavsett könstillhörighet har möjligheter och begränsningar till lek i för-skolors utomhusmiljö. Dock har de i vissa fall olika möjligheter och begräsningar då stereotypa könsnormer påverkar barns val av lek och material. Förskollärare behöver se vikten i sitt eget förhållningssätt, vara närvarande och medlekande för att kunna tillföra nya synsätt och material i lek. Detta för att ge alla barn samma möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. För att alla barn ska få samma möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet behöver även förskollärare, samhället och hemmet tillsammans arbeta för att bryta stereotypa köns-normer och inte överlämna ansvaret till barn.