3 5 Etiska aspekter
5.4 Förslag på fortsatt forskning
Fortsatt forskning behövs för att fördjupa förståelsen om elever med språkstörnings behov av undervisning, kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Det behövs mer forskning om elevers egna upplevelser för att öka deras möjligheter till delaktighet och därigenom utveckling av undervisningen i skolan. Enligt Göransson, Nilholm och Karlsson (2009) är det en brist att det saknas en djupare analys av i vilken grad inkluderade elever i grundskolan är delaktiga på samma villkor som andra barn. Det behövs forskning som belyser insatser och verksamheter som gör det möjligt för elever med grav språkstörning att delta på likvärdiga villkor som andra barn i grundskolan. För att förbättra utbildningen för elever med grav språkstörning behövs longitudinella studier då elevernas kunskapsutveckling följs och utvärderas i relation till undervisningens utformning och på det sätt eleverna fått möjlighet att visa sina kunskaper. Longitudinella studier är extra viktiga eftersom en språkstörning förändras under barnets uppväxt och behoven av insatser förändras över tid (Bruce 2014 b, Scarborough & Dobrich, 1990). Till skillnad från de elevgrupper som Conti-Ramsden, Durkin, Simkin och Knoxs (2009) utgått ifrån i sin studie är det angeläget att fortsatt forskning även bygger på resultaten från t.ex. nationella prov som omfattar elever som inte når skolans kunskapskrav. Det kan ge kunskap om vilka områden som är problemskapande för elever med grav språkstörning när det gäller måluppfyllelse, samt leda till utvecklingsarbeten kring hur elevers svårigheter kan förebyggas under tidiga respektive senare skolår.
Specialskolans varierande måluppfyllelse är en indikation på att undervisning och det strategiska arbetet med elevernas kunskapsutveckling måste förbättras och ifrågasättas. En fråga som jag vill rikta uppmärksamhet mot är hur lärarnas förväntningar på elevernas kunskapsprestationer påverkas när lärarna vet att alla elever har språkliga nedsättningar? Finns det en risk att lärarna har för låga förväntningar på eleverna och att svårigheter och problem att anpassa undervisningen betraktas i för liten utsträckning? Kan det leda till att elevers funktionsnedsättning betraktas som ett hinder för lärande i specialskolan?
44
Referenser
Almqvist, Lena, Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla & Nilholm, Claes (2013). Is it possible to get away from disability-based classifications in education? An empirical investigation of the Swedish system. Scandinavian Journal of Disability Research, 15 (4), 37-41.
Archibald, Lisa & Gathercole, Susan E. (2006). Shortterm and working memory in specific language impairment. International Journal of language and Communicaion Disorders, 41 (6), 675-693.
Arnold-Mainela, Elina, Alibali, Martha, Hostetter, Autumn & Evans, Julia (2014). Gesture–speech integration in children with specific language impairment. International Journal of language and Communicaion Disorders, 49 (6), 761–770. Aspelin, Jonas (2012). How do relationships influence student achievement?
Understanding student performance from a general, social psychological standpoint. International Studies in Sociology of Education, 22 (1), 31-56.
Aspelin, Jonas. (2013) Vad är relationell pedagogik? I: Jonas Aspelin (red.) Relationell specialpedagogik- i teori och praktik (s.13-26). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Barnkonventionen. (2009). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF.
Bakopoulou, Ioanna, Dockrell, Julie E., Law, James Spencer, Sarah & Lindsay, Geoff (2010). Developing a communication supporting classrooms observation tool. London Department for Education.
Barajas Eriksson, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur. Bruce, Barbro (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I: Louise Bjar (red.). Det
hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. (s. 349-369). Lund: Studentlitteratur.
45
Bruce, Barbro (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: Anette Sandberg (red.). Med sikte på förskolan- barn i behov av stöd (s. 63-82). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro (2014 a). Inviting Small Children to Dialogue – Scaffolding and Challenging Conversational Skills. Educare, 2014 (2), 107-120.
Bruce, Barbro (2014 b). Att möta skolans krav med sviktande verktyg. Siv Fischbein. (Red.). Ungdomar läser och skriver. (s. 135-156). Lund: Studentlitteratur.
Conti-Ramsden, Gina, Durkin, Kevin, Simkin, Zoe & Knox, Emma (2009). Specific language impairment and school outcomes. Identifying and explaining variability at the end of compulsory education. Language and Communication disorders, 44 (1), 15–35.
Dewey, John (1899-1901). The School and Society, Middle works, (1), 1-112.
Dockrell, Julie & Lindsay, Geoff (2001). Children with specific speech and language difficulties- the teachers perspective. Oxford Review of Education, 27 (3), 369-394. Gibbons, Pauline (2003). Mediating Language Learning: Teacher Interactions With
ESL Students in a Content-Based Classroom. TESOL, 37, (2), 247–273.
Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket stärk tänkandet. Stockholm: Hallgren och Fallgren Studieförlag.
Göransson, Kerstin, Nilholm, Claes & Karlsson,Kristina (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis, International Journal of Inclusive Education, 15 (5), 541-555.
Hagtvet Eriksen, Bente (2012). Språksstimulering del 2: Aktiviteter och åtgärder i forskoleåldern. Stockholm: Natur och kultur.
Håkansson, Gisela & Hansson, Kristina (2007). Grammatiska problem hos barn med språkstörning I: Ulrika Nettelblad & Eva-Kristina Salameh (red.). Språkutveckling och språkstörning hos barn, Del 1- Fonologi, grammatik, lexikon (s. 171-197). Lund: Studentlitteratur.
Jacobsson, Anders (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17 (3-4), 152-170.
Jerome, Anette, Fujiki, Martin, Brinton, Bonnie & James, Shane L. (2002). Self-Esteem in Children With Specific Language Imparment. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 45 (10), 700-714.
Kvale, Steinar & Brinkmann Svend (2013). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
46
Lauchlan, Fraser & Boyle, Christopher (2014). To label or not to label: is this the question? International Journal of language and Communicaion Disorders, 49 (4), 399-400.
Laws, Glynis (2012). Peer acceptance of children with language and communication impairments in a mainstream primary school: Associations with type of language difficulty, problem behaviours and a change in placement organization. Child Language and Teaching and Therapy, 28 (1), 76-86.
Mainela-Arnold, Elina, Alibali, Martha W., Hostetter, Autumn & Evans, Julia (2014). Gesture–speech integration in children with specific language impairment. International Journal of Language and Communication Disorders, 49 (6), 761–770. Matson, Gill & Cline, Tony (2012). The impact of specific language imparirment on performance in science and suggested implications for pedagogy. Child Language and Teaching and Therapy, 28(1), 25-37.
Melin, Eva (2013). Social delaktighet i teori och praktik, Om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet. Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter- en pedagogisk utmaning. Lund: Studenlitteratur AB.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Kristina (2007 a). Språkstörning hos barn. Språkutveckling och språkstörning hos barn I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (red.) Fonologi, grammatik, lexikon (s. 13-32). Lund: Studentlitteratur. Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Kristina (2014 a). Del 11. Språkutveckling och
språkstörning hos barn. Pragmatik-teorier, utveckling och svårigheter. I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (red.). Pragmatik-teorier, utveckling och svårigheter. (s. 331-363). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Kristina (2014 b). Barn med språkstörning och barn med pragmatiska svårigheter. Språkutveckling och språkstörning hos barn. I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (red.). Del 11. Språkutveckling och språkstörning hos barn. Pragmatik-teorier, utveckling och svårigheter. (s.15-30). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Kristina (2014 c). Olika perspektiv på normalitet av språkstörning och pragmatiska svårigheter. I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (red.). Del 11. Språkutveckling g och språkstörning hos barn. Pragmatik- teorier, utveckling och svårigheter. (s.63-84). Lund: Studentlitteratur.
47
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Kristina (2014 d). En syntes utifrån dialogiska teorier. Språkutveckling och språkstörning hos barn. I: Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristian Salameh (red.). Del 11. Språkutveckling g och språkstörning hos barn. Pragmatik- teorier, utveckling och svårigheter. (s.431-477). Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik Pedagogisk. Forskning i Sverige 2003, 8 (1-2), 70-84.
Regeringskansliet. (2014). Lagrådsremiss, (2008:567).
http://www.regeringen.se/sb/d/18379/a/235277Regeringskansliet SOU Regeringskansliet (2013). Kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar, SOU (U 2013:02).
http://www.regeringen.se/sb/d/16735/a/211698
Regeringskansliet (2010). Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet som diskriminering. Ds 2010:20.
Rosenqvist, Jerry (2013). Relationell dynamik – ett försök till analys av skola i förändring. I: Jonas Aspelin (red.). Relationell specialpedagogik- i teori och praktik (s.27-44). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Rubin, Maria (2013). Vem är Sofia? Perspektiv på̊ relationell specialpedagogik i arbetet för språkutveckling och mångfald. I: Jonas Aspelin (red.). Relationell specialpedagogik- i teori och praktik (s.143-162). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Scarborough, Hollis S. & Dobrich, Wanda (1990). Development of Children with Early Language Delay. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 33 (10), 70- 83.
Sivertun, Ulf (2006). (Special)pedagogik och social utslagning: Perspektivisering - möjligheter och dilemman. Stockholms universitet, Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Skolverket (2011 a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011 b). Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011 c). Läroplan för grundsärskolan, 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Elanders Sverige AB.
48
http://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/specialskola Skolverket (2014 b). Elever har rätt till stöd. Hämtad den 27 december 2014, från
http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/elever-har-ratt-till-stod-1.126409 Spiegelberg, Herbert (1960). The Phenomenological Movement, vol. 2. Haag: Nijhoff. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2014 a). Stöd i skolan, tillgänglighet och
delaktighet. Hämtad den 3 december 2014, från
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Delaktighet/
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2014 b). Undervisning i specialskola. Hämtad den 3 december 2014, från
http://www.spsm.se/sv/VI-erbjuder/Undervisning-i-specialskola/
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2014 c). Nämnden för mottagande i specialskolan och RH-anpassad utbildning. Hämtad den 3 december 2014, från http://www.spsm.se/sv/Om-oss/organsiation-och-uppdrag/Namden-for-mottagande-i-
specialskolan-for-mottagande-i-specialskolan-och-for-Rh-anpassad-utbildning/ Svensk författningssamling (2010:800). Specialskolans undervisning och verksamhet.
Stockholm: Utbildningsdepartementet. (kap.12.)
Svensk författningssamling. (2011:326). Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, Specialskolan 17 § (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Svenska Unescorådet (2006). Salamanca-deklarationen och Salamanca+10. Svenska Unescorådets skriftserie, 2006 (2).
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap – om lärprocesser och det kollektiva minnet. Falun: Norstedts akademiska förlag.
World Health Organisation. (2014). ICD-10 Classifications of Mental and Behavioural Disorder: Clinical Descriptions and Diagnostic Guidelines. Stockholm: Socialstyrelsen.
Wellington, Wendy. (2011). Using visual support for language and learning in children with SLCN: A training programme for teachers and teaching assistants. Child Language and Teaching and Therapy. 27 (2), 183-201.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (1: 2011). Stockholm: CM - Gruppen AB. Wood, David, Bruner, Jerome S. & Ross, Gail (1976). The role of tutoring in problem
49