3 5 Etiska aspekter
4.2 Att förstå och göra sig förstådd
Språk och kommunikationsförmågan är viktiga redskap för och samspel och interaktion med andra människor. Därför handlar avsnittet förutom språkförståelsesvårigheter och språklig och ickespråklig förmåga om samtalspartens betydelse och om det stöd som gör att barn kan prestera på toppen av sin språkliga och kommunikativa förmåga.
Språkförståelsesvårigheter
Elever, föräldrar, skolpersonal och taxichauffören berättar om hur svårigheter med förståelse, att tolka och lyssna, kan komma till uttryck hos ett barn med språkstörning. Svårigheter att förstå och bearbeta språklig information gör relationer, samspel och lärande mödosamt för eleverna. Enligt Håkansson och Hansson (2007) är språkförståelsesvårigheter ett omfattande problem för barnet och en anledning till grava och varaktiga språksvårigheter. När ett barn ska tolka det någon annan sagt ska det avkodas utan att barnet har tillgång till talarens inre bild och kontext. Det är svårare att lyssna än att själv prata, eftersom barnet då kan ta stöd av sina egna erfarenheter och inre bilder. Det är svårt att ringa in vilka områden som orsakar språkförståelseproblem. Det innebär att det är svårt att utforma ett fungerande stöd till språkförståelsesvårigheter (Håkansson & Hansson, 2007). Säljö (2005) beskriver hur språket möjliggör kunskapsprocesser där människor analyserar, förstår och tänker. Språkets innehåll och form gör att vi kan tala, analysera, förstå och tänka i samspel med varandra.
Lärarna pratar för mycket. De pratar länge och jag blir jättetrött. Det är bra när de måste säga till någon som busar. Då kan jag piggna till. (Elliot 12 år)
27
Den största utmaningen för min pojke är att få vara med, att få vara delaktig. Att få ta del av kunskap och information som andra barn får på en millisekund. Det tar för honom mycket längre tid. Det blir en ständig kamp, att känna sig efter, att han alltid är ett steg efter. Sen också att få vara med. Det är lätt att vara den som blir utanför. När andra barn märker att du inte hänger med lika snabbt i leken och förstår de olika tvära kasten. Men också att kunna ta del av tidningar och tv, det som är så självklart för alla oss andra. Det är inte det för honom. Delaktigheten som han hela tiden får kämpa med. (Frida förälder)
En elev sa till mig, jag förstår inte vad du säger. Du pratar för mycket. Jag pratade som vanligt, som jag brukade göra på mitt gamla jobb. Jag fick tänka till. Nu får jag prata med kortare meningar, försöka förklara på ett lättare sätt, framförallt mer lugnt. (Patrik klassresurs)
Jag vet inte vad språkstörning är men jag har fått en större inblick i vad det innebär. Det går inte att raljera på samma sätt som jag gör i vanliga samtal. Då tappar jag bort barnen, eller de tappar bort mig rättare sagt. (Tobias taxichaufför)
Språklig och ickespråklig uttrycksförmåga
Elever, föräldrar och personal berättar hur svårigheter med uttrycksförmåga kan visa sig hos ett barn med språkstörning. Den expressiva förmågan, uttrycksförmågan är betydelsefullt i kommunikation, relationer och för att kunna visa sina kunskaper i skolan. Enligt Bruce (2006) leder bristande uttrycksförmåga till svårigheter att göra sig förstådd i samspel med andra. En vanlig konsekvens är barnen drar sig undan eller försöker maskera sina svårigheter genom att förenkla sitt språk ytterligare för att göra sig förstådd och undvika missförstånd. Det kan leda till att omgivningen får ännu svårare att förstå vad barnen säger. Problemen kan också bero på svårigheter att inse hur mycket man behöver förklara för att samtalspartnern ska förstå. Barnet kan ge för mycket och för detaljerad information eller alldeles för lite för att samtalspartnern ska hänga med och förstå (Bruce, 2006). Att den som har språkstörning inte blir räknad som en fullvärdig samtalspartner är vanligt. Föräldrar och personal beskriver att en konsekvens av språkliga misslyckanden är lågt självförtroende och självkänsla. Interaktionen med andra är en viktig förutsättning för att barn med språkstörning ska kunna göra sig förstådda. Samtalspartnern är medskapare i barnets kunskapsprocesser. Kunskapen skapas i interaktionen mellan människor (Säljö, 2014).
Det är jobbigt om de inte förstår. Jag ville köpa hamburgare. De förstod inte vad jag sa. Jag fick säga igen och igen. (Emil 12 år)
Om de inte förstår då säger jag högre. Jag säger högre tills de vet. (Edvin 12 år) De får skylla sig själv om de inte förstår vad jag säger. (Elliot 12 år)
Då jag tecknar. (Elton 12 år)
Jag fick höra att dotterns kompis hade sagt att hon tycker Eskil är skrämmande. Jag har aldrig hört ett så starkt ord förut. Hon tyckte att han var skrämmande. Hon kunde inte tolka honom. Hon tyckte att han var konstig. (Fredrika förälder)
28
Jag har särskilt kört ett barn och hon gillar att prata. Hon har inte hindrats av att hon inte gör sig förstådd, utan har pratat ändå. Jag märker att det byggs upp en väldig frustration när hon inte kan förmedla till mig det hon vill säga. Det kostar nog väldigt mycket. Det kan bli ledsamheter och ilska om hon inte gör sig förstådd. (Tobias taxichaufför)
Samtalspartnerns betydelse
Alla informanter poängterar samtalspartnerns betydelse för en framgångsrik kommunikation. Det stämmer väl med den sociokulturella teoribildningen (Säljö, 2005). Interaktion, relationen och kontext framstår som betydelsebärande. Föräldrar, taxichauffören och personalen berättar om olika sätt att samspela med stödstrukturer. Nettelbladt och Salameh (2014 d) betonar att samspelet och dialogen är viktig för barn med språkstörning. Barnens möjlighet till kommunikation beror på hur omgivningen ger stöd och anpassar miljön (Nettelbladt & Salameh, 2014 d). Kommunikativa stödstrukturer är viktigt för barns språkliga utveckling (Säljö, 2005). Omgivningens förmåga att medverka genom uppmärksamhetssignaler, återkoppling, struktur och alternativa kommunikationssätt beskrivs av personalen och föräldrarna som en viktig faktor för lärande. Språket medieras genom artefakter såsom samtalston, taltempo, struktur i samtalet och återkoppling till barnet. Även fysiska artefakter är vanligt. Det kan vara datorstöd likväl som bilder och föremål (Säljö, 2005). Eleverna uttrycker att det är viktigt att lärare och klasskamrater är ”snälla”. En av eleverna beskriver att det handlar om samtalspartnerns samtalston. Eleverna uttrycker att behovet av kommunikativ stöttning handlar om bemötandet hos samtalspartnern. Rosenqvist (2013) beskriver att samspelet och kontexten är av avgörande betydelse för elevers lärande och utveckling.
Få se. Du ska hjälpa mig att veta vad det betyder. Hur jag kan veta vad det är. Du måste vara snäll mot mig. Jag vill inte lära mig om du är elak. Jag vill inte lära mig svordomar. Då skulle jag vägra. (Erik 12 år)
Du ska vara snäll, prata tydligt, inte för fort. (Emil 12 år)
Jag måste veta att vi har kontakt, det är lätt att prata rätt ut. Gör det där, eller gör det där. Men för oss handlar det om att vara lugn, att nu gör vi det här och därefter när det är klar, ta nästa steg. Jag tar mycket i mitt barn så att han ska veta att samtalet börjar. Vi har formats av varandra. Kommer vi till ett hinder så löser vi det. Det räcker inte med att bli arg. Det går inte att negligera. Jag måste ta itu med svårigheterna på ett bra sätt och vara lugn och tålmodig, annars blir det kaos. Vardagen fungerar inte. (Fia förälder)
Jag kom på ett verktyg som jag använde. Jag ställde in backspegeln så att vi såg varandras ansikten. Vi kunde kommunicera. Vi såg varandra när vi kommunicerade. Inte så att jag satt och stirrade på barnet men jag sökte ögonkontakt. Det kändes som att vi lättare fick kontakt när vi kunde se varandra i ögonen och ansikte mot ansikte. (Tobias taxichaufför)
När ett barn tecknar till mig förstår jag vad barnet menar och kan förstärka det, genom att säga ordet som barnet tecknade. Att utgå från barnets förkunskaper är en utgångspunkt när jag undervisar. Tecken och bilder i undervisningen det fungerar! Det vet jag utifrån min erfarenhet. (Petra lärare)
29
Att prestera på toppen av sin språkliga och kommunikativa förmåga
Föräldrar och personal berättar att samspel, interaktion och stödstrukturer är av stor betydelse för barn med språkstörnings språkliga och kommunikativa prestationer. Samtliga beskriver att lärande sker när barnets tänkande utmanas i interaktion med en person som kan ge stöd att komma vidare till en högre nivå än vad man själv kan. Det uppnås genom att kommunikationspartnern bidrar med verbala stödstrukturer i samtalet genom att fokuserar på interaktionen och på delat intressefokus (Bruce, 2014 a). Föräldrarna, taxichauffören och personalen beskriver även att de själva lär i samspelet med barnen. Det handlar om upplevelser av hur barnen förstår och uppfattar språklig information och om hur barnets situation kan förbättras när de vuxna anpassar sitt språkliga- och kommunikativa användande. Växelverkan i det deltagande samspelet beskriver hur lärande sker i den nära utvecklingszonen. Interaktionen mellan människorna gör att barnet når en högre utvecklingsnivå genom att den vuxne kan stödja och vid behov förändra sitt förhållningssätt för att gynna lärandet (Jacobsson, 2012).
Andra barn i hans ålder kan handla till sin mamma, då ska han också göra det. Men vi lägger upp det på ett annat sätt. Först övar vi hemma. Sedan får han handla själv men då följer jag med. Till sist kan han göra det helt själv. Ibland får vi pusha honom lite och säga att han kan lika mycket som andra. Det blir ett växande tycker jag. När han sedan kan själv, då har vi lyckats (Frida förälder.)
Hemma förstår vi honom mycket väl eftersom jag känner till kontexten och vet vad han tänker berätta. På så vis är det lättare hemma. Ibland låtsas jag att jag inte förstår för att han ska anstränga sig lite extra om han hoppar över många ord, fast jag kanske förstår bakgrunden. Då kan jag be honom att ta om det och berätta mer utförligt vad han menar. (Fredrika förälder.)
Kommunikationen är en utmaning. Jag måste utgå från vart barnet befinner sig och hela tiden lägga mig på en nivå som hjälper barnen till nästa steg. Glappet får inte bli för stort från förmågan tills att de känner att de lyckas. Man ska hela tiden dra dem upp över kanten och hjälpa dem hitta rätt typ av utmaningar. (Pernilla boendepersonal)
Vi kan bli lurade av språket, åt båda hållen. En del barn har bra strategier för att dölja svårigheterna och andra har strategier som blir avvikande. Då är det lättare att förstå och anpassa sig till nivån. Det är klurigt, ibland är det lätt att tro att de klarar mindre än de gör också. Omgivningen ska vara steget ovanför för att hjälpa barnen att komma lite längre än var den är. Ibland lägger man sig för lågt och ibland för högt. (Pia logoped)
4.3 Specialskolan
Personalen berättar att skolans har en grundsyn som präglas av ett relationellt perspektiv. Samtliga beskriver att samspelet och kommunikationen är viktigt för elevernas lärande. Relationen mellan läraren och eleven är central men också samspelet inom gruppen och
30
elevernas kamratrelationer med andra barn (Aspelin, 2013). Personalen har kunskap om kontextens betydelse och verksamheten betraktas ur ett organisations-, grupp- och individperspektiv. Undervisningens utformning och samspelet mellan lärare och elever och eleverna i gruppen, beskrivs av samtliga som en mycket viktigt faktorer för elevernas lärande. Undervisningens språkmedvetna inriktning är ett kännetecken för specialskolan som genomsyrar hela skoldagen. Språket tillvaratas i alla situationer oavsett om det är lektionstid, rast eller lunch. Enligt Gibbons (2003) skapar strategiskt och språkstödjande arbete förståelse som ökar förutsättningarna för lärande. Att tillvarata barnens förkunskaper och utgå från dem tillsammans med språkliga stödstrukturer är särskilt framgångsrikt för elevernas kunskapsutveckling (Gibbons 2003).
Ibland den här skolan hjälper mig att prata. Det är ganska snällt, tycker jag. (Erik 12 år) Vi jobbar med språket hela tiden. Från första, god morgon till, Hej då! Vi jobbar med språk i alla ämnen och situationer oavsett om vi äter mat eller kanske har rast. Vi jobbar hela tiden medvetet med språk och kommunikation. (Petra lärare)
Föräldrarna beskriver att specialskolan kännetecknas av kompetens hos personalen, gott bemötande, goda relationer till eleverna, elevernas delaktighet samt starka stödstrukturer i undervisningsmiljön. Föräldrarna beskriver att specialskolans pedagogik präglas av anpassningar som omfattar alla elever. Det finns många olika lösningar att välja på. Deras upplevelser är att specialskolans undervisning möjliggör en god kunskapsutveckling. Vid behov får elever även extra anpassningar, men undervisningen utgår från gemenskapen i gruppen. Enligt Aspelin (2010) är en kunskapseffektiv skola på omsorgspedagogisk grund möjlig och innebär ingen motsättning. Läraren har det övergripande ansvaret för att undervisa eleven och skapa förutsättningar för att eleven ska utveckla kunskaper under relevanta dvs. lustfyllda former. Kunskapsutveckling och social utveckling sker genom det i samspel med varandra (Aspelin, 2010).
Mer personal och personal som kan. Alla hjälpmedel, lugnet, resurser att ge stöd. Tålamodet. Kunskap, ja kunskap. En vanlig specialpedagog på en vanlig skola kan inte det här. Det är bara så (…)Han har fått intensivläsning, minnesträning och munmotorikträning. Han har fått se bilder för att associera rätt. Språkträning på flera olika sätt. Det har hjälpt honom jättemycket. (Fia och Filippa, föräldrar i samspråk)
Med den här skolan föll allt på plats för mig som förälder. Jag kände att nu får jag vara förälder och ha ett barn i skolan. Jag är jättenöjd och litar verkligen på att personalen har kunskap. I alla möten med pedagogerna så har det förmedlats till mig att det här är bra. Här har han utvecklats och gått framåt. Han får vara delaktig och ta del av kunskap. Nu efterfrågar han det hemma också. Han vill ta del av tidningar, igår ville han att vi skulle se en ny tv-serie om rasism. Han frågar om vad om vad saker betyder och innebär. (Frida förälder)
31
Undervisningen och pedagogiska förhållningssätt
Personalen och eleverna berättar att undervisning kan ske i ett klassrum, men lika gärna i utomhus, under en bussresa eller på ett studiebesök. Att lärande integrerar flera olika sinnen beskrivs som angeläget av informanterna. Olika typer av stödstrukturer införlivas i språk, som exempel har klassrummen smartboards med programvaror som snabbt ger visuellt stöd till alla instruktioner. Kommunikation och lärande ges också stödstrukturer genom att språklig information kopplas till bilder, filmer, upplevelser och laborativt arbete. Enligt Bruce (2014 b) är skolans pedagogiska utmaning att utforma aktivt och meningsfull undervisning som utgår från elevers intressen, behov och förmågor tillsammans med att den utmanar elevernas tänkande. Personal och föräldrar beskriver att interaktion med klasskamrater och lärare är viktig, liksom att leken används som undervisningsmetod så att lärandet blir lustfyllt. Liksom Dewey (1899) menar föräldrar och personal att det är viktigt att lärandet är elevaktivt. I skolan föregår intrycken uttrycken eller så introduceras de jämsides i stor utsträckning. Det syftar på att språket kopplas till föremål, bilder och aktiviteter så att språket blir begripligt. Personal och föräldrar tycker att praktiska erfarenheter och upplevelser är av stor betydelse för barnens kunskapsutveckling. Dewey (1899) menade att elevers aktivitet är ett sätt att minska risken för skolmisslyckanden. Han ansåg att aktivitet ökade elevernas intresse och engagemang för sina kunskapsprocesser. Att arbeta med upplevelsebaserat lärande minskar risken för att språket lösgörs dvs. dekontextualiseras. Möjligheten till kommunikation och lärande ökar när lärande sker i miljöer som speglar det undervisningen handlar om (Säljö, 2014).
Jag vill inte vara här hela tiden. Jag vet inte, men man ska på utflykt eller nåt. (Elliot 12 år) Åka på klassresa, det var det bästa! (Emil12 år)
Känna, ta och se på riktigt. Det gör en väldig skillnad. Det är svårt att köra en båtmotor om man bara får läsa instruktionerna. Man måste få köra, man måste få känna att vattnet är kallt eller att det luktar. Han får använda alla sidor som han behöver. Det är en skillnad från den andra skolan. Där fick han göra det ibland och vid speciella tillfällen. (Frida förälder) Alla situationer är lärandesituationer. På rasterna får de elever som behöver stöttning i samspelet och att förstå omgivningen när det behövs. Det finns en röd tråd genom hela dagen. På fritids leker eleverna det som de lärt sig i skolan. Vi bryggar mellan olika situationer, det är jätteviktigt. Då blir barnen delaktiga och vill förstå och förmedla. (Patricia specialpedagog)
Det är små klasser. Det är en hög personaltäthet. Det finns en tanke om hur den fysiska miljön ska främja lärandet. Undervisningen är multimodalt och det finns även möjlighet till visuellt stöd och auditiv återkoppling. Leken är viktig liksom motorik och rörelse. I alla fall i de yngre åldrarna. Leken kanske avtar när de blir äldre. Skolans personal är kunniga, när
32
det gäller språkstörning. De har även en barnsyn som skiljer sig från andra skolor. (Pia logoped)
Personal och föräldrar berättar att en fungerande relation och kommunikation är viktigt i alla situationer. I nya fysiska miljöer är relationen viktig för att barnet ska få rätt stöd. Enligt Bruce (2014 b) finns en risk att språkliga svårigheter tolkas som koncentrations- och beteendesvårigheter. Föräldrarna berättar att barnen kan bli tystlåtna och tillbakadragna i nya miljöer. Andra barn har svårigheter att förstå och läsa av sociala koder vilket kan göra att de upplevs bete sig opassande och därför hamnar i konflikter. Om stödet brister så får det konsekvenser för elevers välbefinnande. Taxichauffören berättar hur sociala möten i nya fysiska miljöer kan uppstå eller tillskapas för barn med språklig sårbarhet.
Från början blev hon ofta åksjuk, men jag tror att det lika gärna kan ha handlat om att hon blev orolig och otrygg. Det var mycket ont i magen, ledsamheter. Åksjuka kan förstås växa bort men det har aldrig hänt sedan vi lärde känna varandra (…) Jag har fått höra från kollegor som valt en annan än den vanliga vägen när de skjutsat barn. Då har barnen blivit väldigt oroliga och ibland till och med ledsna. Det är en trygghet när det är lika. Om det inte är det då byggs det upp en oro. Det kan ha att göra med att barnet vet, hon kommer inte att kunna säga vart hon ska om chauffören kör fel. Barnen vet att de har svårt att kommunicera. (Tobias taxichaufför)
Skolans kunskapskrav och elevers måluppfyllelse
Elever gläds åt sitt lärande samtidigt som föräldrar och personalen också gläds åt elevernas lärande. Personalen utgår från elevens förkunskaper och styrkor och fokuserar på nästa steg i lärandet. Personalen beskriver parallella processer där kunskapsutveckling och sociala relationer sker jämsides och stärker varandra. Tekniken, som t.ex. att arbeta med lärplattor, möjliggör att elever kan visa sina kunskaper på olika sätt. Det ökar förutsättningarna för måluppfyllelse. Bruce (2014 b) beskriver att tekniken kan vara ett gott stöd i lärandet om lärarna har kunskap om vilka möjligheter verktyget har. Personalen beskriver att elevernas måluppfyllelse i relation till skolans kunskapskrav varierar. Eleverna kan också resonera metakognitivt om sitt behov av anpassningar och stöd. Denna förmåga beskriver personalen och föräldrarna som gynnsam för fortsatt kunskapsutveckling. Aspelin (2012) beskriver att kunskapsutveckling och social omsorg är processer som möjliggör varandra och att samspelet mellan lärare och elever är centrala faktorer för lärandet och kunskapsutvecklingen. I specialskolan beskrivs personalen vara aktiva, engagerade och omtänksamma i relationen till eleverna. Undervisningen är framåtsträvande och återkopplande.
Jag har lärt mig jätte, jättemycket här. Supermycket! (Emil 12 år)
Det går framåt hela tiden. Lärarna stöttar och är väldigt engagerade, det går framåt hela tiden. Går man för fort fram så backar han fem steg minst, det är min upplevelse. Det hände
33
förut men aldrig på den här skolan. Därför tycker jag att hans utveckling är väldigt positiv. (Fia förälder)
Barnen ska kunna visa sina kunskaper i alla ämnen fast de har språkliga hinder. En språklig funktionsnedsättning ska inte förstöra möjligheten att nå målen i SO, NO eller idrott.