Baserat på vår studie kan, utöver de hypoteser som formulerats ovan, en del relevanta framtida forskningsförslag ges. Eftersom IT-utvecklingen sker med en stor framfart vore det intressant att göra en studie likt vår om några år igen. I en tidigare studie gjord av Janvrin et al. (2008) undersöktes revisorers användande av IT-experter i revisionsprocessen och denna studie visade på att revisorer inte använder sig av IT- experter särskilt ofta i revisionsprocessen. Vår studie som genomförts tio år senare, visade på andra resultat. Många av respondenterna trodde även att IT-experterna skulle få en större roll i framtiden och att användandet skulle fortsätta öka. Det vore därför intressant att återigen genomföra en liknande studie för att se hur användningen av IT- experter fortsätter att utvecklas och om det överensstämmer med det som respondenterna trodde. Många byråer hade även gått mot ett arbetssätt som innebär att fler och fler i revisionsteamet får mer IT-utbildning. En liknande studie vore därför intressant att genomföra i framtiden för att se om arbetssättet har ändrats eller hur det har utvecklat sig.
Avslutningsvis vore det även intressant att genomföra en liknande studie med inriktning på någon annan slags expert, eftersom revisorn använder andra sorters experter i sitt arbete också. Genom att lägga fokus på en annan slags expert och jämföra studien med vår studie, skulle man kunna se likheter och skillnader mellan revisorns förhållande till de experterna. Finns det mycket skillnader mellan revisorns förhållande till olika slags experter, vore det vidare intressant att forska på vad det beror på.
89
Referenser
9.
Abbott, A. (1998). The system of Professions: An Essay on the Division of Expert Labor. Chicago: The University of Chicago Press.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2.uppl.). Stockholm: Liber AB.
Alles, M. G. (2015). Drivers of the Use and Facilitators and Obstacles of the Evolution of Big Data by the Audit Profession. American Accounting Association, 29(2), 439- 449.
Alles, M., & Gray, G. L. (2016). Incorporating big data in audits: Identifying inhibitors and a research agenda to address those inhibitors. International Journal of
Accounting Information Systems, 22, 44-59.
Alvehus, J., & Broberg, P. (2018). TITEL. Opublicerat manuskript.
Armstrong, P. (1991). Contradiction and social dynamics in the capitalist agency relationship. Accounting, Organizations and Society, 16(1), 1-25.
Bierstaker, J., Burnaby, P., & Thibodeau, J. (2001). The impact of information technology of the audit process: an assessment of the state of the art and implications for the future. Managerial Auditing Journal, 16(3), 159-164.
Biggs, S. F., Messier, W. F. JR., & Hansen, J. V. (1987). A Descriptive Analysis of Computer Audit Specialists’ Decision-Making Behaviour in Advanced Computer Environments. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 6(2), 1-21.
Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L. Maria (Red.), Vetenskap för profession, 15-34. Högskolan i Borås.
Brante, T. (2005). Om begreppet och företeelsen profession. Tidskrift för Praxisnära
forskning, 1.
Broberg, P. (2013). The Auditor at Work: A study of auditor practice in Big 4 audit
firms. Lund: Department of Business and Administration School of Economics and
Management.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2.uppl.). Stockholm: Liber AB Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (2.uppl.).
Stockholm: Liber AB.
Carrington, T. (2014). Revision (2. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Carrington, T., & Catasús, B. (2007). Auditing Stories about Discomfort: Becoming Comfortable with Comfort Theory. European Accounting Review, 16(1), 35-58. CCH. (2008). PCAOB Staff Audit Practice Alert No. 2, Matters Related to Auditing
Fair Value Measurements of Financial Instruments and the Use of Specialists (Part 1 of 2). GAAS update service, 8(6), 1-6.
Cöster, M., & Westelius, A. (2016). Digitalisering. Stockholm: Liber AB.
Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory (2. uppl.). Maidenhead: Mc graw-hill Education.
90
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American
Sociological Review, 48(2), 147-160.
Eilifsen, A., Messier, W. F., Jr., Glover, S., & Prawitt, D. (2014). Auditing & Assurance
Services (3.uppl.). Berkshire: McGraw-Hill Education.
FAR. (2017). FARs Samlingsvolym – Revision 2017. Stockholm: Far Förlag AB. FAR. (2005). Revision: En praktisk beskrivning. Stockholm: Far Förlag AB.
FAR & Kairos Future. (2016). Framtidens redovisning, revision och rådgivning -
Nyckeln till framtiden. FAR. Tillgänglig från <https://www.far.se/globalassets/trycksaker-pdf/nyckeln-till-framtiden_uppslag.pdf> (2018-03-21).
Fischer, M. J. (1996). “Real-izing” the benefits of new technologies as a source of audit evidence: an interpretive field study. Accounting, Organizations and Society,
21(2/3), 219-242.
Friedson, E. (2001). Professionalism: The third logic. Chicago: The University of Chicago Press.
Hadjipetri Glantz, S. (2018, januari 15). Bristande kunskap om IT-frågor hos blivande revisorer. Tidningen Balans. Hämtad från https://www.tidningenbalans.se/
Hadjipetri Glantz, S. (2017a, april 6). IT-kompetens och dataanalys viktigt för framtidens revisor. Tidningen Balans. Hämtad från https://www.tidningenbalans.se/ Hadjipetri Glantz, S. (2017b, november 14). Skaffa dig IT-kompetens – stå dig i
konkurrensen. Tidningen Balans. Hämtad från https://www.tidningenbalans.se/ Haislip, J. Z., Peters, G. F., & Richardson, V. J. (2016). The effect of auditor IT
expertise on internal controls. International Journal of Accounting Information
Systems, 20, 1-15.
Han, S., Rezaee, Z., Xue, L., & Zhang, J. H. (2016). The Association between Information Technology Investments and Audit Risk. Journal of Information
Systems, 30(1), 93-116.
Houston, R. W., Peters, M. F., & Pratt, J. H. (1999). The audit risk model (ARM), business risk and audit planning decisions. The Accounting Review, 74(3), 281-298. Humphrey, C., & Moizer, P. (1990). From Techniques to Ideologies: an Alternative
Perspective on the Audit Function. Critical Perspectives on Accounting, 1, 217-238. Hux, C. T. (2017). Use of specialists on audit engagements: A research synthesis and
directions for future research. Journal of Accounting Literature, 39, 23-51.
ISA 200. Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision
enligt International Standards on Auditing: IAASB. (Gäller vid revision av
finansiella rapporter för räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare).
91
företaget och dess miljö: IAASB. (Gäller vid revision av finansiella rapporter för
räkenskapsperioder som slutar den 15 december 2013 eller senare).
ISA 620. Användning av en specialist i revisionsarbetet: IAASB. (Gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare).
Istner-Byman, M. (2017, november 20). Revisionsrollen kommer att förändras. Realtid. Hämtad från http://www.realtid.se/
IT. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2 mars 2018, från http://www.ne.se/
Janvrin, D., Bierstaker, J., & Lowe, J. (2008). An Examination of Audit Information Technology Use and Perceived Importance. Accounting Horizons, 22(1), 1-21. Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behaviour,
Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305- 360.
Johansson, S-E., Häckner, E., & Wallerstedt, E. (2005). Uppdrag revision. Stockholm: SNS Förlag
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2012). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till
praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Knechel, R. W. (2007). The business risk audit: origins, obstacles and opportunities.
Accounting, Organizations and Society, 32(4-5), 383-408.
Kotb, A., & Roberts, C. (2011). The Impact of E-Business on the Audit Process: An Investigation of the Factors Leading to Change. International Journal of Auditing,
15, 150-175.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Kvalitativ metod. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 februari 2018, från http://www.ne.se/
Messier, W. F. Jr., Eilifsen, A., & Austen, L. A. (2004). Auditor Detected Misstatements and the Effect of Information Technology. International Journal of
Auditing, 8, 223-235.
Molander, R. (2017, december 7). Sju nycklar till långsiktig digitalisering. Kairos
Future. Hämtad från https://www.kairosfuture.com/
Murphy, D. S., & Yetmar, S. A. (1996). Auditor evidence evaluation: expert systems as credible sources. Behaviour & Information Technology, 15(1), 14-23.
Noordegraaf, M. (2007). From ”Pure” to ”Hybrid” Professionalism: Present-Day Professionalism in Ambiguous Public Domains. Administration & Society, 39(6), 761-785.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (3. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Parsons, T. (1939). Social Forces: The Professions and Social Structure. Oxford
University Press, 17(4), 457-467.
92
production of macro-order. Accounting Organizations and Society, 18(7/8), 605-620. Porter, B., Simon, J., & Hatherly, D. (2008). Principles of External Auditing. (3.uppl.).
West Sussex: John Wiley & Sons, Ltd.
Power, M. K. (2003). Auditing and the production of legitimacy. Accounting,
Organizations and Society, 28, 379-394.
Power, M. K. (1997). The audit society. Oxford: Oxford University Press.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ Intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber AB.
Shanteau, J. (1992). Competence in Experts: The Role of Task Characteristics.
Organizational behavior and human decision processes, 53, 252-266.
Shoztic, K., Bible, W., Nelson, E., & Stein, S. (2016). Developing tomorrow’s auditors.
Financial executive, 40-44.
Smith-Lacroix, J., Durocher, S., & Gendron, Y. (2012). The erosion of jurisdiction: Auditing in a market value accounting regime. Critical Perspectives on Accounting,
23(1), 36-53.
Tarek, M., Mohamed, E. K. A., Hussain, M. M., & Basuony, M. A. K. (2017). The implication of information technology on the audit profession in developing country: Extent of use and perceived importance. International Journal of Accounting &
Information Management, 25(2), 237-255.
Vikström L. (2017, oktober 23). IT-kompetens hett vid nyrekrytering. Tidningen
Balans. Hämtad från https://www.tidningenbalans.se/
Wagner, H. J. (2001). Information systems auditing and electronic commerce (A Master´s Project). University of Illinois, Springfield, Illinois.
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Zhang, J., Yang, X., & Appelbaum, D. (2015). Toward Effective Big Data Analysis in Continuous Auditing. Accounting Horizons, 29(2), 469-476.
Ödman, P-J. (2016). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Öhman, P. (2007). Perspektiv på Revision: Tankemönster, Förväntningsgap och Dilemman. Diss. Mittuniversitetet, Sundsvall.
Öhman, P. (2004). Revisorers perspektiv på revision – En fråga om att följa upptrampade stigar. (Licentiatuppsats). Luleå tekniska universitet, Luleå.
Öhman, P., Häckner, E., Jansson, A-M., & Tschudi, F. (2006). Swedish Auditors’ View of Auditing: Doing things right versus Doing the Right Things. European
Bilaga 1. Intervjuguide IT-experter
Inledande frågor
1. Kan du berätta lite kort om dig själv och ditt yrke?
2. Hur stor erfarenhet har du av att arbeta som IT-expert inom revision
Roll i revisionen
1. Kan du beskriva hur du i revisionsprocessen vanligtvis hjälper revisorn? 2. Vart i revisionsprocessen skulle du säga att revisorn använder en IT-expert
mest?
3. Hur upplever du att revisorerna utvärderar dig innan användning? 4. Hur vanligt är det att revisorn inte känner sig komfortabel med dina
bedömningar & följer upp eller ifrågasätter dem?
5. Hur upplever du att risken påverkas av användandet av IT-experter? 6. Hur stor roll och hur stort inflytande upplever du att du har i revisionen? 7. Ser du någon skillnad i användandet av IT-experter under den tid du använts
som expert?
8. Kan du berätta om senaste gången en revisor ville ha din hjälp?
IT i revisionen
1. Vad skulle du säga är den vanligaste IT-frågan du får av revisorn? 2. Hur ser du på revisorers IT-kompetens?
3. Om du skulle säga några saker inom IT som du anser att revisorn borde få bättre utbildning i, vad skulle det vara? D.v.s. vad för kunskap saknar revisorn främst idag, som den borde få genom utbildning.
4. Tror du att revisorn skulle känna sig mer komfortabel med dina bedömningar, om de hade högre kompetens inom IT?
Bilaga 2. Intervjuguide revisorer
Inledande frågor om revisorn
1. Kan du berätta lite kort om dig själv och ditt yrke?
2. Hur stor erfarenhet har du av att använda dig av en IT-expert i ditt arbete?
Användandet av IT-experter
1. Kan du beskriva hur du i revisionsprocessen vanligtvis tar hjälp av en IT-expert? 2. Vart i revisionsprocessen skulle du säga att du behöver som mest hjälp av en IT-
expert?
3. Hur viktigt tycker du tillit till experten är och hur utvärderar du experten innan användning för att uppnå tillit?
4. Hur vanligt är det att du inte känner dig komfortabel med expertens bedömningar & följer upp eller ifrågasätter dem?
5. Upplever du att risken påverkas vid användandet av IT-experter?
6. Hur stor roll och hur stort inflytande upplever du att experten får i revisionen? 7. Ser du någon skillnad i användandet av IT-experter under den tid du arbetat som
revisor?
8. Kan du berätta om senaste gången du tog hjälp av en IT-expert
IT i revisionen
1. Vad skulle du säga är den vanligaste IT-frågan du ställer till experten? 2. Hur ser du på din egen IT-kompetens?
3. Om du skulle säga några saker inom IT som du skulle vilja ha mer utbildning i eller som skulle underlätta ditt arbete, vad skulle detta vara?
4. Hur upplever du att ditt jobb och din komfort hade påverkats av mer IT- kompetens?