I vår studie har vi enbart studerat evenemangsprojekt som planerats under en längre tid, ca 4 år. Det skulle vara intressant att se om det finns någon skillnad i
kunskapsöverföringen om planeringsperioden är kortare än ett O-Ringenevenemang. När det är en kortare planeringsfas kanske det inte finns lika mycket tid att lägga på kunskapsöverföring. Det kan också vara tvärtom, att det absolut inte finns någon tid till att begå misstag och att man därmed tar åt sig så många lärdomar som det finns att tillgå.
Vi har studerat kunskapsöverföring mellan återkommande evenemangsprojekt och det skulle kunna se annorlunda ut i andra projekttyper, exempelvis marknadsprojekt. Att ha med ideella krafter som jobbar mot samma mål, att genomföra den bästa orienteringstävlingen utan att känna press av löner eller liknande kan göra att kunskapsöverföring är enklare, att man inte behöver hålla inne på sina kunskaper. I andra projekttyper med andra drivkrafter och komplexiteter skulle det kunna se
47 annorlunda ut, vilket skulle vara intressant att undersöka vidare.
Denna studie har inte tagit hänsyn till projektens resultat, om det har ansetts lyckat eller inte. Att undersöka vilka tillvägagångssätt som kan användas vid lyckade respektive misslyckade projekt, eller om det är någon skillnad mellan dessa anser vi vara ett intressant ämne för vidare forskning.
49
Litteraturlista
Abfalter, D., Müller, J. & Raphaela, S. (2012). The organization of knowledge sharing at the Colorado Music Festival. International Journal of Arts Management, 14 (3), 4–15.
Adler, P.S. & Borys, B. (1996). Two Types of Bureaucracy: Enabling and Coercive.
Administrative Science Quarterly, 41, 61–89.
Ajmal, M.M. & Koskinen, K.U. (2008). Knowledge Transfer in Project-Based Organizations: An Organizational Culture Perspective. Project Management
Journal, 39 (1), 7–15.
Almeida, V.M. & Soares, A.L. (2014). Knowledge sharing in project-based organizations: Overcoming the informational limbo. International Journal of
Information Management, 34, 770–779. doi: 10.1016/j.ijinfomgt.2014.07.003
Andersen, S.S. & Hanstad, D.V. (2013). Knowledge development and transfer in a mindful project-organization. International Journal of Managing Projects in Business, 6 (2), 236–260. doi: 10.1108/17538371311319007
Andersson, B-E. (1994). Som man frågar får man svar - en introduktion i intervju- och
enkätteknik. 2. uppl. Kristianstad: Kristianstad Boktryckeri AB.
Argote, L. & Ingram, P. (2000). Knowledge transfer: a basis for competitive advantage in firms. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 82 (1), 150–169. doi:10.1006/obhd.2000.2893
Berggren, C. & Lindkvist, L. (2001). Projekt - Organisation för målorienterat lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Bryman, A. & Bell, E. (2015). Business Research Methods. 4. uppl. Oxford: Oxford University Press.
Cserháti, G. & Szabó, L. (2014). The relationship between success criteria and success factors in organisational event projects. International Journal of Project
Management, 32, 613–624. doi: 10.1016/j.ijproman.2013.08.008
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan –
konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4. uppl. Stockholm: Nordstedts
Juridik AB.
Gans, M. (2010). Project Management Instruments and The Barriers to Inter-Project Learning:
Re-inventing the wheel or learning from other projects. Delft University of Technology.
Garvin, A.D. (2008). Building a learning organization. Harvard business review, 71 (4), 78–91.
Getz, D. (1997). Event Management & Event Tourism. Elmsford: Cognizant Communications Corporation.
50
Gourlay, S. (2006). Conceptualizing Knowledge Creation: A Critique of Nonaka’s Theory. Journal of Mangagement studies, 43 (7), 1415–1436. doi: 10.1111/j.1467-6486.2006.00637.x
Grabher, G. & Thiel, J. (2015). Projects, people, professions: Trajectories of learning through a mega-event (the London 2012 case). Geoforum, 65, 328–337.
Halbwirth, S. & Toohey, K. (2001). The Olympic Games and knowledge
management: A case study of the Sidney organizing committee of the Olympic Games. European sports management quarterly, 1 (2), 91–111. doi:
10.1080/16184740108721890
Hansen, M.T., Nohri, N. & Tierney, T. (1999). What’s your strategy for managing knowledge? Harvard Business Review, 106–116.
Hobday, M. (2000). The project-based organisation: an ideal form for managing complex products and systems? Research Policy, 29, 871–893.
Jansson, T. & Ljung, L. (2004). Projektledningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. Merriam, B.S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB. Miles, M.B., Huberman, M.A. & Saldaña, J. (2014). Qualitative Data Analysis – A
Method Sourcebook. Los Angeles: SAGE.
Nonaka, I. (1994). A Dynamic Theory of Organizational Knowledge Creation.
Organization Science, 5 (1), 14–37.
Nonaka, I. & von Krogh, G. (2009). Tacit Knowledge and Knowledge Conversion: Controversy and Advancement in Organizational Knowledge Creation Theory.
Organization Science 20 (3), 635–652.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber AB.
O-Ringen AB. (2015). Om oss. http://www.oringen.se/213/arsneutrala-sidor/om-oss/vad-ar-o-ringen.html [2017-02-28]
O-Ringen AB. (2016). Årsredovisning O-Ringen AB 2016.
http://www.oringen.se/download/18.5b68972d15b1f370cdd3ce85/14909445 99001/A%CC%8Arsredovisning+O-Ringen+AB+2016+v170320.pdf [2017-04-10]
Parent, M.M., MacDonald, D. & Goulet, G. (2014). The theory and practice of knowledge management and transfer: The case of the Olympic Games. Sport
Management Review, 17, 205–218. doi: 10.1016/j.smr.2013.06.002
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Pedler, M. & Burgoyne, J.G. (2017). Is the learning organisation still alive? The learning
51 Prencipe, A. & Tell, F. (2001). Inter-project learning: processes and outcomes of
knowledge codification in project-based firms. Research Policy, 30, 1373–1394. Project Management Institute [PMI] (2013). A guide to the project management body of
knowledge (PMBOK Guide). 5. uppl. Pennsylvania: Project Management Institute.
Ragsdell, G. & Jepson, A. (2014). Knowledge sharing: insights from Campaign for Real Ale (CAMRA) Festival volunteers. International Journal of Event and Festival
Management, 5 (3), 279–296. doi: 10.1108/IJEFM-11-2013-0028
Ruuska, I. & Vartiainen, M. (2005). Characteristics of knowledge sharing
communities in project organizations. International Journal of Project Management, 23, 374–379.
Spender, J-C. (1996). Organizational knowledge, learning and memory: three
concepts in search of a theory. Journal of Organizational Change Management, 9 (1), 63–78.
Stadler, R. & Fullanger, S. (2016). Appreciating formal and informal knowledge transfer practices within creative festival organizations. Journal of Knowledge
Management, 20 (1), 146–161. doi: 10.1108/JKM-12-2014-0502
Tonnquist, B. (2014). Projektledning. Stockholm: Sanoma utbildning. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Mölnlycke: Elanders Gotab.
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_20 02.pdf [2017-04-06]
Wei, Y. & Miraglia, S. (2017). Organizational culture and knowledge transfer in project-based organizations: Theoretical insights from a Chinese construction firm. International Journal of Project Management, 35, 571–585. doi:
10.1016/j.ijproman.2017.02.010
Yin, R.K. (2007). Fallstudie - Design och genomförande. Malmö: Liber AB.
Zollo, M. & Winter, S.G. (2001). Deliberate Learning and the Evolution of Dynamic Capabilities. Organization Science, 13 (3), 339–351. doi:
53
Bilaga 1-Intervjuguider
Introduktion
Jag (Thea) kommer föra samtalet och Hanna kommer flika in om det är något i förbifarten. Vi läser Magisterprogrammet i projektledning och just nu skriver vi vår uppsats, en fallstudie om O-Ringen om hur lärdomar överförs mellan projekten från år till år, hur det faktiskt ser ut i praktiken.
Vi kommer spela in intervjun för att kunna analysera resultatet. Det kommer bara vara vi två och eventuellt vår handledare som kommer få tillgång till materialet. När vi är klara kan vi om du vill, skicka ut den färdiga uppsatsen till dig.
A, b, c, d=Förslag till följdfrågor för att få ut rätt information.
Intervjuguide till projektledare år 2017,2018,2019
1. Vilken är din yrkesbakgrund?
2. Kan du berätta lite om varför du valde att söka rollen som Generalsekreterare för O-Ringen?
3. Hur mycket arbetstid går åt till planering av O-ringen för dig just nu? a. Kan du berätta om var i planeringsfasen du befinner dig just nu?
Eftersom uppsatsen handlar om hur erfarenheter överförs mellan projekt, berör följande frågor hur O-Ringen överför kunskap.
4. Hur har du fått lärdomar från tidigare O-Ringenprojekt? a. Från vem mottog du lärdomarna? (vilket år?) b. Kan du ge exempel på lärdomar som du mottagit?
c. Hur har du tagit emot lärdomar? (mail, system, möte etc.) 5. Hur överför du lärdomar från ditt projekt till de andra åren?
a. Till vem gav du lärdomarna?
b. Kan du ge exempel på lärdomar som du gett?
c. Hur överförde du lärdomar? (mail, system, möte etc.)
d. Om inte, hur kommer du föra över lärdomar, till vem och vad?
6. Har du några exempel på hur andra personer i O-Ringen 20xx fått och överfört lärdomar från och till de andra åren?
7. Om du stött på problem i planeringen av projektet vem vände du till och vad gjorde du?
8. Saknade du något så som råd, tips eller specifik kunskap när du började i projektet?
Slutligen
9. Vad är det roligaste med att planera och leda O-Ringen?
Tack så mycket för att du tog dig tid. Är det något du skulle vilja tillägga? Är det något vi behöver komplettera med hoppas vi att vi kan återkomma på mail.
54
Intervjuguide projektledare 2015
1. Vilken är din yrkesbakgrund?
2. Kan du berätta lite om varför du valde att söka rollen som Projektledare för O-Ringen?
Eftersom uppsatsen handlar om hur erfarenheter överförs mellan projekt, berör följande frågor hur O-Ringen överför kunskap.
3. Hur fick du lärdomar från tidigare O-Ringenprojekt? a. Från vem mottog du lärdomarna? (vilket år?) b. Kan du ge exempel på lärdomar som du mottagit? c. Hur tog du emot lärdomar? (mail, system, möte etc.) 4. Hur överförde du lärdomar från ditt projekt till nästa?
a. Till vem gav du lärdomarna?
b. Kan du ge exempel på lärdomar som du gett?
c. Hur överförde du lärdomar? (mail, system, möte etc.)
5. Har du några exempel på hur lärdomar av andra personer i O-Ringen 2015 till efterföljande projekt?
6. Om du hade problem i planeringen av projektet vem vände du dig till och vad gjorde du?
7. Saknade du något så som råd, tips eller specifik kunskap när du började i projektet?
Slutligen
8. Vad var det roligaste med att planera och leda O-Ringen?
Tack så mycket för att du tog dig tid. Är det något du skulle vilja tillägga? Är det något vi behöver komplettera med hoppas vi att vi kan återkomma på mail.
55
Intervjuguide till VD
1. Vilken är din yrkesbakgrund?
2. Kan du berätta lite om dina arbetsuppgifter i O-Ringen AB?
Efter intervju med generalsekreterare och vi har tittat lite själva har vi uppfattat att uppdragsplanen är ett centralt dokument i allt arbete med O-Ringen även när det gäller erfarenhetsöverföring i organisationen. Vi skulle därför vilja prata lite runt den.
3. Skulle du kunna beskriva hur och varför uppdragsplanen har tagits fram? a. Hur länge har den använts?
b. Hur sker ändringar av uppdragsplanen? c. Vet du hur det såg ut innan?
4. Har du något exempel på områden som har varit lättare eller svårare att dokumentera standardiserade arbetssätt?
5. Vi har förstått efter intervjuerna med generalsekreterare tycker det är viktigt att ta in och ge vidare förslag till förändring till organisationen när det kommer till erfarenhetsöverföring. Gör O-Ringen AB något specifikt för att uppmuntra detta?
6. Förutom uppdragsplanen, hur överförs lärdomar från ett års evenemang till kommande?
a. Kan du ge exempel på någon sådan kunskap
b. Hur överfördes dessa? (Mail, system, möte, årsrapport, slutrapport etc.) 7. Hur skulle du beskriva utvecklingen i arbetet med erfarenhetsöverföring i
O-Ringenprojekten under din tid i organisationen? a. Ser du några utmaningar, i så fall vilka?
8. Det är en stor del ideella funktionärer som arbetar under O-Ringenveckan, påverkar det kunskapsöverföringen på något sätt, hur i så fall?
Slutligen
9. Vad är det roligaste med att arbeta i O-Ringen AB?
Tack så mycket för att du tog dig tid. Är det något du skulle vilja tillägga? Är det något vi behöver komplettera med hoppas vi att vi kan återkomma på mail