Intervjuerna har transkriberats för att sedan kodas. Vi valde att ta bort intervjuarnas pausljud (liknande eh och uhm) men inte respondenternas för att de kunde ha betydelse för hur svaren sedan tolkas i text, osäkerheter etc., vi noterade även om längre pauser togs av respondenterna. Transkriberingen gjordes direkt efter varje intervju. Under och direkt efter intervjun började vi oundvikligen processa händelseförloppet och tänka runt kodning. Det är svårt att undvika tankarna som dyker upp när man är uppe i varv efter intervju. Vi transkriberade två
telefonintervjuer var, och var därför mer uppdaterade om dessa två. Av den
anledningen tog vi beslutet att kodningen av transkriberingen skulle genomföras av oss båda.
Processen att bearbeta empirin delas upp i olika steg, där riktningen mot målet ibland har behövt ändras:
1. Skapa en egen matris utifrån Prencipe och Tells (2001) modell. 2. Koda första intervjun enskilt.
3. Frågetecken uppstår, många svårplacerade tillvägagångssätt hittas och flera av dem kan placeras i olika rutor.
4. Gå tillbaka till modellen för att reda ut begrepp.
5. Begreppen anpassas och definieras i en begreppstabell för uppsatsen. 6. Kodningsschema skapas.
7. Samma intervju (som i punkt 2) kodas på nytt med nya begrepp vilket genererar lika resultat i båda författarnas kodning.
8. Begreppen är nu utredda och alla intervjuer kodas och läggs in i matrisen. 9. Respondenternas svar redovisas med koppling till teorin.
23 3.3.1 Kodning
Eftersom öppna frågor ställdes i intervjuerna behövde vi koda svaren för att kunna tolka dessa på samma sätt. Här finns dock en risk i att koda svaren från de olika intervjuerna på olika sätt och då skapa en omtolkning av ett svar som respondenten har gett, vilket kan ge en felaktig bild (Bryman & Bell 2015). Transkriberingarna har lästs flera gånger för att kunna upptäcka viktiga aspekter och båda författarna har kodat alla intervjuer var och en för sig. Anledningen till det är för att kontrollera att vi kodar på samma sätt, för att undvika att färgas av varandra och för att minska risken att missa information. Vi ville minska risken att feltolka respondentens svar (Bryman & Bell 2015). Koder kan liknas vid etiketter som ger en symbolisk mening till den beskrivande information som samlats in. Det är ofta ett ord eller en kort mening som representerar en del av insamlad språkbaserad eller visuell information, t.ex. intervjutranskriberingar. Kodernas syfte är att fånga innebörden eller essensen av informationen (Miles et al. 2014).
Eftersom Prencipe och Tell (2001) i sin modell redovisar tillvägagångssätt för kunskapsöverföring mellan projekt, utgick vi från denna för att besvara vår
forskningsfråga. Första gången transkriberingen av varje intervju lästes letade vi efter direkta ord eller citat som skulle kunna placeras i matrisen. Vi hade innan kodningen skapat en kodnyckel; IND (individual), PRO (project), ORG (organisational) och ACC (accumulation), ART (articulation), COD (codification). Dessa representerade raderna och kolumnerna i matrisen, exempelvis citat om uppdragsplanen som är kodifierad för att spridas i organisationen placerades i ruta ORG/COD. Vi kodade den första intervjun var för sig och jämförde därefter resultatet. Vi kom fram till att flera citat kunde placeras i flera rutor och fick därför gå tillbaka till teorin för att reda ut begreppen. Om flera forskare är involverade i studien bör koderna vara tydligt definierade, detta för att individerna ska tolka texten på liknande sätt. Definitionerna blir ofta tydligare när två forskare kodar samma information och sedan diskuterar problem de stött på. Om oenigheter uppstår visar det att koderna måste definieras ytterligare (Miles et al. 2014).
Vi ansåg fortfarande att Prencipe och Tells (2001) modell passade för vårt syfte att redovisa tillvägagångssätt för kunskapsöverföring mellan återkommande
evenemangsprojekt. Anledningen till detta var att vi efter intervjuerna upptäckte att respondenterna berättade om kunskapsöverföring inom projekten och hur det senare spred sig mellan projekten. En bearbetning av Prencipe och Tells (2001) modell gjordes och det resulterade i en egen matris för att placera identifierade
tillvägagångssätt för kunskapsöverföring i O-Ringen AB. Vi anpassade och
definierade begreppen, se fig. 6, för att lättare kunna tolka respondenternas svar och att liknande svar skulle klassas som samma typ av kunskapsöverföring.
24
Uppsatsens begrepp Prencipe och Tell (2001) begrepp
Informell, ej dokumenterad Experience accumulation Formell, ej dokumenterad Knowledge articulation
Formell, dokumenterad Knowledge codification
Personlig Individual
Inom projekt Group/Project
Mellan projekt Organisational
Fig. 6 Bearbetade begrepp utifrån Prencipe & Tell (2001)
Kunskapsöverföring mellan personer för individuell användning, att det inte sprids inom projektet, kommer kallas personlig. Kunskapsöverföring som sker mellan projekt eller inom organisationen beskrivs som mellan projekt. Den
kunskapsöverföring som sker mellan personer i samma projekt kallas inom projekt. Dokumenterad kunskap är i detta fall definierat som nedskriven i en process med syfte att på något sätt spridas. Ej dokumenterad kunskap är däremot endast uttalad. Kunskap överförs i ett formellt eller informellt forum. Överföring av kunskap i ett informellt forum är ej avsiktligt/planerat, och överföringen kan liknas vid Nonakas (1994) teori om tyst kunskap när den är personlig. I grupp går vi efter Prencipe och Tell (2001) som diskuterar möten som är planerade med en avsikt. Överföring av kunskap i formellt forum anses avsiktligt/planerat och inbokat. Det blir en uttalad kunskap som kan spridas både muntligt (ej dokumenterad), eller skriftligt
(dokumenterad). För att kunna placera ut tillvägagångssätten som identifierats från intervjuerna i rätt kategori skapades ett kodningsschema utifrån ovan nämnda begrepp.
För att identifiera tillvägagångssätt för kunskapsöverföring tog vi fasta på Prencipe och Tells (2001) avgränsningar mellan informellt och formellt där de beskriver formellt som avsiktligt. Då tillvägagångssätten för kunskapsöverföring som
involverar möten mellan individer var den största utmaningen att placera i matrisen har vi vidare definierat avsiktligt som planerat och bokat. Detta innebär att möten som planerats och bokats in räknades ske i ett formellt forum och hamnade därför under kategorin formell, ej dokumenterad. Ett telefonsamtal klassas då som informellt medan en planerad, inbokad videokonferens klassas som formellt.
25