Vår studie har bidragit till ökad förståelse om vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. Vi har lärt oss att det är svårt att uttala sig om attityder då dessa ändras från situation till situation. Det är svårt att veta i vilken grad attityden påverkar det egna bemötandet. Det hade varit intressant att undersöka vad det är som gör att människor väljer att agera på ett speciellt sätt mot psykiskt funktionshindrade? I vår studie kom vi fram till att studenterna har ambivalenta attityder till psykiskt
funktionshindrade, det hade varit intressant att observera studenterna i deras vardagsliv för att se om det sagda överensstämmer med deras agerande.
37
Vi har i detta arbete funderat över hur professionella betraktar psykiskt funktionshindrade och hur de bemöter denna grupp. För att få svar på detta skulle vi kunnat genomföra fokusgrupper bestående av professionella och psykiskt funktionshindrade, för att se hur deltagarna
kommunicerar med varandra. Blir psykiskt funktionshindrade bemötta med den respekt de förtjänar av professionella? Eller är det så att psykiskt funktionshindrade blir särbehandlade av professionella? Vi har i samband med detta arbete blivit medvetna om vilken betydelse våra attityder har för vårt bemötande. Som blivande socionomer ser vi en stor utmaning i medvetandet om vilken inverkan de egna attityderna har i mötet med individer. Vi har även ett stort ansvar i att företräda denna grupp och få människor medvetna om hur deras attityder kan påverka och leda till diskriminering av psykiskt funktionshindrade.
Den forskning vi funnit har inte varit enig om huruvida det är äldre eller yngre personer som har en mer positiv attityd till psykiskt funktionshindrade. Av den anledningen skulle det vara intressant att jämföra åldersgrupper för att granska om attityder är åldersbaserade eller om de enbart formas utifrån erfarenheter. Vi anser att det saknas kvalitativ forskning inom området och är förväntansfulla inför framtiden, då vi hoppas på att fler forskare får förståelse om att attityder är subjektiva och svåra att tolka med hjälp av kvantitativa attitydskalor.
Det skulle ha varit givande att ha utvecklat analysen utifrån Goldbergs (2005, s. 372f) teori om stämpling för att vidga förståelsen om varför personer med psykiska funktionshinder blir utsatta och särbehandlade i samhället. Stämplingsteori är en livsloppsprocess som består av negativa reaktioner från omgivningen som medför att den enskilde omdefinierar sin tidigare självbild till en mer negativ. Stämplingsteorin tar fasta på de processer som föregick i dåtiden och fortsätter in i framtiden. Denna process skulle kunna förklara orsaken till varför personer med psykiska funktionshinder blir bemötta med fördomar snarare än att enbart se till enstaka händelser som stigmatiseringsteorin gör.
Forskning går hand i hand med det sociala arbetet då forskningen ger den professionella verktyg i form av kunskap. Dessa verktyg medför att professionella blir medvetna och får förståelse för hur psykiskt funktionshindrade fungerar och vill bli bemötta, detta minskar risken för att diskriminering sker. Alla har rätt till sina känslor, men också ett ansvar att fundera över vad som ligger bakom känslorna och attityderna, då dessa påverkar hur vi bemöter vår omgivning. Hur detta möte tar sig uttryck säger antagligen mer om oss själva som individer än något om gruppen psykiskt funktionshindrade. Om jag som en professionell
38
socialarbetare verkligen bryr mig om min omgivning så kommer det med all säkerhet att påverka hur jag agerar. Ofta behövs akuta insatser i människors liv men om man vill få bestående resultat måste man våga se ”outside the box” och våga tro på förändring. En attitydförändring börjar alltid hos en själv för att sedan kunna spridas.
39
8. Referenser
8.1 Litteratur
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008) Tolkning och reflektion vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Lund; Studentlitteratur
Angelöw, B. & Jonsson, T. (2000) Introduktion till socialpsykologi, Lund;
Studentlitteratur
Björkman, T. (2005) Stigma. I Brunt, D. & Hansson, L. (red) Att leva med psykiska funktionshinder- livssituation och effektiva vård- och stödinsatser, Lund;
Studentlitteratur
Blomberg, H. (2010) Mobbning, intriger, offerskap – att tala om sig själv som mobbad i arbetslivet, Örebro Universitet
Ekehammar, B. (2007) Socialpsykologi. I Hwang, P. Lundberg, I. Rönnberg, J. &
Smedler, AC. (red) Vår tids psykologi, Stockholm; Natur och Kultur
Esaiasson, P. Gilljam M. Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007) Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm; Norstedts Juridik
Fan, C. (1999) A Comparison of Attitudes Towards Mental Illnes and Knowledge of Mental Health Services Between Australian and Asian Students, Community Mental Health Journal, vol. 35, nr. 1, s. 47-56
Goffman, E. (2008) Stigma den avvikandes roll och identitet, Stockholm; Norstedts Akademiska förlag
Goldberg, T. (2005) Samhällsproblem, Lund; Studentlitteratur
Högberg, T. (2010) NOT IN MY BACKYARD Public Attituted Towards Mental Illnes and People with Mental Illnes Living in Sweden, Stockholm; Karolinska Institutet
Karlsson, H.P.A. (2010) Stigmatisering, Socionomen, nr. 8, s. 7-8
40
Kobau, R. Dilorio, C. Chapman, D. & Delvecchio, P. (2010) Attitudes about mental illness and its treatment: Validation of a Generic Scale for public health surveillance of Mental illness associated stigma, Community Mental Health Journal, vol.46, nr. 2 s.164-176 Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund; Studentlitteratur
Kvale, S. & Brinkman, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund; Studentlitteratur Larsson, S. (2005a) Kvalitativ metod. I Larsson, S. Lilja, J. & Mannheimer, K. (red)
Forskningsmetoder i socialt arbete, Lund; Studentlitteratur
Larsson, S. (2005b) Teori, metod & Empiri. I Larsson, S. Lilja, J. & Mannheimer, K. (red) Forskningsmetoder i socialt arbete, Lund; Studentlitteratur
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2000) Vad är socialt arbete? I Meeuwisse, A. Sunesson, S. &
Swärd, H. (red) Socialt arbete En grundbok, Stockholm; Natur och Kultur
Michailakis, D. (1998) När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om bemötandet av personer med funktionshinder, SoU rapport 1998:16
Olsson, H. & Sörensson, S. (2007) Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa perspektiv, Stockholm; Liber
Payne, M. (2005) Modern teoribildning i socialt arbete, Stockholm; Natur och Kultur Phelan, J.C. & Link, B.G. (1998) The growing belief that people with mental
illnessess are violent: the role of the dangerous criterion for civil commitment, Social Psychiatry and Psychiatric Epidemoilogy, vol. 33, nr. 1, s.7-12
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (2000) Psykisk sjukdom Vad är det? Vart vänder man sig? Hägersten; RSMH
SOU (2006:5) Vad är psykiskt funktionshinder? Nationell psykiatrisamordning ger sin definition av begreppet psykiskt funktionshinder
Söder, M. (1990) Prejudice or Ambivalence? Attitudes toward Persons with Disabilities, Disability & Society, vol. 5, nr. 3, s. 227-239
Wallach, S.H. (2004) Changes in Attitudes Towards Mental Illnes Following Exposure, Community Mental Health Journal, vol. 40, nr. 3, s. 235-248
41
Wibeck, V. (2010) Fokusgrupper Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, Lund; Studentlitteratur