Förslag till fortsatt forskning

Eftersom många tolkar uppdraget olika inom fritidsverksamheten tycker vi först och främst att det borde finnas mer forskning kring fenomenet där styrdokumenten är

tolkningsbara. Denna forskning hade varit bra att utföra på en större skala. Som vi tog upp i diskussionen så kommer de flesta inom Sverige ha någorlunda samma syn på vad

demokrati är för något och det hade därför kunnat vara bra att utföra forskning på ett mer internationellt plan. Man hade kunnat jämföra hur våra grannar i Norden ser på demokrati, hur deras läroplaner är skrivna, för att sedan försöka förstå hur de tolkar och arbetar med sina uppdrag. Man hade i alla fall kunnat utföra denna studie på en större nationellt plan. Se ifall olika kommuner runtom i Sverige arbetar med och tolkar fritidshemmets

50

varit uppföljning. Alla pedagoger kan prata om hur de tolkar sitt uppdrag och hur de arbetar, men gör de verkligen alltid som de säger? Ifall en pedagog säger att hen alltid har med elevinflytande, stämmer det? Det hade varit bra att följa upp denna studie med observationer på fritidshemmet, enkäter eller intervjuer med elever för att höra ifall de uppfattar att de får vara med och bestämma i verksamheten.

51

Referenser

Andersson, Erik & Sandgren, Susanne. (2015). Delaktighet som pedagogik och demokratiskt värde för fullföljandet av studier: kunskapsbidrag från ett

utvecklingsprojekt. Utbildning och Lärande/Education and Learning. 9:1, s. 80–101. Tillgänglig: https://www.his.se/PageFiles/35404/lu-rapport2015.pdf#page=78 (Hämtad 2020-01-09)

Barnkonventionen. (2009). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig: http://unicef-porthos-

production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf (Hämtad 2020-01-09)

Biesta, Gert. (2003) ”Demokrati – ett problem för utbildning eller ett

utbildningsproblem?”. UTBIDNING & DEMOKRATI 2003, Vol 12, Nr 1, s.59–80

Bringsrud, Fekjaer, Silje. (2017). Att tolka och förstå statistik. Malmö: Gleerups. (79 s.)

Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Dewey, John. (1916/200). Democracy and Education. Vol. 9 s 1-370. Carbondale: Southern Illinois University Press.

Fusarelli, Bonnie. Fusarelli, Lance. Porter, Rachel. (2015) Implementing the Common Core: How Educators Interpret Curriculum Reform. North Carolina State University Tillgänglig: https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0895904814559248 (Hämtad 2020-01-09)

52

Haglund, Björn. (2015). Pupil's opportunities to influence activities: a study of everyday practice at a Swedish leisure-time centre. Early Child Development and Care. 185:10. Tillgänglig: https://doi.org/10.1080/03004430.2015.1009908 (Hämtad 2020-01-09)

Hjalmarsson, M. (2013). Governance and voluntariness for children in Swedish leisure- time centres: Leisure-time teachers interpreting their tasks and everyday practice. International Journal for Research on Extended Education. Tillgänglig:https://budrich- journals.de/index.php/IJREE/article/view/19837(Hämtad 2020-01-09)

Linde, Göran. (2012). Det ska ni veta! :en introduktion till läroplansteori! 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Robinson, C. (2011). Children's rights in student voice projects: Where does the power lie? Education Inquiry.

Tillgänglig:https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3402/edui.v2i3.21993 (Hämtad 2020-01-09)

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019. 5., kompletterade uppl. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig.https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner- for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-

fritidshemmet

Sveriges riksdag. (2018). Demokrati.

Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/ (Hämtad 2020-01-10)

Säljö, Roger. 2015. Lärande EN INTRODUKTION TILL PERSPEKTIV OCH METAFORER, Gleerups Utbildning AB

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

53

Bilagor

Intervjufrågor

Hur tolkar du begreppet “demokrati”?

På vilka sätt kan demokrati komma till uttryck för eleverna på fritids?

Det står I LGR11 “Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ”

Samtidigt skolifieras fritids mer med konkreta mål och ämnen som matematik och svenska med i läroplanen.

Hur tolkar och arbeta du med detta uppdrag, när det både ska vara ett situationsstyrt lärande samtidigt som strikta mål måste uppfyllas?

Att låta elever vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten är en central del av läroplanen. Hur arbetar du med elever som kanske inte vill ta så mycket plats gentemot elever som är mer bekväma med att vara i “centrum”?

Hur låter man alla elever känna sig hörda, utan att “glömma bort” någon samtidigt som man inte “trycker ner” de mer extroverta för att göra plats åt alla?

På vilka sätt i undervisningen får eleverna möjlighet att utveckla sina demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga och ha inflytande? Hur ser samarbetet mellan arbetslagen/kollegorna ut? Arbetar alla ur samma

demokratiska synsätt?

Hur jobbar du med elevernas tilltro till sig själv och deras konflikthantering på ett konstruktivt sätt?

Hur arbetar du med demokrati och elevinflytande? Risken finns att man skapar en “skendemokrati”, hur undviker man detta?

Hur sker lärandet kring samhällets struktur och innehåll?

Är det tydligt i olika sammanhang där demokratiska värderingar är bekanta och förstås av eleverna?

54 Språk och kommunikation

LGR11 tar upp att fritids ska behandla en säker och ansvarsfull kommunikation, hur tolkar ni det?

Hur kan man arbeta med att utveckla en säker och ansvarsfull kommunikation?

Upplever du ditt fritids som en trygg och öppen miljö för eleverna att uttrycka sig om vad som helst?

Får alla eleverna chansen att komma till tals eller vissa försvinner i mängden?

LGR 11 tar upp att eleverna ska utveckla sitt språk genom olika ord och begrepp, ser ni detta som en “skolifiering” av fritidshemmet? Tankar kring det?

Skapande och estetiska uttrycksformer

Att kunna uttrycka sig estetisk lyfter LGR11 som en viktig del i läroplanen, finns det alltid resurser för att låta elever göra detta?

Ifall det blir personalbrist t.ex. Hur arbetar man då för att låta alla elever vara med och kunna uttrycka sig?

Natur och samhälle

Hur arbetar men för att hjälpa eleverna förstå och acceptera olika etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion?

Hur hjälper man sedan de att kritiskt granska hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur?

Har ni något samarbete med närsamhällets föreningsliv, vad isf?

Matematik lyfts också upp som en del i fritidshemmet, hur arbetar du med detta i skillnad eller likhet med skolan?

I vilken mån får eleverna vara med och påverka olika beslut om tex aktiviteter och innehåll på fritids?

Hur arbetar du kring rättvisa och könsroller med eleverna? Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

Elever ska lära sig att initiera, organisera och delta i lekar av olika slag, hur tolkar du det här uppdraget? Hur arbetar du med detta?

55

Det kommer alltid finnas elever som föredrar andra aktiviteter än att vara fysisk aktiv, hur motiverar du dessa elever? Hur skapar du en “rörelseglädje” som det står uttryckt i

läroplanen?

Hur stor roll tycker du fritids bör ha när det kommer till elevens hälsa?

Är det främst vårdnadshavarnas roll att se till att eleverna är fysiskt aktiva och lever en sund livsstil?

Hur arbetar du för att belysa vikten av ett hälsosamt liv?

Arbetar du utifrån någon särskild lärandeteori/lärandeperspektiv? T.ex: Dewey, “learning by doing” osv. och hur isf?