Pedagogernas tolkning av olika centrala begrepp i läroplanen

I detta kapitel valde vi att lyfta ut några andra centrala begrepp än ”demokrati”, delaktighet” och ”elevinflytande” inom fritidshemmets kapitel i läroplanen. Vi ville ta reda på hur de olika pedagogerna tolkar dessa nya begrepp. Vi gjorde såhär för att försöka bygga vidare på vårt hermeneutiska pussel (Christoffersen & Johannessen, 2015). Vi ville få en större överblick och kunna belysa hur dessa pedagoger tolkar olika begrepp.

Förhoppningsvis får vi genom detta en bättre blick på hur pedagogerna är som personer själva (helheten). Detta hade hjälpt oss att få en klarar bild på hur de tolkar och arbetar med fritidshemmets demokratiska uppdrag, vilket är våra frågeställningar.

5.4.1 Säker och ansvarsfull kommunikation

Ett av dessa begrepp var en “säker och ansvarsfull kommunikation”. Fyra utav sex pedagoger tolkar detta begrepp som hur man talar med varandra som kollegor, samt hur man tilltalar eleverna och föräldrar. Vi tolkar deras svar som att man ska lära ut en respektfull kommunikation mellan alla människor och att man bäst lär ut detta genom att själv vara en förebild för eleverna. När vi ställer frågan om en ansvarsfull kommunikation till en informant(pedagog 3) får vi detta svar:

Både i hur man kommunicerar mellan kollegiet så eleverna märker hur vi tilltalar varandra men också vårt sätt att kommunicera med eleverna. Vi har jobbat mycket genom åren med vad jag säger och hur då den andra

32

uppfattar det jag säger. Att det är två olika saker, att varje person äger sin sanning liksom. Att kunna sätta sig in i hur någon annan tänker också. (Pedagog 3)

Eleverna ser och hör allt vi pedagoger gör. Därför är det viktigt att man tänker på vad man säger för att eleverna ska lära sig man bör tala och agera med andra människor. Vi tolkar det som att man i denna fråga först tänker på kommunikationen mellan kollegor och i andra hand eleverna, men att språket mellan alla människor generellt går hand i hand på hela skolan för att hålla en nivå för ansvarsfull kommunikation.

En informant tolkade detta begrepp annorlunda jämfört med de andra pedagogerna. Hon förespråkade en diskussion om jämställdhet istället, då hon tyckte det var det viktigaste för att lära eleverna en säker och ansvarsfull kommunikation.

Inom området demokrati är det viktigt att man framför så att eleverna förstår jämställdhet, vad gäller i klassrummet för tjejer och killar. Vi har likabehandlingsplan, och nu är det snart barnkonventionen också så det ingår i arbetet egentligen ska det genomsyra alla ämnen oavsett vad du har. De värderingarna och det är sådant man måste jobba med hela tiden, mycket utifrån situation och klass. (Pedagog 5)

Vi kan bara gissa på varför just denna pedagog tolkar begreppet annorlunda jämfört med andra pedagoger. Vi kan inte se några klara skillnader mellan pedagog 5 och de andra pedagogerna. Hur man tolkar allting har att göra med vem man är som person, vilka livserfarenheter man har med sig och mycket mer. Vi tolkar det som att denna pedagog värdesätter en diskussion och arbete kring allas lika värde högre än hur man tilltalar kollegor, elever och föräldrar. Med detta menar vi inte att de andra pedagogerna inte förespråkar en jämställd miljö i skolan och på fritids, men att de helt enkelt tolkar begreppet olika, eller bara väljer att lyfta fram olika aspekter.

5.4.2 Meningsfull fritid

Ett annat centralt begrepp som lyfts i läroplanen är en “meningsfull fritid”. Hur tolkas det av pedagogerna ute i verksamheten? Alla svaren vi får här är att meningsfull fritid ser olika ut för alla. Vidare säger en informant att stort fokus ligger på deras utveckling, hur det ser ut och vad det är kan se olika ut.

33

Det är individuellt liksom. Den tiden ska gå till deras utveckling, så tolkar jag, det är meningen med det för att vi har dem barnen och dem har den tiden också för att utvecklas, det ska ske utveckling. Det kan vara olika saker men det ska gå åt det hållet, olika intressen vi främjar dem vi stöder dem vi lär dem, vi ger kunskaper också och då blir det meningen i fritiden. Sen går man hem och man växer, dem har alltid något som man brinner för eller vill upptäcka. (Pedagog 1)

Vi tolkar det som att man oavsett vad eleverna har för intressen så hjälper man dem att utveckla kunskaper och bygga vidare på sina intressen och att vi ska finnas där för att stödja och hjälpa för att göra elevernas fritids så meningsfull och utvecklande som möjligt. Generellt svarade alla sex informanter liknande. De alla menade att en

meningsfull fritid är subjektiv. Vad som är en meningsfull fritid för mig är kanske inte en meningsfull fritid för dig. Att ligga på soffan och spela spel kan vara meningsfullt för en människa medan att springa ett maraton kan vara meningsfullt för en annan. Utmaningen för dessa fritidspedagoger blir istället att kunna erbjuda en fritidsverksamhet som är meningsfull för hundratals olika elever.

Dock är det inte alltid så lätt för varje elev att veta vad de gillar, speciellt i unga åldrar som en informant talar om:

Det ju vårt ansvar tycker jag att ge eleverna idéer om vad som erbjuds, att sy, leka och så vidare. Eleverna måste få testa massa olika saker och efter det kan man ta in deras önskningar mer, och försöka skapa aktivitetsgrupper utifrån deras intressen och önskemål Jag tycker att vi ska utmana eleverna, de vet inte än, de har inte hittat sin meningsfulla fritid än. Det är vi som måste erbjuda dom allt, så att de senare kan hitta sin meningsfulla fritid med tiden. (Pedagog 3)

Detta tolkar vi gälla mer de yngre eleverna som finns på fritids. När man går i sexan till exempel har man oftast bra koll på vad man själv gillar, man har sina intressen och hobbys på och utanför fritids. Därför blir det lättare att erbjuda en meningsfull fritid för dessa elever, det är lättare att veta vad man ska planera för aktiviteter som man vet att de eleverna gillar. Denna pedagog menar enligt vår tolkning att försöka utmana eleverna i

34

unga åldrar. Hjälpa de att hitta andra intressen genom att “tvinga” eleverna att pröva på olika saker. Detta går ihop med skendemokrati som vi diskuterat innan, att oavsett vad eleverna säger att de vill göra, så är det pedagogerna som har det sista ordet och som faktiskt bestämmer vad som ska hända på fritids. Precis som vi diskuterat tidigare finns det inget svar som är helt ”sant” när vi förhåller oss pragmatiska. Även om vi tolkar detta som en typ av skendemokrati så verkar denna pedagog se det som demokrati, genom att hjälpa eleverna hitta sin meningsfulla fritid. Ifall eleverna i unga åldrar vill spela fotboll hela dagen så kanske pedagogerna måste erbjuda andra aktiviteter som eleverna i vanliga fall inte hade velat delta i, för att utvidga elevernas idébank.

5.4.3 Sammanfattning av olika centrala begrepp

När vi förhåller oss till vår första frågeställnings i detta kapitel ser vi att informanterna generellt tolkar dessa begrepp liknande. Nästan alla pedagoger verkar tolka deras

demokratiska uppdrag utifrån begreppen ”en säker och ansvarsfull kommunikation” samt en ”meningsfull fritid” snarlikt. Alla fritidspedagogerna utom en tolkar en ”säker och ansvarsfull kommunikation” som hur man tilltalar vårdnadshavare, elever samt kollegor på bästa sätt. Pedagog 5 tolkar detta begrepp annorlunda. Hon lyfter istället upp vikten av en diskussion om jämställdhet istället. Hon tyckte det var det viktigaste för att lära

eleverna en säker och ansvarsfull kommunikation.

Alla informanterna uttryckte att en ”meningsfull fritid” är olika för varje elev och att vi som pedagoger måste kunna erbjuda aktiviteter som alla olika elever skulle tycka om. Det går in på vår andra frågeställning väldigt tydligt, där fokuset är på pedagogens roll att skapa aktiviteter för eleverna. Pedagogerna lyfter att de måste försöka hitta intressen hos unga elever som kanske inte vet vad de själva gillar än, då de inte utvecklat något större intresse i livet. Det är då pedagogernas ansvar att testa sig fram och utmana eleverna med många olika aktiviteter för att förhoppningsvis kunna göra fritidsverksamheten

meningsfull för alla.

Vår plan över att få en bättre överblick av delen och helheten av det hermeneutiska pusslet (Christoffersen & Johannessen, 2015) genom att ta upp begreppen; ”en meningsfull fritid” samt ”en säker och ansvarsfull kommunikation”, fungerade inte riktigt. Vi ser fortfarande

35

samma resultat. En rätt gemensam tolkning (delen) av begreppen (utom pedagog 5), utan några förklaringar till varför de tolkar begreppen liknande (helheten).