5. Analys
5.7 Resultat av analysen
I detta kapitel kommer vi framföra våra svar och slutsatser till våra frågeställningar utifrån vår analys;
- Vilka olika innebörder ger yrkesverksamma fritidslärare skolans demokratiuppdrag?
- Vilka aktiviteter skapar fritidslärare vari elever kan praktisera och lära sig om demokrati?
Vi kommer också att framföra diskussioner och egna tankar kring hur arbetet i helhet har fungerat. Vi hoppas kunna belysa fritidspedagogernas tolkning och hur de arbetar med deras demokratiska uppdrag på olika sätt.
5.7.1 Resultat av vår första frågeställning
Fritidspedagogerna verkar lägga liknande innebörd kring skolans demokratiska uppdrag. Generellt verkar pedagogerna tolka och arbeta med sitt demokratiska uppdrag utifrån elevernas egna intressen. Pedagogerna förespråkar elevinflytande och delaktighet som en
41
central del av deras demokratiska uppdrag. De uttryckte även att demokrati inom skolans värld var att ”alla elever ska få sin röst hörd”. De flesta pedagogerna ser skendemokrati som någonting som bör undvikas i största möjlighet. En pedagog ser dock att
skendemokrati kan användas för att skapa en demokrati i fritidsverksamheten genom att ibland göra det den enskilde eleven vill istället för vad hela gruppen vill. Pedagogerna lägger stor vikt i jämställdhet inom deras demokratiska uppdrag. Alla pedagoger lyfter fram att alla ska ha rätt att komma till tals och känna sig inkluderade oavsett kön, sexuella läggningar eller etnicitet. Fritidspedagogerna är dock kluvna i ifall de faktiskt ska
uppfostra eleverna eller inte. Vissa pedagoger tycker inte det ansvarar ligger på dem alls. Vissa pedagoger tycker det är kontextuellt, beroende på ifall eleverna befinner sig i ”utsatta” områden och vissa pedagoger tycker att det är deras uppdrag som står utskrivet i värdegrundsuppdraget i fritidshemmets läroplan.
5.7.2 Diskussion kring vår första frågeställning
Under arbetets gång fick vi många svar kring hur de olika pedagogerna tolkat det
demokratiska uppdraget och hur det kan utföras på olika sätt. Vi känner att vi fått många pusselbitar till vårt hermeneutiska pussel (Christoffersen & Johannessen, 2015) genom informanternas svar. Vi har en pusselbit som liknar en kulle (tolkning av begreppet demokrati), en bit som liknar en sten (tolkning av kompletteringen av skolan) och en bit som liknar ett träd (tolkningen av skendemokrati). Vi saknar dock pusselbitarna som sitter emellan de olika bilderna som tillsammans skapar tavlan. Det vi har kommit fram till är att det är väldigt svårt att dra någon direkt slutsats ifall fritidspedagogernas olika tolkning och utförande av det demokratiska uppdraget har några bakomliggande orsaker. Som vi tog upp i metod-delen så när vi använder oss utav små urval kommer det alltid finnas en risk att de som man har intervjuat representerar undantaget, och inte regeln. Vi trodde på förhand att dessa informanter skulle räcka för att dra större generaliserade slutsatser men under arbetets gång har vi märkt att det är näst intill omöjligt. Vidare forskning hade behövts på en mycket större skala för att kunna säga ifall faktorer som kön, etnicitet, ålder eller social bakgrund det vill säga helheten, i den hermeneutiska cirkeln, (Christoffersen & Johannessen, 2015) påverkar pedagogernas tolkning och utförande av det demokratiska uppdraget. Under arbetets gång har det dock varit väldigt bra att vi använt oss av
hermeneutiken. För det har hjälpt oss att hela tiden försöka se allting ur flera olika perspektiv och röra oss mellan informanternas svar och teorin hela tiden.
42
5.7.3 Resultat av vår andra frågeställning
Vissa av våra intervjuade pedagoger arbetar med demokrati genom en mer fri verksamhet där eleverna får välja vad de vill göra hela tiden genom den fria leken. Medan vissa pedagoger utför det demokratiska uppdraget genom mer styrda aktiviteter som
fritidsmöten, elevstyrda planerade aktiviteter osv. Generellt skapar fritidspedagogerna aktiviteter som gynnar demokrati, elevinflytande och delaktighet. Ett exempel är att lärarna hjälper eleverna arrangera ett disco, men där eleverna får ta största ansvaret. Pedagogerna är med som stöttning istället för att göra allt jobb år eleverna. Fritidslärarna använder sig också av filmer/böcker för att visa eleverna att alla familjekonstellationer kan se olika ut, detta för att främja en jämställd och demokratisk miljö. Fritidlärarna förespråkar också den fria leken, som gör det möjligt för alla elever att få göra vad de vill. De flesta fritidslärarna arbetar med fritidsmöten för att försäkra sig om att undervisningen som bedrivs i verksamheten har anknytning till elevernas intressen där eleverna kan få sina röster hörda. Fritidspedagogerna förespråkar också en ärlighet gentemot eleverna, så att eleverna förstår ifall vissa aktiviteter inte går att utföra. För att inte skapa en
skendemokrati kan det vara bra att förklara till eleverna varför skolan/fritiset inte har råd att åka på tivoli till exempel.
5.7.4Diskussion kring vår andra frågeställning
När vi försökte förstå fritidspedagogernas svar, så verkade de tolka vad demokrati är för något relativt likadant. Även om pedagogerna verkar lägga lika stor vikt i de olika demokratiska uppdragen i läroplanen så ser vi att vissa väljer att arbeta på olika sätt. Vissa pedagoger arbetar med mer fria aktiviteter medan andra pedagoger arbetar med mer fasta målstyrda aktiviteter. För att kunna förstå hur pedagogerna tolkar och arbetar med deras demokratiska uppdrag (delen) måste vi försöka förstå hur de bakomliggande orsakerna till pedagogernas svar (helheten). Det kan vara orsaker som kön, etnicitet, social klass osv. Vi har dock insett att det är väldigt svårt att förstå varför pedagogerna tolkar och arbetar med deras demokratiska uppdrag liknande eller annorlunda jämtemot varandra. Pedagoger som arbetat i två olika delar av Malmö har ibland svarat likadant kring vissa av våra frågor och ibland helt olikt varandra. Det blir då svårt att säga om faktorer som skolans ekonomiska/sociala klass har att göra med hur pedagogerna på denna skola arbetar med deras demokratiska uppdrag. Vi vet också allt för lite om pedagogerna som individuella personer för att kunna dra några konkreta slutsatser kring
43
ifall faktorer som kön, etnicitet, klass osv påverkar ens sätt att tolka och arbeta ens demokratiska uppdrag.
Oavsett hur de olika pedagogerna arbetar så lyfter alla upp liknande begrepp som en central del av demokrati. Dessa begrepp var bland annat elevinflytande och deltagande. Det är precis de begreppen som vi själva lyft fram som centrala i vår definition av
demokrati. Pedagogerna verkar ha tolkat deras demokratiska uppdrag (delen) jämlikt med vår tolkning även ifall utförandet av denna tolkning kan se lite olika ut i de olika
44