Efter den här studien finns det flera olika forskningsområden som vore intressanta att fortsätta med. Indelade i två nivåer där skolans organisation och ledarskap undersöks samt på grupp- och individnivån studera matematikundervisningen. På organisationsnivå vore det intressant att undersöka hur rektorerna ser på frågan att obehöriga lärare undervisar i matematik? Undersöka hur skolan kan arbeta för att bara behöriga lärare undervisar i matematik? Vidare ta reda på hur det ser ut med nivågruppering i matematik idag? Har svenska skolor förändrats de senaste åren när varje enskild skola bestämmer hur det ska se ut? Då forskningen idag är tvetydig finns ett intresse att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar som skolledare, lärare och elever anser att det är med nivågruppering? Även på grupp- och individnivå undersöka inställningen hos de lärare som inte är utbildade matematiklärare, men som ändå tvingas att undervisa i matematik. Intressant att ta reda på vilken inställning de outbildade lärarna i årskurs F-3 har till matematik, då de lägger grunden för elevens matematikkunskaper. Samtidigt undersöka vad krävs för att matematiklärare ska våga undervisa utan bok eller bara använda boken som ett komplement till undervisningen? Ett annat intresseområde är hur skolor arbetar för att tidigt upptäcka elever i matematiksvårigheter? Förändrar matematikläraren sina undervisningsmetoder om hen upptäcker att en elev är i matematiksvårigheter? Om en förändring sker, hur ser den ut? Då informanterna i studien påpekat sitt låga självförtroende i matematik finns ett intresse att på
44
grupp- och individnivå undersöka hur ett självförtroende i matematik kan byggas upp? Hur bemöter lärarna sina nya elever? Genomföra en studie där verksamma lärare delar med sig av lyckosamma metoder de använder sig av för att förändra elevers låga självförtroende i matematik.
45
Referenser
Adler, Björn (2001). Vad är dyskalkyli? En bok om matematiksvårigheter. Orsaker,
diagnos och hjälp. Malmö: Nationella Utbildningsförlaget Sverige.
Adler, Björn & Adler, Hanna (2006). Neuropedagogik- om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur.
Adler, Björn (2007). Dyskalkyli & Matematik. En handbok i dyskalkyli. Malmö: Nationella Utbildningsförlaget Sverige.
Ahlberg, Karin (2004). Att skapa och transkribera en berättelse- en del av tolkningen. I Skott, Carola (red.), Berättelsens praktik och teori - narrativ forskning i ett
hermeneutiskt perspektiv (ss. 73-83). Lund: Studentlitteratur.
Akselsdotter, M; Engenes, EM & Grimstad, BW (2008). Elever med vansker i matematikk:
en veileder i utredning og tiltak. Levanger: Kompetansesenteret.
Alm, Maria (2005). Så här blev mitt liv! Socialsekreterare berättar om sitt yrkesliv. Växjö: Växjö universitet.
Bandura, Albert (1982). Self-Efficacy Mechanism in Human Agency. American
Psychologist, Vol. 37, pp. 122-147.
Bandura, Albert (1997). Self-Efficacy, the exercise of control. New York: Freeman and Company.
Bogdan, R. C. & Billen, S. K. (2003). Qualitative research for education an
introduction to theories and methods. Boston: Pearson Education Group, Inc.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, Ivar (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I Bråten, Ivar (red). Vygotskij och
pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Butterworth, Brian & Yeo, Dorian (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika
matematiksvårigheter. Stockholm: Natur & Kultur.
Dysthe, Olga (1995). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Ekman, Inger (2004). Livsberättelser och språk. I Skott, Carola (red.), Berättelsens
praktik och teori - narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv (ss. 15-24).
Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Ingemar; Persson, Bengt & Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning inom det
46
Engström, Arne (2000a). Specialpedagogik för 2000- talet. I Nämnaren nr 1, 2000
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2631_00_1.pdf (Hämtat 151215).
Engström, Arne (2000b). Det ser rätt ut- men är ändå fel- I Nämnaren nr 4, 2000
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2124_00_4.pdf (Hämtat 151215).
Engström, Arne (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. En
introduktion. Arbetsrapporter vid Pedagogiska institutionen, 8. Örebro: Örebro
Universitet.
Eriksson Barajas, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap, vägledning för examensarbeten och
vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (2011). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Forsmark, Susy (2009). Att lära matematik – främjande och hindrande faktorer. I Ahlberg,
Ann (red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning (ss. 213-230). Lund: Studentlitteratur.
Frid, Ingvar (2004). Att ta del av en berättelse – en resa mot okänt mål. I Skott, Carola (red.), Berättelsens praktik och teori - narrativ forskning i ett hermeneutiskt
perspektiv (ss. 117-127). Lund: Studentlitteratur.
Goodson, Ivor F. & Numan, Ulf (2003). Livshistoria och professionsutveckling.
Berättelser om lärares liv och arbete. Lund: Studentlitteratur.
Goodson, Ivor & Sikes, Pat (2001). Life history research in educational settings-
learning from lives. Buckingham: Open University Press.
Groth, Dennis (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser- aspekter ur
elevers och speciallärares perspektiv. Institutionen för utbildningsvetenskap (LTU-
DT-0702-SE). Luleå: Luleå tekniska universitet.
Harter, Susan; Whitesell, Nancy. R. & Junkin, Loretta. J. (1998). Similarities and differences in domain-specific and global self-evaluations of learning-disabled, behaviorally disordered, and normally achieving adolescents. American
Educational Research Journal. Vol 35, No 4, pp 653–680.
Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Jakobsson, Anders (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i
47
Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Kaufmann, L & von Aster, M (2012). The diagnosis and management of dyscalculia.
Deutsches Ärzteblatt international. 109(45). ss.767-78.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lansheim, Birgitta (2010). Förståelser av uppdraget specialpedagog. Blivande och
nyblivna specialpedagogers yrkeslivsberättelser. Malmö: Malmö högskola.
Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med
inläsningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Malmer, Gudrun (2003). Mindre räknande- mera tänkande. I Nämnaren nr 1, 2003.
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3539_03_1.pdf (Hämtat 151215).
Melander, Helen (2013). Att lära av varandra. Om social mediering i en elevgrupp.
Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 18, nr. 1-2, ss.62-86.
Menon, Vinod (2012). Imaging study reveals differences in brain function for children with math anxiety. Stanford Medicine News Center.
http://med.stanford.edu/news/all-news/2012/03/imaging-study-reveals-differences- in-brain-function-for-children-with-math-anxiety.html (Hämtat 151205).
Nationellt Centrum för Matematik, NCM (151221)
http://ncm.gu.se/media/kursplaner/grund/bilagakommentartill94.pdf (Hämtat 151221)
Nilholm, Claes (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk forskning i Sverige. Årg 10, nr 2, ss124-138.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå
framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
PISA (2015). PISA in focus. http://www.oecd.org/pisa/pisaproducts/pisainfocus/pisa-in-focus- n56-(eng)-final.pdf (Hämtat 160117).
Samuelsson, Joakim (2005). Lärarstudenters erfarenheter av matematikundervisning. Vad
händer med elever när de inte förstår. Institutionen för beteendevetenskap (LiU-PEK-244).
48
Samuelsson, Joakim (2013). Den skicklige matematikläraren. Institutionen för beteendevetenskap och lärande (LiU-PEK-R-258). Linköping: Linköpings universitet.
Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli- vad är det då? En multimetodstudie av
eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Umeå: Umeå universitet.
Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik- utbildningens innehåll och
ändamålsenlighet. Kvalitetsgranskning. Rapport 2009:5. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2003a). Lusten att lära- med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2003b). Självkänslan och skolans vardag. En enkätstudie om elevers och lärares
attityder till information och kommunikation, lusten att lära och tid för lärande.
Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). TIMMS 2011. http://www.skolverket.se/statistik-och- utvardering/internationella-studier/timss/timss-2011-1.84871 (Hämtat 151210).
Skolverket (2012). PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap. http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-
studier/pisa/pisa-2012-1.167616 (Hämtat 151210).
Skott, Carola (2004a). Framväxten av narrativ forskning. I Skott, Carola (red.),
Berättelsens praktik och teori - narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv (ss.
39-49). Lund: Studentlitteratur.
Skott, Carola (2004b). Introduktion: Berättelsens betydelse. I Skott, Carola (red.),
Berättelsens praktik och teori - narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv (ss.
9-11). Lund: Studentlitteratur.
Sparks, Sarah D (2011). Researchers Probe Causes of Math Anxiety. It's more than just disliking math, according to scholars. Education Week. Vol 30, nr 31, ss 1,16.
http://www.edweek.org/ew/articles/2011/05/18/31math_ep.h30.html?tkn=TRMFy1AHPjAUZ usGLIR%2Fksm079rgXHa5XRjt&cmp=clp-edweek. (Hämtat 151205).
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. http://www.spsm.se/sv/jag-vill/stalla- egna-fragor/fragor-och-svar/Vilka-fordelar-och-nackdelar-kan-det-finnas-med- diagnostisering/ (hämtat 151126).
49
Statskontoret (2007:8). Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och
analys. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (151010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtat 151010).
Vikström, Björn (2005). Den skapande läsaren. Hermeneutik och tolkningskompetens. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, Lev S (1930-1934). Mind in society: The development of higher psychological
processes. M. Cole, V. John-Steiner, S. Scribner & E. Souberman (red): Cambridge, MA:
Harvard University Press. (Original 1930-1934/1978).
Vygotskij, Lev S (1934a). Thought and Language. Cambridge: The MIT Press. (Original 1934/1986).
Vygotskij, Lev S (1934b). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. (Original 1934/1999).
Wallby, Karin; Carlsson, Synnöve & Nyström, Peter (2001). Elevgrupperingar- en
kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning. Stockholm: Skolverket.
von Wright, Moira (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads
teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.
Young, Christina B., Wu, Sarah S. & Menon, Vinod (2012). The neurodevelopmental basis of math anxiety. Psychological Science. Vol. 23, No. 5, pp. 492-501.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3462591/. (Hämtat 151206).
Ödman, Per-Johan (2005). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
51