Under arbetets gång kunde vi lägga till märke att det inte finns mycket svensk forskning om möjligheterna för att utöva fysiska aktiviteter i idrottsföreningar hos människor med
funktionsnedsättning. Det hade därför varit intressant att genomföra en fortsatt studie som liknar denna studiens syfte och frågeställningar, men att göra det med större urval och i olika städer runt om landet. Detta skulle även medföra att vi kan generalisera våra resultat
ytterligare. Det går även att nämna att det krävs mer forskning kring faktorer som underlättar och inkluderar personer med funktionsnedsättningar i idrottsföreningar, speciellt i
idrottsföreningar där majoriteten av medlemmarna inte har funktionsnedsättning. Av denna anledning skulle det vara intressant att göra en fortsatt studie om detta.
Något annat som vi anser hade varit intressant är att göra fortsatt studie om jämställdheten i idrottsföreningar och om normer har en inverkan. Detta beror på att vi blev förvånade när vi endast intervjuade män. Detta kan naturligtvis ha skett p.g.a. en slump. Emellertid fick detta
oss att fundera ifall män är överrepresenterade i så hög utsträckning i dessa idrottsföreningar och vad det beror på om så är fallet.
Referenser
Arvidsson K, (1998). FNs standardregler: för att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda : lättläst : en lättläst version av FNs
standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Stockholm: Centrum för lättläst
Bergström H, Hagströmer M, Johan C, Taube J, (2010). Fysisk aktivitet vid
funktionsnedsättning. > http://www.yfa.se/wp-content/uploads/2013/04/Fysisk-aktivitet-vid- funktionsnedsättning.pdf < PDF (Hämtad maj 2019)
Björck-Åkesson E, Granlund M, (2004). Delaktighet – ett centralt begrepp i WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). I: Mallander O och Tideman M, (red.). Delaktighetens språk. uppl. 1:9, Lund: Studentlitteratur
Bryman A, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2.uppl. Malmö: Liber.
Cederlund C, Berglund S-A, (2017). Socialpedagogik – pedagogiskt social arbete. 2. Uppl. Malmö: Liber
Comella A, Hassett L, Hunter K, Cole J, Hlth Sc M, Sherrington C. (2018). Sporting opportunities for people with physical disabilities: Mixed methods study of web‐based searches and sport provider interviews. Health Promotion Journal of Australia, 30, 180-188.
Ds 2008:23, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet
Eime R.M., Young J.A., Harvey J.T., Charity M.J, Payne W.R. (2013). A systematic review of the psychological and social benefits of participation in sport for children and adolescents: informing development of a conceptual model of health through sport. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 10(98), 1–21.
Ekberg J-E, Erberth B (2000). Fysisk bildning – om ämnet Idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur
Engström D.P (2009). Fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. >
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/fritidsaktiviteter-for-personer- med_GX02So559 < (Hämtad maj 2019)
Faskungar J, Sjöblom P (red.) (2017). Inledning. I: Faskungar J, Sjöblom P. (red.). Idrottens samhällsnytta – En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Stockholm: Riksidrottsförbundet
Forsman B, (1997) Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Fundberg J, (2017). Idrottsrörelsen och samhällsnyttan – fokus på etnisk mångfald och integration. I: Faskungar J, Sjöblom P. (red.). Idrottens samhällsnytta – En vetenskaplig
översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Stockholm: Riksidrottsförbundet
Geidne S, Jerlinder K. (2016) How sports clubs include children and adolescents with disabilities in their activities. A systematic search of peer-reviewed articles. Sport science review, 1-2, 29-52.
Grandisson M, Tétreault S, Freeman A-R (2012). Enabling Integration in Sports for Adolescents with Intellectual Disabilities. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities. 25, 217-230
Graneheim U.H, Lundman B (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24, 105-112
Gustavsson A, (2004). Inledning. I: Mallander O, Tideman M, (red.). Delaktighetens språk. uppl. 1:9, Lund: Studentlitteratur
Hawkins A., Look R. (2006) Levels of engagement and barriers to physical activity in a population of adults with learning disabilities. British Journal of Learning Disabilities 34, 220–226.
Holme I.M, Solvang B.K, (1991). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder metoder. Lund: Studentlitteratur
Kavaliauskas V, Vaitkevicius J V. (2013) The participation of persons with disabilities in the activities of sports club. Special Education Journal, 2, 79-93.
Kristén L, Patriksson, G, Fridlund B. (2003). Parents’ conceptions of the influences of participation in a sports programme on their children and adolescents with physical disabilities. European physical education review 9, 23-41.
Kvale S, Brinkmann S, (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur
Lag om färdtjänst, 1997:736.
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387.
Lantz A, (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur
Larsson H, (2017). Idrott och social utveckling. I: Faskungar J, Sjöblom P. (red.). Idrottens samhällsnytta – En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Stockholm: Riksidrottsförbundet
Lindell C, Bjarme T, Andrén-Sandberg Å, (2019). Parasport. >
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/parasport < (Hämtad maj 2019).
Malm C, Isaksson A, (2017). Idrott – en viktig faktor för fysisk och psykisk hälsa. I: Faskungar J, Sjöblom P. (red.). Idrottens samhällsnytta – En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Stockholm: Riksidrottsförbundet
Molin M, (2004). Delaktighet inom handikappområdet – en begreppsanalys. I: Mallander O, Tideman M, (red.). Delaktighetens språk. uppl. 1:9, Lund: Studentlitteratur
Molin M, Gustavsson A. (2011). Delaktighet: ideologi och teori. I: Söderman L, Antonson S, (Red.) Nya Omsorgsboken. 5.uppl. Malmö: Liber.
Mulligan H, Whitehead L.C, Hale L.A, Baxter D, Thomas D. (2012). Promoting physical activity for individuals with neurological disability: indications for practice. Journal of Disability And Rehabilitation. 34(13): 1108-1113
Nordenfelt L, (2004). Aktivitet, delaktighet och ICF – en vetenskapsteoretisk bakgrund. I: Mallander O, Tideman M, (red.). Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur
Riksidrottsförbundet (2018). Funktionsnedsättning. >
https://idrottonline.se/Riksidrottsforbundet/Inkluderandeidrott/funktionsnedsattning < (Hämtad maj 2019).
Riksidrottsförbundet (2009). Idrotten vill – Idrottsrörelsens idéprogram : [antagen av RF- stämman 2009]. Stockholm: Riksidrottsförbundet
Riksidrottsförbundet (2003). Möjligheten till motion och fysisk aktivitet – lika för alla? (FoU- rapport 2003:4). Stockholm: Riksidrottsförbundet
Saebu M, Sørensen M. (2011) Factors associated with physical activity among young adults with a disability. Scandinavian Journal of medicine science in sports, 21, 730-738.
Shields N, Synnot A (2016). Perceived barriers and facilitators to participation in physical activity for children with disability: a qualitative study. BMC pediatrics, 16-9.
Siperstein G N, Norins J, Corbin S, Shriver T. (2003) Multinational Study of Attitudes Toward Individuals with Intellectual Disabilities: General Findings and Calls to Action. Special olympics international, 3, 2-143.
Socialtjänstlag, 2001:453.
Socialstyrelsen (2017). Förskrivning av hjälpmedel – Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. >
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20189/2016-8-2.pdf < (Hämtad maj 2019)
Socialstyrelsen (2016a). Färdtjänst. >
https://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/fardtjanst/Sidor/default.aspx < (Hämtad maj 2019)
Socialstyrelsen (2016b). Ledsagning. >
https://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/ledsagning/Sidor/default.aspx < (Hämtad maj 2019).
Svenska Handikappidrottsförbundet (2015). Sluta med särlösningar – inkludera
parasportforbundet/dokument/inkludering/uttalande-2015---sluta-med-sarlosningar.pdf < PDF (Hämtad maj 2019)
Söderberg L (2009). Handikappidrottens historia. Sammanfattning av forskningsrapport >http://www.parasport.nu/globalassets/svenska-parasportforbundet-och-sveriges-
paralympiska-kommitte-svenska-parasportforbundet/hhof/handikappidrottens-historia.pdf < PDF (Hämtad maj 2019).
Tiderman M, (2004). Lika som andra – om delaktighet som likvärdiga levnadsvillkor. I: Mallander O, Tideman M, (red.). Delaktighetens språk. uppl. 1:9, Lund: Studentlitteratur
Trost J (2005). Kvalitativa intervjuer. 2 Uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet, (2017). Vad är god forskningssed? Vetenskapsrådets rapportserie, Stockholm
Wagnsson S, (2017). Föreningsidrott och ungas psykosociala hälsoutveckling. I: Faskungar J, Sjöblom P. (red.). Idrottens samhällsnytta – En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Stockholm: Riksidrottsförbundet
Wickman K, (2011). Flickor och pojkar med funktionsnedsättning och deras rättigheter och möjligheter till ett aktivt idrottsliv. I: J. Norberg, J. Philblad (red.), För barnets bästa: En antologi om idrott ur ett barnrättsperspektiv. Stockholm: Centrum för Idrottsforskning.