Jämfört med tidigare forskning som undersökt värderelevansens utveckling över tid har forskningen i denna avhandling en rätt kort tidsperiod (15 år). Till exempel hade Francis och Shipper (1999) en 42 år lång tidsperiod som de undersökte och Collins et al. (1997) en 40 år lång tidsperiod. Ett förslag på fortsatt forskning är att undersöka en längre tidsperiod, till exempel från 1980 till 2020. Som man kan se ur figur 1 i denna avhandling hade andelen immateriella tillgångar (inom S&P 500 företagen) redan ökat kraftigt från 1985 till år 1995. På grund av det här kunde man tänka sig att en undersökning med en längre bak i tiden gående tidsperiod skulle få flera statistiskt signifikanta trendlinjer än vad jag i denna avhandling fick.
Fortsatt forskning kunde utöver att ta och undersöka en längre tidsperiod, också dela in datat i flera nivåer av immaterialintensitet än vad jag i denna avhandling gör. Fastän jag i denna avhandling konkluderade att indelningen av datat på basen av andelen aktiverade immateriella tillgångar i förhållande till totala tillgångar inte är ideal, kunde det vara intressant att se på hur bokslutens värderelevansen utvecklats på för till exempel de företag som har 0% – 25%, 25% – 50%, 50% – 75% och 75% – 100% andel aktiverade immateriella tillgångar. Eftersom så gott som alla företags immateriella tillgångar ökar
kunde det tänkas att de företag med mera aktiverade immateriella tillgångar har mera värderelevanta bokslut eftersom de möjligtvis då också har färre ”icke aktiverade”
immateriella tillgångar som drar ner på värderelevansen. Den här hypotesen skulle stödas av resultatet i denna avhandling som visade att företag med en mindre andel aktiverade immateriella tillgångar över totala tillgångar har sett en statistiskt signifikant minskning i deras redovisade resultats värderelevans (blåa linjen i figur 4).
Ett annat förslag på fortsat forskning skulle vara att göra ovan nämnda förslag på indelningen av datat skilt för immaterialintensiva branscher och skilt för icke-immaterialintensiva branscher. Givet resultatet i den här avhandlingen kunde man tänka sig att till exempel de företag som har en låg andel aktiverade immateriella tillgångar i förhållande till totala tillgångar men samtidigt hör till en immaterialintensiv bransch, också har de aldra minst värderelevanta boksluten.
KÄLLFÖRTECKNING
Amir, E., Harris, T. S., Venuti, E. K., (1993) A Comparison of the Value-Relevance of U.S. versus Non-U.S. GAAP Accounting Measures Using Form 20-F
Reconciliations. Journal of Accounting Research, Vol. 31, s. 230 – 264.
Tillgänglig: < https://www.jstor.org/stable/2491172 > [Hämtad 22.9.2021].
Ball, R., Brown, P., (1968). An Empirical Evaluation of Accounting Income Numbers.
Journal of Accounting Research. Vol. 6, Nr. 2, s. 159 – 178. Tillgänglig: <
http://ww.e-m-h.org/BallBrown1968.pdf > [Hämtad: 21.9.2021].
Barth, M. E., Beaver, W., H., & Landsman, W., R., (2001). The relevance of the value relevance literature for financial accounting standard setting: another view.
Journal of Accounting and Economics. Vol.31, s.77 – 104. Tillgänglig: <
http://lib.cufe.edu.cn/upload_files/other/4_20140516025703_21.pdf
>[Hämtad: 21.9.2021].
Barth, M. E., Li, K., & McClure, C. G., (2018). Evolution in Value Relevance of Accounting Information. Tillgänglig: <
https://www.hbs.edu/faculty/Shared%20Documents/conferences/2018-imo/Barth.Li.McClure.May.2018.pdf > [Hämtad 15.9.2021].
Blomqvist, S. (2020). Värderelevansen av FoU och reklam. Magistersavhandling.
Helsingfors: Svenska Handelshögskolan. Tillgänglig:
<https://helda.helsinki.fi/dhanken/bitstream/handle/10227/308090/Blomqvi st_Sebastian.pdf?sequence=1&isAllowed=y > [Hämtad 27.7.2021]
Brown, S., Lo, K., & Lys, T., (1999). Use of R 2 in accounting research: measuring changes in value relevance over the last four decades. Journal of Accounting and Economics, Vol. 28, s. 83–115. Tillgänglig:
<https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0165410199000233
> [Hämtad 14.9.2021]
Ciftci, M., Darrough, M., Mashruwala, R., (2014). Value Relevance of Accounting Information for Intangible-Intensive Industries and the Impact of Scale: The US Evidence. European Accounting Review. Vol. 23, Nr. 2, s. 199 – 226. Tillänglig:
< https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09638180.2013.815124 >
[Hämtad: 1.11.2021].
Collins, D., Maydew, E., & Weiss, I., (1997). Changes in the value-relevance of earnings and book values over the past forty years. Journal of Accounting & Economics.
Vol. 24, s. 39 – 67. Tillgänglig: <
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0165410197000153 >
[Hämtad 1.11.2021].
Corrado, C. & Hulten, C., (2010). How Do You Measure a ”Technological Revolution”?
[pdf]. Presenterat vid “American Economics Association meeting” i Alanta, Georgia, januari 5, 2010. Tillgänglig: <
https://conference-board.org/pdf_free/AEA2010.pdf > [Hämtad: 18.9.2021].
Corrado, C., Hulten, C., Sichel, D., (2009). Intangible Capital and U.S. Economic Growth. Review of Income and Wealth. Vol. 55, Nr. 3.
Tillgänglig:<https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/j.1475-4991.2009.00343.x > [Hämtad 14.9.2021].
Francis, J., & Schipper, K., (1999). Have financial statements lost their relevance?
Journal of Accounting Research, Vol. 37 Nr. 2, s. 319–352. Tillgänglig: <
https://www.jstor.org/stable/2491412?origin=crossref&seq=2#metadata_info_
tab_contents > [Hämtad 12.9.2021].
Gu, Z., (2007). Across-sample Incomparability of R2s and Additional Evidence on Value Relevance Changes Over Time. Journal of Business Finance & Accounting, Vol.
34, Nr.7-8, s.1073 – 1098. Tillgänglig: <
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1468-5957.2007.02044.x >
[Hämtad 29.11.2021].
Hitz, J-M. (2007). The Decision Usefulness of Fair Value Accounting – A Theoretical Perspective. European Accounting Review. Vol. 16. Nr.2 s.323–362. Tillgänglig:
< https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/09638180701390974 >
[Hämtad 30.9.2021].
Holthausen, R. W., Watts, R. L., (2001) The Relevance of the Value Relevance Literature for Financial Accounting Standard Setting. Journal of Accounting and Economics, Tillgånglig: <
https://repository.upenn.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1236&context=fnce_
papers > [Hämtad 22.9.2021].
IFRS, (2021). IFRS FAQs, Tillgänglig: < https://www.ifrs.com/ifrs_faqs.html >
[Hämtad 27.9.2021].
IFRS, (2021) nr2. IAS 38 Intangible Assets, Tillgänglig: < https://www.ifrs.org/issued-standards/list-of-standards/ias-38-intangible-assets/#about > [Hämtad:
27.9.2021].
Jennings, R., Robinson, J., Thompson, R., & Duvall, L. (1996). The Relation Between Accounting Goodwill Number and Equity Values. Journal of Business, Finance
& Accounting, s.513-533. Tillgänglig:
<https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1468-5957.1996.tb01024.x
> [Hämtad 6.10.2021].
KPMG. (2020). IFRS compared to US GAAP. Tillgänglig: <
https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/xx/pdf/2020/12/ifrs-us-gaap-12-2020.pdf > [Hämtad 27.9.2021].
Lev, B., (2019). Ending the Accounting for Intangibles Status Quo. European Accounting Review. Vol. 28, Nr. 4, s.713–736. Tillgänglig:
<https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09638180.2018.1521614 >
[Hämtad 14.9.2021].
Lev, B. & Sougiannis, T. (1996). The capitalization, amortization, and value-relevance of R&D. Journal of Accounting and Economics,
Lev, B., & Zarowin, P., (1999). The boundaries of financial reporting & how to extend them. Journal of Accounting Research, Vol. 37, s. 353–385. Tillgänglig: <
http://pages.stern.nyu.edu/~pzarowin/publications/P14_Boundaries_Financia l_Reporting_1.pdf > [Hämtad 14.9.2021]
Malmsten, C. (2019). Värderelevans i IFRS 15 hos börsbolag i Finland och Sverige.
Magistersavhandling. Vasa: Hanken Svenska Handelshögskolan.
Ohlson, J., (1995). Earnings, Book Value and Dividends in Equity Valuation.
Contemporary Accounting Research. Vol. 11, nr. 2, s. 661–687. Tillgänglig: <
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1911-3846.1995.tb00461.x >
[Hämtad: 8.10.2021].
Oliveira, L., Rodrigues, L. L., & Craig, R. (2010). Intangible assets and value relevance:
Evidence from the Portuguese stock exchange. The British Accounting Review, Vol. 42, S. 241–252. Tillgänglig: <
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0890838910000879 >
[Hämtad 6.10.2021].
Parcharidis, E., & Varsakelis, N. (2010) R&D and Tobins q in an Emerging Financial Market: The Case of the Athens Stock Exchange. Managerial and Decision Economics. Vol. 31, s. 353–361. Tillgänglig: <
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/mde.1493 > [Hämtad 4.10.2021].
Ponemon Institute LLC. (2019). 2019 Intangible Assets Financial Statement Impact Comparison Report [pdf]. Tillgänglig: <
https://www.aon.com/getmedia/60fbb49a-c7a5-4027-ba98-0553b29dc89f/Ponemon-Report-V24.aspx > [Hämtad 16.12.2021].
Sahut, J.-M., Boulerne, S., & Teulon, F. (2011). Do IFRS provide better information about intangibles in Europe? Review of Accounting and Finance, Vol. 10, Nr. 3, S. 267–290. Tillgänglig <
https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/14757701111155798/ful l/html > [Hämtad 6.10.2021].
Scott, W.R. (2015). Financial Accounting Theory, Seventh Edition. Pearson Canad Inc.
s.58–59, s.80, s.189–190, s.215.
Shah, S., Liang, S. & Akbar, S. (2013). International Financial Reporting Standards and the value relevance of R&D expenditures: Pre and post IFRS analysis.
International Review of Financial Analysis, Vol. 30, s.158–169. Tillgänglig: <
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1057521913001191 >
[Hämtad 4.10.2021].
Srivastava, A. (2014). Why Have Measures of Earnings Quality Changed Over Time.
Journal of Accounting and Economics. Vol. 57, Nr. 2-3, s. 196-217. Tillgänglig: <
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0165410114000135 >
[Hämtad 25.10.2021].
Stuart, R., (2020). U.S. GAAP vs. IFRS: Intangible assets other than goodwill.
Tillgänglig:
<https://rsmus.com/pdf/us_gaap_ifrs_intagible_assets_other_than_goodwill.
pdf > [Hämtad 15.9.2021]
Everedge (2020). The growth of Intangible Assets. Tillgänglig:
<https://www.everedgeglobal.com/news/raconteur/ > [Hämtad 14.9.2021].
BILAGA 1 RESULTAT FÖR H2 – UPPDELNING AV DATAT PÅ BASEN AV ANDELEN AKTIVERADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
***, **, * signifikant på 0.01, 0.05 samt 0,10 nivå, respektive.
Koefficient p-värde
R2 trend - avkastningsregressionen
Hög.immat.intens 0,002 0,273
Låg.immat.intens -0,005** 0,025
R2 trend -
prisregressionen
Hög.immat.intens 0,003 0,418
Låg.immat.intens -0,003 0,199
Resultat för högimmateriellintensitetgruppen (>medianen)
Avkastningsregressionen Prisregressionen Rj,t = α + β1EPSj,t + β2∆EPSj,t + ε Pj,t = α + β1BVPSj,t + β2EPSj,t + ε
År EPS ∆EPS R2 BVPS EPS R2 n
2006 0,400 1,323 0,113 -0,001 2,139 0,198 3063
2007 0,153 1,978 0,104 -0,031 2,076 0,147 2994
2008 -0,657 1,839 0,123 0,018 1,642 0,225 2829
2009 0,356 0,307 0,067 0,093 0,696 0,152 2767
2010 0,064 0,933 0,052 0,016 1,722 0,150 2710
2011 0,072 1,422 0,087 -0,003 2,576 0,243 2631
2012 0,756 0,705 0,137 -0,155 5,787 0,353 2601
2013 0,596 1,156 0,122 0,005 2,499 0,171 2609
2014 0,460 1,183 0,102 -0,075 3,754 0,221 2668
2015 0,223 1,432 0,087 -0,047 3,053 0,172 2700
2016 0,451 0,794 0,073 0,012 3,527 0,229 2651
2017 0,736 0,687 0,113 -0,072 4,649 0,256 2642
2018 -0,088 0,977 0,023 0,082 3,744 0,260 2618
2019 0,589 0,605 0,111 0,049 2,441 0,189 2555
2020 0,183 1,266 0,064 0,018 3,490 0,193 2220
Medeltal: 0,286 1,107 0,092 -0,006 2,920 0,211 2684
Median: 0,356 1,156 0,102 0,005 2,576 0,198 2651
Resultat för lågimmateriellintensitetgruppen (<medianen)
Avkastningsregressionen Prisregressionen Rj,t = α + β1EPSj,t + β2∆EPSj,t + ε Pj,t = α + β1BVPSj,t + β2EPSj,t + ε
År EPS ∆EPS R2 BVPS EPS R2 n
2006 0,242 1,543 0,133 -0,031 2,286 0,257 3023
2007 0,064 2,211 0,180 -0,074 3,111 0,298 2908
2008 -0,156 1,437 0,126 0,037 1,309 0,214 2903
2009 0,478 0,266 0,116 0,031 1,691 0,236 2958
2010 0,455 0,499 0,105 0,056 1,896 0,236 2796
2011 -0,177 0,930 0,059 -0,031 2,546 0,295 2644
2012 0,343 0,620 0,115 -0,062 2,587 0,306 2646
2013 0,354 0,483 0,074 0,008 2,063 0,242 2645
2014 0,249 0,637 0,058 0,027 2,082 0,283 2648
2015 -0,090 1,240 0,097 0,033 1,719 0,257 2620
2016 0,370 0,213 0,094 0,071 1,182 0,238 2659
2017 0,419 0,183 0,123 0,039 1,573 0,236 2565
2018 0,000 0,430 0,009 0,061 1,491 0,248 2458
2019 0,509 0,236 0,113 0,066 2,024 0,250 2466
2020 0,084 1,138 0,063 0,088 1,289 0,184 2361
Medeltal: 0,210 0,804 0,098 0,021 1,923 0,252 2687
Median: 0,249 0,620 0,105 0,033 1,896 0,248 2646