Efter att ha undersökt mellanstadielärares uppfattningar inom området relationsarbete skulle det vara intressant att utföra en studie om lärares uppfattningar gällande relationer i
högstadiet, där undervisningen regleras mer ämneskategoriserat. Med tanke på de intervjuade lärarnas uppfattningar om ämneslärares möjligheter att skapa relationer med elever som de endast träffar några lektioner i veckan, vore det intressant att undersöka högstadielärares uppfattningar om relationsarbetets möjligheter eller hinder. Det vore också intressant, utifrån folkhälsomyndighetens (2016) rapport angående ungdomars försämrade psykiska hälsa, att undersöka utifrån ett elevperspektiv, vad de anser sig behöva från sin lärare kopplat till mående och individuella drivkraft.
Ett annat förslag på vidare forskning vore att undersöka hur lärare förhåller sig till de elever som är svårare att nå i relationen och som upplevs ha svårigheter i att våga tala i grupp. Som det uttrycktes i studien av en lärare så bygger en stor del av betygssättning och bedömning på hur verbal eleven är i klassrummet. Om vi ser på de förhållningssätt vi har kring barnen i förskolan, där olikheter är något vi tar tillvara på och uppmuntrar, kan skolan uppfattas vara en verksamhet där vuxna strävar efter att alla ska vara lika och eleverna upplevs bedömas utefter sin personlighet. Min uppfattning är att människor har olika lätt för och olika behov av att synas och höras vilket också märks i ett klassrum. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv, där mitt eget förhållningssätt bottnar i att olikheter ska uppmuntras och ses som en tillgång, skulle det därför vara intressant att undersöka hur lärare stöttar eller anpassar undervisningen till elevers skilda verbala förmågor i klassrummet.
Referenser
Ahlberg, A. (2016). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik. Stockholm: Liber Aspelin, J. (2005). Den mellanmänskliga vägen. Martin Bubers relationsfilosofi som
pedagogisk vägvisning. Brutus Östlings Bokförlag Symposium.
Aspelin, J. & Persson, P. (2011). Om relationell pedagogik. Författarna och Gleerups Utbildning AB.
Benedixen, C & Fischer, H. (2014) Sociala relationer och psykologisk kunskap i skolan. Författarna och Gleerups Utbildning AB.
Bryman, A. (2014). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB: Stockholm. Bråten, I. (2008). Vygotskij och pedagogiken. Studentlitteratur.
Buber, M. (1990). Det mellanmänskliga. Dualis Förlag AB: Ludvika
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Liber AB: Stockholm. Gjems, L. (2016). Handledning i professionsgrupper. Studentlitteratur AB: Lund. Gustafsson, L. H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Författarna och
Studentlitteratur AB: Lund.
Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Liber AB: Stockholm.
Lgr 11, reviderad 2017 (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet. Skolverket.
Killén, K. (2008). Professionell utveckling och handledning – Ett yrkesövergripande
perspektiv. Studentlitteratur AB: Lund.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB: Lund.
Öhman, M. (2009). Hissad och dissad-om relationsarbete i förskolan. Liber AB: Stockholm.
Skollagen. (2010). Skollagen (2010:800) Med lagen om införande av skollagen
(2010:801). Wolters Kluwer Sverige AB: Stockholm.
Hansson, S. (2012) Den nödvändiga osäkerheten. Elevers perspektiv på respekt i
relationer i skolan. (Doktorsavhandling, Karlstad Universitet, Karlstad). Hämtad
Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Göteborg). Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32806/1/gupea_2077_32806_1.pdf. Wedin, A-S. (2007). Lärares arbete och kunskapsbildning. Utmaningar och inviter i
den vardagliga praktiken. (Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, Linköping).
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:17640/FULLTEXT01.pdf
Koca, F. (2016). Motivation to Learn and Teacher-Student Relationship. Journal of
International Education and Leadership, Volume 6, 1-20.
Folkhälsomyndigheten. (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. Hämtad 17-12-20 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/.../skolprestationer-skolstress-psykisk-ohalsa- tonaringar-16003-webb.pdf.
UNESCO. (2000). School health and nutrition. Hämtad 17-12-19.
https://www.unesco.org/education/educprog/ste/projects/health/index.htm. SOU. (2010). SOU 2010:79. Hämtad 17-12-05.
https://www.regeringen.se.
Vetenskapsrådet. (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 17-12-02.
Bilaga 1
Lärande och samhälle
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Malmö högskola skriver studenterna ett examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under
utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö högskolas databas MUEP
(http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
Datum 2017-11-13
Missivbrev
Mitt namn är Helena Andersson och jag studerar den tredje och sista terminen på
specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola. Jag beräknar att ta min examen i januari 2018.
Jag ska skriva ett examensarbete, en kvalitativ studie som behandlar relationsarbete inom skola. Min metod blir att göra intervjuer med syfte att undersöka vilka uppfattningar det finns hos lärare kring att skapa förtroendefulla relationer med elever.
Under intervjuerna kommer jag att göra en ljudinspelning med hjälp av min telefon. I enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (se bifogad länk
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf) kommer ljudinspelningen enbart att användas för min studie och den kommer att raderas när min studie är examinerad.
I Vetenskapsrådets forskningsetiska principer framhålls att ert deltagande i studien är frivilligt, att ni som deltagare har rätt att avbryta er medverkan när som helst, samt att alla deltagare och skolor kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
Om ni har några frågor får ni gärna kontakta mig.
Vänligen
Helena Andersson
0707505156
Ansvarig handledare: Lisa Hellström, lisa.hellström@mah.se
Bilaga 2
Intervjuguide
Utbildning: Tjänst: Yrkeserfarenhet: Antal år på arbetsplatsen:1. Vad tror du driver eleverna i skolarbetet?
2. Beskriv ett exempel på en god/sämre relation till en elev? 3. Hur ser du på din relation till eleverna?
4. Hur går du tillväga för att skapa förtroendefulla relationer till dina elever? 5. Vilka utmaningar upplever du i din lärarroll?
6. Vilken betydelse tror du att relationsarbete har i skolan?
7. Vad främjar och vad hindrar relationsarbetet?